Definition
Med import avses att en vara levereras in till Sverige från en plats utanför EU:s momsområde. Varan ska fysiskt transporteras från detta område till Sverige. Vid så kallad transitering transporteras varor genom ett eller flera länder utan att tull och skatt betalas. Länder utanför EU brukar i momshänseende kallas för tredje land. När en vara levereras från ett annat EU-land så talar man därför inte om import utan om införsel eller unionsinternt förvärv. Även tjänster kan i vissa fall bli föremål för import- eller förvärvsbeskattning.
Beskattningsmyndigheten är Skatteverket för den som är momsregistrerad. För privatpersoner, juridiska personer som inte är momsregistrerade och vid bristande efterlevnad av tullagstiftningen är Tullverket beskattningsmyndighet.
Sedan 1 juli 2021 har en särskild ordning för redovisning av moms vid import av varor med lågt värde införts, importordningen. Den särskilda momsdeklaration som ska lämnas av den som valt att registrera sig för importordningen avser varor till ett värde av högst 150 euro vid försäljning till konsument (B2C). Se vidare orden distansförsäljning och särskilda ordningar.
Lagrum
16 kap. 18-22 §§, 5 kap. 37 §, 6 kap. 66-68 §§, 10 kap. 53- 63 §§, 8 kap 24-31 §§, 7 kap. 13, 27, 41 §§ mervärdesskattelagen (2023:200) i kraft fr.o.m. 1 juli 2023
1 kap. 2 §, 2 kap. 1 a §, 3 kap. 30 §, 7 kap. 8 § samt 13 kap. 6, 10, 11, 16 och 23 §§ mervärdesskattelagen (1994:200) i kraft t.o.m. 30 juni 2023
Beskattning
Undantag från moms vid import
Huvudregeln är att moms ska betalas vid import men det finns undantag, exempelvis:
Import enligt lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
Import med efterföljande leverans till ett annat EU-land.
Import av gas, el, värme eller kyla.
Import som görs av en person med identifieringsnummer när importordningen används.
Import som görs av EU eller EU-organ.
Import som görs av väpnade styrkor som tillhör ett annat EU-land.
Import av varor för försäljning i exportbutik.
Tjänster som ingår i beskattningsunderlaget för import.
Skatteverket beskriver ovanstående mer i detalj i Rättslig vägledning.
Till och med år 2014 var Tullverket beskattningsmyndighet för moms vid import. Tullverket utfärdade en tullräkning som innehöll importmoms och eventuell tull. Om importen avsåg varor som var hänförliga till momspliktig verksamhet fick importmomsen dras av i momsdeklarationen. Sedan 2015 redovisas importmoms till Skatteverket av den som är momsregistrerad. För privatpersoner och juridiska personer som inte är momsregistrerade är Tullverket fortfarande beskattningsmyndighet.
När varor ska föras in i EU är det viktigt att veta vilket land som är rätt beskattningsland. Avgörande är vem som är betalningsskyldig för tull. Om säljaren är betalningsskyldig för importen har omsättningen ägt rum i Sverige. Är det i stället köparen som är betalningsskyldig för importen har omsättningen ägt rum utomlands. Det innebär att det saknar betydelse var varan befinner sig när äganderätten övergår mellan säljare och köpare.
Skatteverket har, tillsammans med Tullverket, utarbetat ett ställningstagande (160426, dnr: 131 183789-16/111) där man redogör för vem som ska anses vara betalningsskyldig för importen enligt det förfarandet med importmomsen som infördes 2015. Den som är deklarant i tulldeklarationen ska redovisa importmoms i sin momsdeklaration till Skatteverket. När det hanteras av den som importerar varor till sin momspliktiga verksamhet så får momsbeloppet även dras av som ingående moms. Det händer dock att det av misstag uppstår fel vid tullhanteringen. Som exempel kan nämnas att misstag uppstår vid ombudshantering. Det kan leda till att avdragsrätt för moms nekas. Mer om avdragsrätt och hur momsen deklareras återfinns längre fram.
