Checkar och checkhäften är mycket ovanliga idag - de flesta företag och privatpersoner betalar med kreditkort, via bank- och plusgiro över Internet eller via sms/mobiltelefon. Privatpersoner betalar ibland med Swish.
Företag som har ett checkkonto (checkräkning) i en bank, har ofta detta kombinerat med bankgiro. Efter prövning kan företaget beviljas kredit (lån) i form av en checkkredit (checkräkningskredit) upp till ett visst belopp, s.k. limit. För denna kredit får företaget förutom en uppläggningsavgift även betala en fast kreditavgift vilken utgår i procent på det beviljade kreditbeloppet, dels löpande ränta på utnyttjat kreditbelopp.
En checkräkningskredit är formellt en kortfristig kredit. Den redovisas olika beroende på om företaget redovisar enligt K2 eller K3.
Löpande bokföring
Inbetalningar/insättningar debiteras konto 1930 Företagskonto/checkkonto/affärskonto och utbetalningar/uttag krediteras kontot.
När företaget tar emot en check eller en postväxel betraktas den som kontanter då den kan lösas in på bank- eller postkontor. Redan vid mottagandet debiteras konto 1910 Kassa. Däremot föranleder inte själva inlösen av checken någon ytterligare bokföring om den löses in mot kontanter.
När företaget skriver ut och betalar med en check krediteras konto 1930 Företagskonto/checkkonto/affärskonto alternativt konto 2330 Checkräkningskredit. Det spelar ingen roll att mottagaren sedan löser in checken flera dagar senare. Checkbeloppet anses ha belastat checkkontot så snart checken är utskriven och överlämnad.
Ränta på utnyttjad checkräkningskredit som belastas kontot under räkenskapsåret krediteras konto 2330 och debiteras lämpligt räntekonto, räntekostnader.
Kontanta in- och utbetalningar ska enligt 5 kap. 2 § BFL bokföras senast påföljande arbetsdag. Enligt BFNAR 2013:2 punkt 1.9 avses med kontanta in- och utbetalningar betalning med sedlar och mynt samt postväxlar, mottagna checkar och andra betalningsanvisningar som omedelbart kan omsättas i pengar - däremot inte betalningar som sker över bank-/plusgiro, mot konto/kreditkort eller med checkar utställda av företaget. Med påföljande arbetsdag menas enligt BFNAR 2013:2 punkt 3.1 den första dagen efter den dag affärshändelsen inträffade som arbete utförs i verksamheten. Är det mer än några dagar mellan den dag affärshändelsen inträffade och påföljande arbetsdag ska kontanta in- och utbetalningar enligt punkt 3.2 bokföras senast dagen efter den dag affärshändelsen inträffade.
Bokslut
En erhållen och oinlöst check räknas till företagets kontanter och ska ingå i z-utslaget för dagen.
En utskriven och överlämnad check, som per balansdagen ännu inte lösts in av mottagaren eller kontoförts av banken, ska trots detta ingå i företagets bokföring och bokslut. En utskriven check, som per balansdagen ännu ej överlämnats eller använts för att ta ut kontanter med, ingår däremot inte i innevarande räkenskapsårs bokföring eller bokslut.
Om företaget har kalenderår som räkenskapsår ingår ränteintäkten per 31/12 i saldot. Påförd ränta debiteras konto 1930, alternativt konto 2330. För företag med brutet räkenskapsår ska checkkontosaldot på balansdagen tas upp utan ränta men den upplupna ränteintäkten som avser räkenskapsåret kan i bokslutet behöva tas upp som en interimsfordran, ränteintäkter. Upplupen räntekostnad på utnyttjad checkkredit redovisas som en interimsskuld, räntekostnader.
Om företaget har beviljad checkkredit uttas en fast kreditavgift, vilken utgår i procent på beviljat belopp (limiten) och krediteras det konto som företaget valt att redovisa krediten på 1930/2330. För företag som har kalenderår belastas checkräkningskrediten på den första dagen på det nya året, varför någon periodisering inte är aktuell. Dock kan denna avgift periodiseras om den uppgår till väsentliga belopp.
K3-regler
Företag som tillämpar K3 ska redovisa checkräkningskrediten som en kortfristig skuld, se RedR1 punkt 7.85 och K3 punkt 4.7.
K2-regler
Företag som tillämpar K2 redovisar enligt punkt 17.5 checkräkningskrediten i normalfallet som långfristig skuld om det är troligt att krediten förnyas och kommer att utnyttjas efter förfallodagen. Om någon del av krediten ska amorteras nästkommande räkenskapsår bör det belopp som ska amorteras redovisas som kortfristig skuld. Detsamma gäller om företaget har övertrasserat sin limit (det beviljade beloppet).
K1-regler
Enligt K1 för enskilda näringsidkare (Bilaga 2) och för ideella föreningar och registrerade trossamfund (Bilaga 2) görs inte någon uppdelning av en långfristig skuld i en långfristig och en kortfristig del.
Den enskilda näringsidkarens egna uttag från företagets checkräkningskonto ska bokföras som privata uttag och näringsidkarens egna insättningar till kontot som privata insättningar.