Till och med 2016 fanns ingen omsättningsgräns, utan betalningsskyldighet för moms inträdde redan från första kronan vilket medförde stor administrativ börda för de allra minsta aktörerna. Enligt EU:s momsdirektiv finns en möjlighet att momsbefria aktörer med en liten omsättning, en möjlighet som 25 av 27 medlemsstater inom EU utnyttjar. Olika länder har däremot olika omsättningsgränser (se tröskelvärde).
Sverige införde en årsomsättningsgräns på 30 000 kronor 2017 som sedan höjdes 1 juli 2022 till 80 000 kronor och från 2025 höjs gränsen igen till 120 000 kronor. Omsättningsgränsen innebär att leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som ska beskattas i Sverige undantas från moms. Den som kan tillämpa årsomsättningsgränsen är alltså momsbefriad och behöver därför inte momsregistrera sig eller redovisa moms. Den som är momsbefriad kan inte heller göra avdrag för ingående moms på kostnader. Utöver detta införs år 2025 EU-regler som innebär att svenska företag får möjlighet att tillämpa omsättningsgränsen i andra EU-länder och att företag i andra EU-länder får möjlighet att tillämpa omsättningsgränsen i Sverige.
Lagrum
18 kap. mervärdesskattelagen (2023:200) kapitlet är helt omarbetad inför 2025 (prop. 2023/24:149)
9 d kap. mervärdesskattelagen (1994:200) i kraft t.o.m. 30 juni 2023
Beskattning
För att en beskattningsbar person ska vara betalningsskyldig för moms ska det finnas en:
beskattningsbar transaktion
som är momspliktig och
görs inom landet.
Den som är en beskattningsbar person men som har en årsomsättning inom landet för det innevarande kalenderåret som understiger 120 000 kronor exklusive moms får under vissa förutsättningar befrias från moms. Momsbefrielsen förutsätter att årsomsättningen inte heller har överstigit 120 000 kronor under något av de två senaste kalenderåren.
Årsomsättningsgränsen får betydelse för exempelvis privatpersoner, små föreningar, säsongs-, hobby- och nystartad verksamhet. En avgörande anledning till införandet av regeln är att tusentals privatpersoner med solpaneler ansetts vara en beskattningsbar person och därmed betalningsskyldig för moms vid mikroproduktion av förnybar energi.
Om den beskattningsbara personen inte är momsregistrerad gäller befrielsen utan att man behöver göra en ansökan hos Skatteverket. Om däremot den beskattningsbara personen redan är momsregistrerad måste denne ansöka om befrielse hos Skatteverket (blankett SKV 4639) eller via e-tjänsten på verksamt.se. Det gäller exempelvis alla de privatpersoner som behövt momsregistrera sig de senaste åren för t.ex. mikroproduktion av solel. Då gäller befrielsen tidigast från och med dagen för Skatteverkets beslut.
Från år 2025 införs regler i EU småföretagardirektiv (prop. 2023/24:149) som innebär att svenska företag får möjlighet att tillämpa omsättningsgränsen i andra EU-länder och att företag i andra EU-länder får möjlighet att tillämpa omsättningsgränsen i Sverige. Detta undantag gäller under förutsättning:
att årsomsättningen inom EU för den beskattningsbara personen inte överstiger 100 000 euro totalt och
att värdet av transaktionerna för viss medlemsstat där den beskattningsbara personen inte har sin etablering inte överstiger det tröskelvärde som tillämpas i denna medlemsstat.
Detta undantag gäller dock inte beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU, som säljer vissa konstverk, omfattas av frivillig lokalhyresmoms eller handlar med investeringsguld eller nya transportmedel.
Momslagens kapitel 18 är helt omskrivet i och med 2025 års regler och innehåller även nya förfaranderegler i Sverige och inom EU. Exempelvis regler om när undantaget börjar gälla, upphör att gälla, ansökan och beslut. Skatteverket ska bland annat fatta ett beslut om ett individuellt identifieringsnummer för tillämpning i det andra EU-landet om årsomsättningen inom EU inte överstiger 100 000 euro. Svenska beskattningsbara personer måste lämna in en förhandsanmälan till Skatteverket på elektronisk väg. Förhandsanmälan ska innehålla:
nödvändiga identifikationsuppgifter,
uppgift om varje EU-land där omsättningsgränsen avses att utnyttjas, och
det totala värdet av transaktionerna här i landet och i varje annat EU-land under det kalenderår då anmälan lämnas in, och de två närmast föregående kalenderåren.
Hur beräknas 120 000-kronorsgränsen?
Vid beräkning av årsomsättningsgränsen utgår man ifrån begreppet beskattningsunderlag i momslagen (18 kap. 18- 23 §§). Det är beskattningsunderlaget som ska uppgå till högst 120 000 kronor. Ovanpå beskattningsunderlag beräknas momsen (påläggsprocent). Det leder till att man kan fakturera beskattningsunderlaget med tillägg för momsbeloppet och ändå anses ha en årsomsättning på 120 000 kronor. Om man säljer tjänster som normalt beskattas med 25 %, så blir 25 % × 120 000 = 30 000 kronor. Det kan även beskrivas som att med ett pris på 150 000 kronor för varor som beskattas med 25 % så är beskattningsunderlaget 120 000 kronor.
Genom EU-reglerna införs även en definition av vad som avses med årsomsättning i en medlemsstat samt årsomsättning i EU. Vid beräkningen ska exempelvis även följande ingå:
18 kap. 20 § vissa transaktioner som är undantagna i 10 kap. momslagen,
18 kap. 21 § vissa undantagna transaktioner i andra EU-länder,
18 kap. 22 § undantagna unionsinterna leveranser, export, internationella transporter, förmedling mm och
18 kap. 22 § transaktioner avseende fastighet, finans, försäkring och återförsäkring.
Däremot ska inte bi-transaktioner eller avyttring av anläggningstillgångar ingå.
Inget momsavdrag
Den som omfattas av momsbefrielse har inte rätt till avdrag eller återbetalning av ingående moms som hör ihop med de momsbefriade omsättningarna. Vidare inträder justering av tidigare avdragen moms (återbetalning) om man övergår från att vara betalningsskyldig för moms och momsregistrerad till att omfattas av momsbefrielsen.
Utöver reglerna i momslagen finns en särskild EU-portal med information och riktlinjer utfärdade av EU (se VAT rules for small enterprises - SME scheme - European Commission). Efter ikraftträdandet 1 januari 2025 väntas även mer praktiskt information komma från Skatteverket.
Kommentar
Skatteverket har i ställningstagande (170110, dnr: 131 8961-17/111, som väntas bli uppdaterat med anledning av att regelverket 2025 träder ikraft) besvarat följande frågor:
Vilka omständigheter ska ligga till grund för företagarens beräkning av sina framtida omsättningar?
Måste ett nystartat företag ta ut mervärdesskatt på hela omsättningen om omsättningsgränsen överskrids?
Skatteverket anger bland annat att beräkningen av omsättningens storlek ska vara rimlig utifrån verksamhetens art och omfattning där hänsyn ska tas till olika objektiva omständigheter. Ett företag som har tillämpat årsomsättningsgränsen får ta ut moms först från och med den vara eller tjänst som innebär att årsomsättningsgränsen överskrids om transaktionen på ett rimligt sätt har beräknats inte överstiga detta belopp. Om det visar sig att den initiala beräkningen inte var rimlig så anser Skatteverket att det inte funnits grund för skattebefrielse. I sådana fall ska moms tas ut på alla leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster och inte bara från och med den transaktion som innebär att årsomsättningen överstiger beloppsgränsen.