För bestämning av anskaffningsvärde, se materiell anläggningstillgång, anskaffningsvärde. För avskrivningar, se materiell anläggningstillgång, avskrivning.

Mark och markanläggning ingår i posten Byggnader och mark i balansräkningen enligt ÅRL medan markinventarier ofta klassificeras till posten Inventarier, verktyg och installationer.

Avskrivningsunderlaget för byggnader utgörs både i bokföringen och skattemässigt av anskaffningsvärdet. Om fastigheten förvärvats genom köp och fastigheten består av både byggnad och mark beräknas byggnadens respektive markens anskaffningsvärde, vanligtvis genom proportionering, normalt utifrån taxeringsvärdet. Proportionering ska även göras av lagfartskostnaden, som ska läggas till anskaffningsvärdet, fastigheter, inköp och byggnation.

Mark/obebyggd tomtmark har ingen begränsad nyttjandeperiod varför ingen avskrivning görs, se 4 kap. 4 § ÅRL. Arbeten på mark som räknas till markanläggningar ska däremot skrivas av över nyttjandeperioden.

Löpande bokföring

Anskaffningsvärdet för mark debiteras normalt konto 1130 Mark, alternativt konto 1140 Tomter och obebyggda markområden (BAS 2024). Anskaffningsvärdet för markanläggningar debiteras normalt konto 1150 Markanläggningar. Anskaffningsvärde för markinventarier debiteras normalt konto 1223 Markinventarier.

Vid försäljning av mark och markanläggningar krediteras anskaffningskontot och debiteras det likvidkonto som tillgodoförs pengarna. Vinst krediteras konto 3972 Vinst vid avyttring av byggnader och mark och förlust debiteras konto 7972 Förlust vid avyttring av byggnader och mark (jfr fastigheter, försäljning).

Bokslut

Mark har inte begränsad nyttjandeperiod och skrivs därför inte av, se 4 kap. 4 § ÅRL. Värdereglering görs därmed genom nedskrivning, allmänt och uppskrivningar, uppskrivning/uppskrivningsfond.

Markanläggningar och markinventarier däremot har begränsad nyttjandeperiod och skrivs av över denna.

K3-regler

materiell anläggningstillgång.

K2-regler

För företag som tillämpar K2 gäller följande regler avseende mark, markanläggningar och markinventarier:

Ett företag ska enligt punkt 9.2 redovisa det tillgångar som företaget äger. Enligt punkt 9.5 är det avsikten med förvärvet som avgör om en tillgång är en anläggningstillgång eller omsättningstillgång.

När en tillgång betalas med likvida medel är enligt punkt 9.8 utgångspunkten vid beräkningen av anskaffningsvärdet det inköpspris som anges i en faktura, ett avtal eller liknande handling. Endast belopp som ges ut för företagets räkning ska ingå i anskaffningsvärdet. Belopp som ges ut för någon annans räkning, exempelvis moms, ska inte räknas in i anskaffningsvärdet (punkt 9.9). Anskaffningsvärdet för en tillgång som förvärvats genom testamente eller gåva får enligt punkt 9.11 bestämmas till verkligt värde eller till det värde som används vid beskattningen.

När en tillgång finansierats helt eller delvis med offentliga stöd ska stödet minska anskaffningsvärdet och inte intäktsredovisas. Överstiger stödet utgifterna för anskaffningen ska skillnaden intäktsredovisas. Stöd i form av skattereduktioner och skatteavdrag ska inte minska anskaffningsvärdet utan minska årets skattekostnad (punkt 9.14). Återbetalas stödet eller föreligger återbetalningsskyldighet ska enligt punkt 9.15 tillgångens redovisade värde ökas med motsvarande belopp.

Avskrivningar

För mark, markanläggning, byggnad och byggnadstillbehör gäller enligt punkt 10.22 att de utgör separata avskrivningsenheter och ska skrivas av var för sig. Tillkommande utgifter avseende dessa tillgångar som lagts till anskaffningsvärdet utgör en avskrivningsenhet och ska skrivas av skilt från det ursprungliga anskaffningsvärdet, avskrivning.

Mark får enligt punkt 10.29 inte skrivas av.

Nyttjandeperioden för markanläggningar är enligt punkt 10.20 den tid som företaget avser att nyttja tillgången men får enligt punkt 10.30 bestämmas till:

  1. 10 år för täckdiken och skogsvägar, och

  2. 20 år för övriga markanläggningar.

