I samband med att företaget tar ett lån - inteckningslån eller reverslån - krävs normalt något slags säkerhet för att lånet återbetalas. Vid lämnad säkerhet i form av fastighetsinteckningar ställs företagets fastighet som säkerhet genom att ett pantbrev registreras hos tingsrätten. När pantbrevet registrerats kallas det inteckning. Pantbrevet överlämnas till långivaren/kreditinstitutet. Om företaget inte kan betala skulden kan långivaren kräva att fastigheten säljs för att på så sätt få tillbaka utlånade pengar. Det går att ta ut flera pantbrev i samma fastighet. I samband med fastighetsköp, låneansökan eller i samband med företagsrevision utfärdas fastighetsbevis och gravationsbevis.
K3-regler
Enligt kommentartext till punkt 17.6 och 17.7 skrivs att utgifter för pantbrev normalt uppfyller kriterierna för aktivering och ska i så fall ingå i anskaffningsvärdet för fastigheten. Bedömningen ska alltid göras utifrån kriterierna i punkt 2.18.
K2-regler
Enligt punkt 10.10 får utgifter för pantbrev avseende en förvärvad materiell anläggningstillgång räknas in i anskaffningsvärdet. Detta gäller även egenupparbetade materiella anläggningstillgångar enligt punkt 10.14.
K-årsbokslut
K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.
Enligt punkt 9.10 får utgifter för pantbrev avseende en förvärvad materiell anläggningstillgång räknas in i anskaffningsvärdet. Detta gäller även egenupparbetade materiella anläggningstillgångar enligt punkt 9.14.
Upplysningar
Pantbrev och andra ställda säkerheter bokförs inte. Företaget måste dock ha någon typ av förteckning över ställda säkerheter, eftersom alla företag enligt 5 kap. 14 § ÅRL ska lämna upplysning om säkerheternas omfattning, art och form. Större företag ska enligt 5 kap. 46 § ÅRL komplettera denna uppställning med information om vilka poster i balansräkningen som säkerheterna avser. Denna upplysning gäller även om företaget valt att slå samman poster i balansräkningen för att specificera posterna i not. Ifråga om säkerheter som inte motsvarar en skuld- eller avsättningspost i balansräkning ska det vidare anges om säkerheter har ställts till förmån för företaget själv (och därmed utgör ett s.k. överhypotek) eller till förmån för någon annan.
Om företaget har ställda säkerheter, garantiåtaganden eller ekonomiska åtaganden till förmån för ett koncernföretag, ett intresseföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger ska företaget enligt 5 kap. 16 § ÅRL lämna särskilda upplysningar om detta.
Mer information om aktuella avgifter, lagfartsskatt och stämpelskatt i samband med fastighetsinteckningar kan hämtas på Lantmäteriets webbplatswww.lantmateriet.se.