Obligationslån innebär att större företag, staten, banker och bostadskreditinstitut ger ut skuldebrev - obligationer - vilka löper med en viss fast ränta. Lånen benämns olika beroende på de avtal och säkerheter de grundar sig på. Obligationslån är normalt långfristiga lån för utgivaren som grundar sig på obligationer och förlagslån grundar sig på förlagsbevis. Ett förlagsbevis är precis som en obligation ett värdepapper men det löper normalt med en något högre ränta och under något längre tid.
Löpande bokföring
För det företag som ger ut obligationer (s.k. företagsobligationer) i form av obligations- eller förlagslån utgör detta en låneskuld. Konto 2310 Obligations- och förlagslån krediteras, låneskulder. För det företag som investerar i obligationslån, dvs. köper obligationer, rör det sig oftast om en ren penningplacering (obligationer - inköp). Angående premieobligationer, premieobligationer.
Försäljningsvärdet för obligationer redovisas till försäljningspriset efter avdrag för kurtage (courtage) och andra direkt hänförliga avgifter. Erhållet belopp debiteras det likvidkonto som tillgodoförs pengarna, t.ex. konto 1940 Bank.
Vid försäljning av kortfristiga placeringar i obligationer krediteras konto 1820 Obligationer med anskaffningsvärdet. Om försäljningsvärdet är större än motsvarande anskaffningsvärde krediteras konto 8350 Resultat vid försäljning av kortfristiga placeringar med vinsten. Är det tvärtom, debiteras i stället kontot med förlusten. Vid försäljning av långfristiga placeringar i obligationer krediteras t.ex. konto 8220 Resultat vid försäljning av värdepapper i och långfristiga fordringar hos andra företag med försäljningsvärdet. Antingen vid försäljningstillfället, eller i bokslutet, krediteras konto 1354 Obligationer och debiteras konto 8220 med anskaffningsvärdet för de obligationerna. Därefter kommer konto 8220 att visa resultatet av försäljningen. För övrigt gäller samma bokslutsregler som för aktier och andelar, aktier/andelar - försäljning.
K1-regler
Om en enskild näringsidkare förvärvar obligationer utgör detta privata tillgångar och därmed en del av dennes privata förmögenhet. Om den enskilde näringsidkaren sätter in pengarna från försäljning av sådana obligationer i näringsverksamheten utgör detta en privatinsättning, privata insättningar. Det är bara andelar i kooperativa föreningar där innehavet betingas av näringsverksamheten (13 kap. 7 § IL) och andelar i fastighetsbolag som skattemässigt utgör lagertillgång (27 kap. IL) som får tas upp som tillgång i den enskilda näringsverksamhetens balansräkning, se punkt 6.41.
Ideella föreningar och registrerade trossamfund värderar finansiella placeringar enligt punkt 6.59 vid förvärvet till inköpspriset plus andra utgifter för förvärvet. Därefter värderas finansiella tillgångar enligt punkt 6.63 till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde på balansdagen.