När varor importeras för att repareras uppstår frågor om importmoms. Skatteverket har i ett ställningstagande (110613, dnr: 131 388032-11/111) beskrivit att den som importerar varor för att reparera dessa i sin verksamhet här i landet kan bli skyldig att betala importmoms. Skatteverket anser att rätt till avdrag eller återbetalning föreligger för importmomsen under förutsättning att varorna importeras uteslutande för att repareras här i landet för att därefter återsändas till tredjeland. Skatten på importen av varorna anses då hänförlig till reparationsverksamheten. Skatteverket anger även att motsvarande bedömning som sker av avdrags- och återbetalningsrätten vid import för utförande av reparationstjänster även kan göras beträffande import för utförande av övriga tjänster som består av arbete på lös egendom.
För varor som återimporteras till EU efter att ha bearbetats eller reparerats i ett land utanför EU finns särskilda regler om hur beskattningsunderlaget ska beräknas. Skatteverket uttalar i Rättslig vägledning att beskattningsunderlaget vid import ska beräknas på det sätt som Tullverket anger.
Deklaration
För privatpersoner och juridiska personer som inte är momsregistrerade är Tullverket beskattningsmyndighet och importmomsen deklareras i importdeklarationen. För den som är momsregistrerad ska en importdeklaration först lämnas till Tullverket som fastställer det monetära tullvärdet. Därefter ska momsen redovisas och betalas till Skatteverket i momsdeklarationen.
I Tullverkets e-tjänst ”momsredovisning” finns en instruktion över hur rapportering ska ske och vilken information som överförs till Skatteverket.
Importmomsen redovisas som förvärvsmoms i skattedeklarationens del H på raderna 50 och 60-62 och avdragsgill importmoms redovisas på rad 48. Redovisningen sker i den redovisningsperiod som Tullverket har ställt ut tullräkningen eller ett tullkvitto.
Skatteverket har i ställningstagande (150415, dnr: 131 182344-15/111) redogjort för olika frågor vid beräkning av bikostnader vid import. För att undvika dubbelbeskattning av tjänster vid import av varor undantas sådan tillhandahållande av tjänster från skatteplikt som utgör bikostnader och ska ingå i beskattningsunderlaget vid import av varan, enligt Skatteverket. Det blir ingen dubbelbeskattning när en tillhandahållande av en tjänst som ska ingå i beskattningsunderlaget vid import är undantagen från skatteplikt.
Skatteverket har i Rättslig vägledning förtydligat reglerna avseende beskattningsunderlaget vid import. Vid import till Sverige är det Tullverket som fastställer tullvärdet men vid centraliserad klarering är det tullmyndigheten i det EU-land där tulldeklarationen ges in som fastställer tullvärdet. Tullvärdet grundar sig på underlag av den sista försäljning som skett innan varorna har förts in i EU. Utöver detta ska vissa andra kostnader ingå (bikostnader) som inte alltid är med i det fakturerade priset. Detta kan t.ex. vara kostnader för transport, lastning, lossning och hantering fram till den plats där varorna förs in till EU.
Skatteverket utvecklar t.ex. hur bikostnader ska hanteras och begreppet känd bestämmelseort i Rättslig vägledning. Med känd bestämmelseort avses första bestämmelseort i Sverige, men beroende på omständigheterna kan annan ort vara den kända bestämmelseorten.
Bokföring
När Tullverket är beskattningsmyndighet kommer moms att debiteras på en tullräkning eller via ett ombud och bokförs då förslagsvis som debiterad ingående moms (baskonto 2641). För den som är momsregistrerad ska utgående moms redovisas enligt s.k. omvänd redovisning. Har köparen avdragsrätt för moms ska även ingående moms redovisas avseende importen. För att hålla isär förvärvsmoms från annan förvärvsmoms, kan separata konton användas för förvärvsmomsen vid import. Exempel på hur förvärvsmoms kan bokföras återfinns under orden bokföring respektive förvärvsmoms.
BAS-kontoplanen har utökats med följande nya konton vid import.
