Tandvård

Momsfri tandvård eller momspliktig bemanningstjänst

Det är viktigt att skilja på bemanning, dvs. uthyrning av personal, och vårdtjänster, eftersom det i första fallet säljs momspliktiga tjänster och i det andra ska tjänsterna säljas utan moms. Våren 2018 ändrades förutsättningarna för momsfri vård i vissa avseenden. Bakgrunden till det är som nämnts ovan en dom från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Efter domen kom Skatteverket med ett ställningstagande (181025, dnr: 202 398355-18/111) och uttalade att beslut på initiativ av Skatteverket inte skulle avse redovisningsperioder före den 1 juli 2019. Branschen fick därmed tid att ställa om.

Högsta förvaltningsdomstolen bedömde dels en sjukvårdstjänst men även tjänster nära anknutna till sjukvård. Skatteverket har därefter i sitt ställningstagande gjort sin tolkning av vårdtjänster. Skatteverket tydliggör att man har en ändrad uppfattning när det gäller att ställa arbetskraft till någons förfogande. Det kan inte vara en momsfri sjukvårdstjänst även om arbetskraften hos köparen ska utföra tjänster som är vårdtjänster.

”Det är fråga om uthyrning av personal när köparen ansvarar för arbetsledning, bestämmer arbetsmetoder och definierar arbetsuppgifterna och säljaren ställer arbetskraft till förfogande.

Det är däremot en vårdtjänst när säljaren tillhandahåller vården för egen räkning och under eget ansvar, det vill säga säljaren driver den vårdmottagning som tillhandahåller vården gentemot patienten.

Med vårdmottagning avses i detta ställningstagande sådana mottagningar som tillhandahåller vårdtjänster och dit en patient kan vända sig för att få vård eller dit en patient har remitterats. En vårdmottagning är till exempel ett sjukhus, en tandvårdsmottagning, en vårdcentral eller en enskild läkares mottagning. Det är den som driver vårdmottagningen som tillhandahåller vårdtjänsten direkt till patienten och som är patientens motpart.”

Skatteverket pekar på att tjänster med nära anknytning till sjukvård kan vara momsfria om tre förutsättningar är uppfyllda:

• Både tillhandahållaren av personal och köparen ska driva vårdmottagningar som huvudsakligen tillhandahåller sjukvård eller tandvård.

• Tjänsten ska vara absolut nödvändig för den undantagna vårdtjänsten.

• Det grundläggande syftet med tjänsten får inte vara att vinna ytterligare intäkter genom verksamhet i direkt konkurrens med kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt.

Sammanfattningsvis har Skatteverket uttalat sig om ett flertal situationer där personalen blir en del av ett annat företags vårdmottagning. Nästan uteslutande anses då tjänsten utgöra momspliktig bemanning i stället för momsfri vård.

I ovanstående ställningstagande och i Skatteverkets Rättsliga vägledning återfinns illustrerande exempel. Som exempel på momspliktig uthyrning av personal anges tandsköterska som anlitas som gemensam resurs hos olika tandvårdsmottagningar och specialisttandläkare utan egen tandvårdsmottagning som anlitas för specifik tandoperation. Däremot uttalar Skatteverket att momsfri vård kan förekomma vid remissförfaranden. Den här exemplifieringen är på intet sätt uttömmande och innan det görs en bedömning av moms i vårdverksamhet i det enskilda fallet så rekommenderas i nuläget en fördjupad utredning.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2020 ref. 35) har vidare ansett att en privat tandvårdskliniks förvärv av tjänster från en utländsk tandläkare utgjorde momspliktig personaluthyrning och inte undantagna tandvårdstjänster. Skatteverket kommenterar denna dom och anger att EU-domstolens dom i målet C-700/17 Peters inte påverkar de generella slutsatser som dragits av EU-domstolens tidigare praxis gällande gränsdragningen mellan sjukvård och personaluthyrning. Skatteverket påtalar att Peters-domen inte ger ledning för att bedöma om en tjänst över huvud taget utgör en sjukvårdstjänst eller om den i stället ska ses som uthyrning av personal. Slutsatsen blir att EU-domen C-700/17 inte förändrar bedömningen avseende vårdbemanning.

Mot bakgrund av hur hanteringen av moms har utvecklats på vårdområdet tillsatte Regeringen en utredning med uppdrag att undersöka de EU-rättsliga förutsättningarna för ändrade momsregler vid inhyrd personal för vård och social omsorg. Uppdraget som redovisades den 1 juni 2021 (SOU 2021:40) föreslog en alternativ ersättningsmodell för att kompensera för så kallad dold moms i vårdkedjan. Utredningen konstaterade att de svenska momsreglerna inte kan ändras utan att riskera att EU-domstolen underkänner reglerna vid en rättslig prövning. Utredningen har ännu inte remitterats eller medfört några förändrade regler.

I tabellen nedan återfinns ett flertal av Skatteverkets ställningstaganden på vårdområdet.

Nedanstående ställningstaganden har Skatteverket upphävt och i stället överfört förtydliganden till Skatteverkets Rättsliga vägledning. Även upphävda ställningstaganden finns fortsatt sökbara på Skatteverkets webbplats och dessa kan innehålla exempel eller uttalanden som kan vara till nytta vid bedömning av beskattningen.

Estetiska operationer

Skatteverket uttalar på Rättslig vägledning att estetiska operationer och behandlingar i munhålan som görs i rent kosmetiskt syfte utan att vara medicinskt motiverade är skattepliktiga tjänster. Däremot är estetiska operationer eller behandlingar i munhålan som till någon del är medicinskt motiverade undantagna från skatteplikt, dvs. momsfria. Skatteverket anger vidare att bedömningen av om ingreppet är medicinskt motiverat ska göras av legitimerad personal inom tandvården inom ramen för deras legitimation. Skatteverket anger som exempel att rekonstruktiva operationer och behandlingar i munhålan efter olycka eller sjukdom och åtgärdande av medfödda missbildningar är sådan tandvård som är undantagen från skatteplikt.