Definition

Den del av en fastighets anskaffningsvärde som inte går att göra avskrivning på.

Lagrum

19 kap. 11-12 §§ IL

Kommentar

Enligt jordabalkens regler är mark indelad i fastigheter. Till fastigheter hör olika fastighetstillbehör som till exempel byggnad, stängsel, tunnlar och lyktstolpar.

Enligt de skatterättsliga reglerna fördelas anskaffningsutgiften för en fastighet på mark, byggnad, byggnadsinventarier och markinventarier. Fördelningen mellan mark och byggnad görs enligt relationen i taxeringsvärdet.

Om man köper en fastighet som är obebyggd blir hela anskaffningsutgiften, inklusive stämpelskatt, mark.

Den del av anskaffningsvärdet som är mark går inte att kostnadsföra genom årliga värdeminskningsavdrag. Vid en värdenedgång på marken kan det finnas ett nedskrivningsbehov enligt god redovisningssed. Nedskrivning av mark som är en kapitaltillgång är inte skattemässigt avdragsgill då förlusten inte är en realiserad kapitalförlust.

Om marken avser en fastighet som är en lagerfastighet ska den värderas till marknadsvärdet. En värdenedgång är då skattemässigt avdragsgill.

Tänk på

Innehav av en tomträtt jämställs med fastighet skatterättsligt, trots att innehavaren inte äger marken.

Deklaration

En bokförd nedskrivning på mark som är en kapitaltillgång återläggs till beskattning i INK2 ruta 4.3 c.

Bokföring

Utgifter för mark tillhör det frikopplade området, vilket innebär att det är inkomstskattelagen som styr hur utgiften ska periodiseras.