Definition
En definitiv begränsning av hur mycket av tidigare års underskott som blir kvar efter en ägarförändring.
Kommentar
När det skett en ägarförändring måste man ta ställning till om företaget är ett underskottsföretag och om någon del av företagets underskott därför ska reduceras. Det underskott som kan komma att reduceras är det underskott som finns vid beskattningsårets utgång året före ägarförändringen.
Underskottet begränsas till 200 procent av anskaffningsutgiften för att få det bestämmande inflytandet minskat med gjorda kapitaltillskott. De kapitaltillskott som ska reducera anskaffningsutgiften är de som gjorts före ägarförändringen men tidigast två beskattningsår närmast före ägarförändringsåret. Anledningen till att anskaffningsutgiften ska reduceras är på grund av att man inte ska öka företagets värde och därmed köpeskillingen inför en försäljning. Genom att ge tillskott inför försäljningen skulle det vara enkelt att kringgå beloppsspärren.
Enligt en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2020 ref. 10) får man beakta transaktionskostnader i samband med förvärvet. Detta förutsätter att kostnaderna har ett så nära samband att de räknas som anskaffningskostnader för andelarna enligt god redovisningssed.
Genom att göra en koncernintern försäljning av ett dotterbolag går det att flytta verksamhet från ett underskottsbolag. Genom att sätta priset till marknadsvärde och betala genom att ställa ut en revers, behåller underskottsbolaget ett högt värde, men är tömt på verksamhet. Ett sådant förfarande har av Skatterättsnämnden ansetts omfattas av lagen mot skatteflykt (SRN 2018-11-30, dnr: 24-18/D). HFD avvisade dock förhandsbeskedet (mål nr 6874-18).
Om ägarförändringen sker i ett moderföretag i en koncern tillämpas beloppsspärren på anskaffningsutgiften för aktierna i moderföretaget. Om det ingår ett eller flera underskottsföretag i koncernen tillämpar man beloppsspärren på samtliga underskott och sedan proportionerar man reduktionen utifrån koncernens totala underskott.
Det är inte bara utgiften för att komma över 50 procent som räknas, alla tidigare förvärv av aktier i företaget ska räknas in. Hela utgiften för det förvärv som gör att man får bestämmande inflytande räknas. Det innebär att man till exempel får räkna hela utgiften för att köpa aktier där man ökar sitt ägande från 45 procent till 100 procent.
Om förvärven görs från flera ägare men vid ett och samma uppköpserbjudande räknas hela anskaffningsutgiften från samtliga förvärv.
Om det skett flera ägarförändringar under ett år är Skatteverkets uppfattning att underskottet ska begränsas med den lägsta anskaffningsutgiften (090925, dnr: 131 743035-09/111).
Vid ett andelsbyte är marknadsvärdet på de andelar förvärvaren får en anskaffningsutgift vid tillämpning av beloppsspärren.
Om underskottsföretaget var försatt i resolution tillämpas inte beloppsspärren på underskottet. Undantaget förutsätter att Riksgäldskontoret fattat beslut om försäljningen och att den godkänts av Europeiska kommissionen.
Beloppsspärr vid fusioner
Även vid fusioner kan det bli aktuellt att tillämpa beloppsspärren. Det övertagande företaget är den nya ägaren och anskaffningsutgiften är både eventuellt fusionsvederlag och kostnaden för att förvärva andelar i det överlåtande företaget. Om det övertagande företaget redan har bestämmande inflytande över det överlåtande företaget blir det ingen beloppsspärr.
Vid en omvänd fusion uppkommer en beloppsspärr då det övertagande företaget saknar bestämmande inflytande över det överlåtande företaget. Fusionsvederlaget motsvarar marknadsvärdet på andelarna i det övertagande företaget.
Tänk på
Beloppsspärren reducerar underskottet permanent och ska inte ingå i det koncernbidragsspärrade underskottet som redovisas i INK2 ruta 1.3.
En tilläggsköpeskilling ingår i anskaffningsutgiften och kan göra att man får begära omprövning av ett beskattningsår där underskottet reducerats med beloppsspärren.
Om ett köp leder till att det bestämmande inflytandet ändras är det fördelaktigt att köpa så stor andel som möjligt.
Deklaration
Ett underskott som är föremål för en beloppsspärr reduceras i INK2 ruta 4.15 b.
Rättspraxis
HFD 2016 ref. 16
Vid ett andelsbyte är marknadsvärdet på de andelar förvärvaren får anskaffningsutgift vid tillämpning av beloppsspärren.