Kommun

Redovisning av utgående moms

Då de kommunala bolagen inte omfattas av den momsmässiga definitionen av Kommun ska reglerna som gäller för vanliga företag gälla vid bedömning av betalningsskyldighet och redovisning av utgående moms. För Kommun gäller däremot följande:

Om moms ska redovisas eller inte när en Kommun utför tjänster eller levererar varor beror bl.a. på om transaktionen utgör myndighetsutövning eller om en utåtriktad verksamhet bedrivs. För att en Kommun ska vara betalningsskyldig till moms ska det finnas en:

• beskattningsbar transaktion

• som är momspliktig och

• görs inom landet.

Myndighetsutövning

Av momslagen framgår att ett tillhandahållande inte utgör ekonomisk verksamhet om det ingår som ett led i s.k. myndighetsutövning eller avser bevis, protokoll eller motsvarande avseende myndighetsutövning. Det innebär att när en Kommun utövar myndighetsutövning ska moms inte tas ut på eventuella avgifter och annan ersättning som i sådana fall betalas till staten. Ett undantag finns vid omhändertagande och förstöring av avfall och föroreningar samt avloppsrening. När detta sker mot ersättning anses det utgöra ekonomisk verksamhet, även om det ingår som ett led i myndighetsutövning.

Vad innebär då myndighetsutövning? Det är inte helt klart vad som avses med myndighetsutövning. En definition som finns är den som återfinns i propositionen 1989/90:111 (s. 209). Där står det så här:

”Med det föreslagna begreppet myndighetsutövning förstås i enlighet med vad som gäller i andra sammanhang beslut eller åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter och som kommer till stånd och får rättsverkningar för eller emot den enskilde i kraft av offentligrättsliga regler och inte på grund av avtal eller i övrigt regler av privaträttslig natur.”

Exempel på vad som avses med myndighetsutövning är en kommuns utfärdande av bygglov. Flera exempel finns, se vidare ordet myndighetsutövning.

Skatteverket har i ställningstagande (130701, dnr: 131 415747-13/111) sammanfattat sin syn på myndigheter och begreppet ekonomisk verksamhet. Detta ställningstagande ersätter en stor mängd äldre skrivelser och beskriver bl.a. vad som räknas som en myndighet och vad som utgör myndighetsutövning.

Konkurrensregeln

I momslagen finns regler som innebär att myndigheter ändå ska beskattas när de bedriver verksamhet som är i konkurrens med olika privaträttsliga subjekt. Lagstiftaren har överlåtit till rättstillämpningen att avgöra när en betydande snedvridning av konkurrensen föreligger. Skatteverket har i ett ställningstagande (130701, dnr: 131 415747-13/111) uttalat följande:

”Vid bedömning av om det föreligger en konkurrenssituation som kan omfattas av bestämmelsen ska även potentiell konkurrens beaktas. För att en potentiell konkurrens ska anses föreligga måste denna möjlighet vara verklig och inte bara hypotetisk. Att så är fallet kan stödjas genom någon form av objektiva omständigheter, t.ex. en marknadsundersökning, eller andra objektiva indicier som kan visas. En rent fiktiv potentiell konkurrens innebär inte att konkurrensregeln kan tillämpas.

Bedömningen av om en konkurrenssnedvridning är betydande ska inte göras restriktivt. I och med att det är fråga om en bestämmelse som innebär att skattskyldighet till mervärdesskatt kan uppkomma ska bestämmelsen tolkas på ett sådant sätt att bestämmelsen får ett förhållandevis vitt tillämpningsområde. Det är bara i de fall som konkurrenssnedvridning är försumbar som konkurrensregeln inte är tillämplig.

Exempel på vad som ska mervärdesbeskattas på grund av konkurrensregeln är kommunernas parkeringsverksamhet. Detta eftersom sådan parkeringsverksamhet bedrivs i konkurrens med annan parkeringsverksamhet bedriven på tomtmark eller i parkeringshus.”