Nyttjandeperioden för markinventarier är enligt punkt 10.20 den tid som företaget avser att nyttja tillgången men får enligt punkt 10.27 bestämmas till 5 år.

Nedskrivningar

Varje avskrivningsenhet ska enligt punkt 10.32 nedskrivningsprövas för sig. En anläggningstillgång ska skrivas ned till nettoförsäljningsvärdet, om avtal om avyttring finns på balansdagen och avyttringen kommer att ge upphov till en realisationsförlust.

Är det uppenbart att värdet på en markanläggning eller mark på balansdagen betydligt understiger det redovisade ska företaget enligt punkt 10.37 göra en uppskattning av den enskilda tillgångens återstående värde i företaget och skriva ned tillgången till detta värde. En indikation på att nedskrivning kan vara nödvändig är enligt BFN:s kommentar att

  1. tillgångens taxeringsvärde minskat i sådan omfattning att taxeringsvärdet multiplicerat med 1,33 understiger det redovisade värdet, eller

  2. företaget har fattat beslut om försäljning och det är uppenbart att marknadsvärdet väsentligt understiger det redovisade värdet.

En nedskrivning av mark och markanläggning ska enligt punkt 10.38 återföras endast om skälet för nedskrivningen inte längre finns kvar.

Uppskrivningar

Byggnader och mark får enligt punkterna 10.40-43 skrivas upp till högst taxeringsvärdet, uppskrivning/uppskrivningsfond. Uppskrivning av byggnad skrivs av under återstående nyttjandeperiod.

K-årsbokslut

K ÅB baseras på K2-regelverket och reglerna är lika. Eftersom K ÅB har ett val mellan att följa regelverket i sin helhet eller om reglerna i kapitel 2-16 eller 18 i K ÅB innebär begränsningar för företaget vid tillämpning av de bestämmelser i ÅRL som anges i 6 kap. 4 § andra stycket BFL, får företaget tillämpa reglerna i K3, vilket innebär att reglerna i K3 avseende detta ord ska följas. Dock är det värt att notera att det finns specialregler för de olika associationsformerna om företaget väljer att följa K ÅB. Se K-årsbokslut.

Enligt kapital 9 gäller samma regler i K ÅB som enligt K2.

K4-regler

Företag som tillämpar IFRS ska punkterna 43-62 IAS 16 Materiella anläggningstillgångar när det gäller avskrivningar. Mark och markanläggningar behandlas i punkterna 58-59.

Mark och byggnader är enligt punkt 58 särskiljbara tillgångar och redovisas separat även om de förvärvas tillsammans. Med vissa undantag, såsom stenbrott och mark där avfall grävs ned, är nyttjandeperioden för mark obegränsad och därför skrivs mark inte av. Byggnader har en begränsad nyttjandeperiod och ska därför skrivas av. En ökning av pris på mark, på vilken en byggnad står påverkar inte hur byggnadens avskrivningsbelopp fastställs.

Om anskaffningsvärdet för mark innefattar utgifter för nedmontering, bortforslande och återställande av platsen, skrivs denna andel av anskaffningsvärdet för marken av över den period under vilken företaget erhåller de fördelar som dessa utgifter medförde. I vissa fall kan själva marken ha en begränsad nyttjandeperiod i vilket fall den skrivs av på ett sätt som återspeglar de fördelar den ger. (Punkt 59)

K1-regler

Enligt K1 för enskilda näringsidkare gäller följande regler (hänvisning till K1 för ideella föreningar och registrerade trossamfund inom parentes):

Markanläggning

En fastighets värde ska enligt punkt 6.4 (6.4) normalt delas upp i byggnad och mark med utgångspunkt i taxeringsvärdet. Ideella föreningar och registrerade trossamfund kan göra fördelning på annan skälig grund om fastigheten saknar taxeringsvärde.

En markanläggning ska enligt punkt 6.5 (6.5) tas upp i balansräkningen när den har färdigställts. En påbörjad men ej färdigställd markanläggning ska tas upp till nedlagda utgifter men får inte skriva av, se punkt 6.24 (6.21).

En markanläggning som bara är avsedd att användas ett fåtal år behöver enligt punkt 6.6 (6.6) inte tas upp i balansräkningen utan får kostnadsföras i sin helhet samma år den förvärvas.

