När någon ges möjlighet att utöva idrott eller får tillträde till ett idrottsevenemang kan momsen vara undantagen (momsfri) eller uppgå till 6 %. Om aktiviteten inte anses vara idrott i momshänseende är skattesatsen i stället 25 %. Därför är det viktigt att fastställa vad som är idrott.
Skatteverket uttalar i sin Rättsliga vägledning att inte alla former av yoga räknas som idrott i momshänseende. För att det ska vara fråga om idrottslig verksamhet ska det huvudsakliga syftet med aktiviteten vara att utöva sport eller idrott. Även om omfattningen av den fysiska aktiviteten inte är direkt avgörande så är det en viktig del vid bedömningen.
Skatteverket uttalar att om yogapasset till stor del består av gymnastiska övningar som huvudsakligen syftar till att stärka kroppen fysiskt och passet därmed främst fokuserar på rörelse och styrka, är det huvudsakliga syftet enligt Skatteverket att utöva sport eller idrott. Kurser i hathayoga ansågs av Skatterättsnämnden vara idrott eftersom de övningar som utfördes kunde jämföras med gymnastik (SRN 981112). Skatteverket anser även att kundaliniyoga är idrottslig verksamhet, eftersom det är en form av hathayoga och till stor del består av olika fysiska övningar med avancerade gymnastiska rörelser.
Om det huvudsakliga syftet i stället ligger på att stärka den psykiska hälsan och yogapasset främst fokuserar på avslappning, meditation och det mentala välbefinnandet, så är det enligt Skatteverket inte idrottslig verksamhet. Så kallad medicinsk yoga är t.ex. inte idrottslig verksamhet enligt Skatteverkets bedömning.
Skatteverket uttalar vidare i den Rättsliga vägledningen att begreppet ”lokaler och anläggningar för idrottsutövning” även avser en lokal som visserligen saknar särskild inredning men som ändå normalt används som idrottslokal, t.ex. en lokal för sådan yogautövning som är idrott enligt moms- lagen.