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom (100114, mål nr 5461-08) ansett att en kommuns gatuparkeringsverksamhet är momspliktig, just av det skälet att verksamheten bedrivs i konkurrens med andra.

EU-domstolen har prövat konkurrensregeln i ett antal olika domar och bl.a. uttalat att med betydande snedvridning av konkurrensen avses en icke försumbar konkurrenssnedvridning” (C-102/08 SALIX).

Utåtriktad offentlig verksamhet

Om verksamheten inte avser myndighetsutövning utan verksamheten är utåtriktad är det grundläggande principen för momsbeskattningen att den ska vara konkurrensneutral. Därför ska, i princip, även all utåtriktad offentlig verksamhet som drivs av en Kommun momsbeskattas enligt de regler som gäller för vanliga företag. Offentlig verksamhet ska därför inte gynnas av skattesystemet i fall där det konkurrerar med motsvarande privat verksamhet.

När en Kommun säljer momspliktiga varor och tjänster i utåtriktad verksamhet och beskattningslandet är Sverige, ska Kommunen debitera moms och redovisa denna i en skattedeklaration.

Avdrag för ingående moms

Om avdrag för ingående moms får göras och på vilket sätt ett sådant avdrag får göras beror också på vilken del av Kommun som avses. Även här är därför definitionen av begreppet Kommun viktig. Då de kommunala bolagen inte omfattas av den momsmässiga definitionen av Kommun ska reglerna som gäller för vanliga företag gälla vid bedömning av avdragsrätt för ingående moms.

Skattedeklaration

I skattedeklarationens momsredovisning får Kommuner dra av ingående moms som avser den verksamheten som medför betalningsskyldighet. I denna redovisning tillämpas reglerna som gäller för vanliga företag vid bedömning av om avdrag får göras för ingående moms. För ingående moms på kostnader som tillhör den del av verksamheten som inte omfattas av betalningsskyldighet finns ett särskilt system för momsersättning till kommuner.

Momsersättning till kommuner

Genom särskilt ersättningssystem kompenseras en kommun, samordningsförbund och beställarförbund för ingående moms i ej momspliktig verksamhet. Genom systemet kompenseras dessa också med viss procent av priset i följande fall:

• när upphandling sker av verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning

• när bidrag ges till näringsidkare inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning

• när hyra sker av lokal för särskilt boende.

Syftet med ersättningen är att momsen inte ska påverka en Kommuns val mellan att utföra tjänster själv (i egen regi) eller att upphandla tjänster från privata entreprenörer.

Ersättningen avräknas mot en inkomsttitel på statsbudgeten. Finansieringen innebär att ersättningssystemet läggs in på statsbudgetens inkomstsida. Vilket praktiskt innebär att finansieringen sker genom en nivåsänkning av de generella statsbidragen.

Schablonmässig beräkning

Den ersättning kommuner erhåller för bidrag till företagare inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning samt för upphandling inom nämnda områden beräknas schablonmässigt. Det finns två alternativ för att beräkna ersättningen.

Alternativ 1 som alltid får användas innebär att ersättning erhålls med 6 % av den kostnad som ger rätt till ersättning.

Alternativ 2 innebär att ersättning erhålls med 18 % av lokalkostnaden och 5 % av resterande kostnad, om det av kommunens fakturaunderlag framgår att viss del av kostnaden avser lokaler. Ersättning lämnas också med 18 % vid hyra av lokal för sådana boendeformer och sådant boende som anges ovan under undantag. Ersättning med 18 % medges inte om den fastighet som lokalen är inrymd i upplåts av stat, kommun, regioner, kommunalförbund, beställarförbund eller samordningsförbund.

Kommuner ska efter utgången av varje kalenderår lämna en årsuppgift till Skatteverket om:

• belopp som för kalenderåret bokförts på konton avseende sådan moms som berättigar till ersättning

• schablonbelopp som ersätts enligt lagen om ersättning om viss ersättning till kommuner och regioner.

Årsuppgiften ska lämnas på blankett SKV 5939.