BAS-kontoplanen (ett urval av konton) Källa: BAS www.bas.se | ||
BAS-konto | Underkonto | Avser |
| 2615 | Utgående moms import av varor, 25 % |
| 2625 | Utgående moms import av varor, 12 % |
| 2635 | Utgående moms import av varor, 6 % |
4500 |
| Övriga momspliktiga inköp |
| 4545 | Import av varor, 25 % moms |
| 4546 | Import av varor, 12 % moms |
| 4547 | Import av varor, 6 % moms |
Import via ombud och bristande tullhantering
Som framgår ovan under avsnittet om beskattning har Skatteverket tillsammans med Tullverket, utarbetat ett ställningstagande (160426, dnr: 131 183789-16/111) där man redogjort närmare för vem som ska anses vara betalningsskyldig för importen enligt det förfarandet med importmomsen som infördes 2015.
Skatteverket anser att vid import ska moms tas ut i enlighet med skatteförfarandelagen även när en annan momsregistrerad person än den verklige importören är deklarant i tulldeklarationen. Med den verkliga importören avses den som ska använda varan i sin ekonomiska verksamhet. Det är dock enligt Skatteverket bara den verklige importören som får dra av importmomsen i sin momsdeklaration. Det här kan leda till att ingen har avdragsrätt för importmomsen när det saknas en korrekt fullmakt att företräda importören. Effekten blir att utgående importmoms ska redovisas men ingen har rätt till avdrag för motsvarande ingående importmoms. Det uppkommer en inlåsning av importmomsen.
Det här kan hända vid enkla misstag och förbiseenden exempelvis när utländska transportörer, som inte är vana med den öppna gränsen mellan Sverige och Norge, passerar svensk gräns utan att nödvändiga tullformaliteter är avklarade. Felaktig eller bristande tullhantering kan även uppkomma på tullager eller vid andra tullförfaranden som transitering av varor under tullövervakning.
Högsta förvaltningsdomstolen har i domar meddelade under 2021 (HFD ref. 54 och ref. 57) kommit fram till annan slutsats. Domstolen har prövat hur en tullskuld som uppkommit på grund av bristande efterlevnad av tullagstiftningen ska beräknas. Domstolen har även prövat om Tullverket varit rätt myndighet att besluta om moms. Skatteverkets har kommenterat domarna på sin webbplats Rättslig vägledning och anser att det inte finns lagstöd för avdragsrätt för importmomsen när det brister i hanteringen. Olika företagarorganisationer gick under 2021 ut i media och pekad på riskerna för inlåsning av moms. Därefter kommenterade även Skatteverket de olyckliga inlåsningseffekterna, men påpekade samtidigt att myndigheten inte har möjlighet att göra annan bedömning inom ramen för gällande lagstiftning. Det återstår att se om det blir förändringar på området.
Kommentar
Via Tullverkets E-tjänster finns hjälp för den som vill importera och exportera.
Av tabellen nedan framgår domstolspraxis och ställningstagande från Skatteverket som rör frågor kring import.
Datum | Dnr/källa | Avser |
110613 | 131 388032-11/111 | Avdrags- och återbetalningsrätt för mervärdesskatt vid import av varor för reparation. |
150402 | 131 695577-14/111 | Omsättningsland för omsättning i samband med import. Ställningstagandet har upphört att gälla. Se ställningstagande 240520- dnr: 8-2900397. |
150415 | 131 182344-15/111 | Undantag från skatteplikt - bikostnad vid import. |
160426 | 131 183789-16/111 | Skattskyldig vid import när Skatteverket är beskattningsmyndighet. |
2021 | HFD 2021 ref. 54 | Fråga om beräkning av tullskuld vid bristande efterlevnad av tullagstiftningen avseende varor som omfattas av förmånstull. Även fråga om rätt beskattningsmyndighet för import. |
2021 | HFD 2021 ref. 57 | Fråga om mervärdesskatt vid import ska tas ut när varor förts in till Sverige från en plats utanför EU via ett annat EU-land utan att deklareras i något av länderna och denna bristande efterlevnad av tullagstiftningen konstateras här. |