Markanläggningar ska enligt punkt 6.7 (6.7) tas upp till anskaffningsvärdet minskat med avskrivningar och nedskrivningar. Värdet av eget arbete ska enligt punkt 6.8 (motsvarande bestämmelse saknas för ideella föreningar och registrerade trossamfund) inte tas med i anskaffningsvärdet, däremot värdet av anställdas arbete.

Vid egentillverkning av en markanläggning är anskaffningsvärdet enligt punkt 6.11 (6.10) utgiften för att anskaffa eller förbättra anläggningen.

Vid övriga förvärv (byte, arv, gåva samt företagens insättning) av markanläggning är anskaffningsvärdet enligt punkt 6.12 det värde som används vid beskattningen. Motsvarande bestämmelse saknas för ideella föreningar och registrerade trossamfund.

Offentliga stöd som hänför sig till förvärv av markanläggning ska enligt punkt 6.13 (6.12) minska anskaffningsvärdet. Detta gäller enligt punkt 6.13 inte skattereduktioner eller skatteavdrag.

Markanläggningar ska i en enskild näringsverksamhet skrivas av med samma belopp som dras av vid beskattningen (punkt 6.15). I ideella föreningar och registrerade trossamfund gäller enligt punkt 6.13 nyttjandeperioden som huvudregel men avskrivning enligt skattereglerna för markanläggning är tillåtet (10 år för täckdiken och skogsvägar, 20 år för övriga markanläggningar). Avskrivningen ska enligt punkt 6.14 påbörjas det år markanläggningen tas i bruk men avskrivning får, precis som för enskilda näringsidkare, göras med lika stora belopp varje år (punkt 6.14). I ideella föreningar och registrerade trossamfund behöver inte markanläggningen skrivas av det år den avyttras (punkt 6.14).

Om det klart framgår att en markanläggnings värde på balansdagen betydligt understiger dess bokförda värde i balansräkningen, ska markanläggningens återstående ekonomiska värde i företaget uppskattas. Markanläggningen ska skrivas ned till det belopp som dess återstående ekonomiska värde i företaget kan uppskattas till. Om skälen för nedskrivningen inte längre finns ska nedskrivningen återföras, se punkt 6.17 (6.16).

Om försäljningsinkomsten vid försäljning av markanläggning är högre än det bokförda värdet redovisas skillnaden som intäkt, annars som kostnad. Vid utrangering redovisas det bokförda värdet som kostnad, se punkt 6.16 (6.15).

Mark

En fastighets värde delas enligt punkt 6.18 (6.17) upp i byggnad och mark med utgångspunkt i taxeringsvärdet. Om fastigheten saknar taxeringsvärde ska en ideell förening eller ett registrerat trossamfund göra fördelning på annan skälig grund (punkt 6.17).

Mark ska enligt punkt 6.19 (6.18) tas upp i balansräkningen när företaget fått tillträde till marken. Om en ideell förening eller registrerat trossamfund erhållit marken i gåva ska den istället tas upp när gåvan överlämnats på ett sakrättsligt grundande sätt (punkt 6.18).

Värdet av eget arbete ska enligt punkt 6.20 inte tas med i anskaffningsvärdet, däremot värdet av anställdas arbete. Motsvarande bestämmelse saknas för ideella föreningar och registrerade trossamfund.

Vid köp av mark är anskaffningsvärdet enligt punkt 6.21 (6.19) inköpspriset plus andra utgifter för förvärvet.

Vid övriga förvärv (byte, arv, gåva samt företagens insättning för enskilda näringsidkare samt gåva och byte för ideella föreningar och registrerade trossamfund) av mark är anskaffningsvärdet det värde som används vid beskattningen, se punkt 6.22 (enligt punkt 6.20 det verkliga värdet vid förvärvstillfället).

Vid sådan fastighetsreglering som avses i 45 kap. 5 § 8 IL (ex. vis klyvning i lotter) är enligt punkt 6.23 anskaffningsvärdet det värde som används vid beskattningen. Motsvarande bestämmelse saknas för ideella föreningar och registrerade trossamfund.

Offentliga stöd (för ideella föreningar och registrerade trossamfund: bidrag som hänför sig till förvärv av mark) ska enligt punkt 6.25 (6.22) minska anskaffningsvärdet. Skattereduktioner eller skatteavdrag ska dock inte minska anskaffningsvärdet.

Mark ska enligt punkt 6.26 (6.23) inte skrivas av.