Definition

En vanlig fråga är hur man hanterar felaktigt debiterad moms i en faktura.

Momsen är t.ex. felaktigt debiterad när en säljare debiterar moms ...

  • ... på en momsfri vara eller tjänst, t.ex. lokalhyra som inte kan omfattas av frivillig beskattning vid lokaluthyrning,

  • ... på något som inte utgör ersättning för en vara eller en tjänst, t.ex. på ett skadestånd,

  • ... fast denne är en privatperson eller allmännyttig ideell förening som inte är en beskattningsbar person och därmed inte betalningsskyldig till moms,

  • ... men med felaktig skattesats,

  • ... fast transaktionen ska medföra s.k. omvänd moms, dvs. säljaren ska inte debitera moms utan köparen ska i stället redovisa momsen (förvärvsmoms), t.ex. vid försäljning av vara inom EU till en köpare med VAT-nummer (EU-vara till köpare med VAT-nummer) och inom Sverige vid försäljning av bl.a. byggtjänster (byggmoms),

  • ... på en export av vara eller tjänst till tredje land,

  • ... och begår skattebedrägeri genom att utställa fakturor med moms som inte motsvarar någon riktig transaktion utan bara är en skentransaktion.

Lagrum

2 kap. 12 §, 7 kap. 49-50 §§, 14 kap. 10 § och16 kap. 23 § mervärdesskattelagen (2023:200) i kraft fr.o.m. 1 juli 2023

1 kap. 1, 2 e och 3 a §§, 13 kap. 26-28 §§ mervärdesskattelagen (1994:200) i kraft t.o.m. 30 juni 2023

26 kap. 7 § skatteförfarandelagen (2011:1244)

Beskattning

Felaktigt debiterad moms ska redovisas och betalas som utgående moms

Reglerna innebär att säljaren ska deklarera och betala moms som är felaktigt debiterad i en faktura eller liknande handling. Detta gäller även om man inte är momsregistrerad och även om beloppet inte är moms enligt momslagen. Om man inte är momsregistrerad ska beloppet redovisas i en särskild skattedeklaration (SKV 4702). Deklarationen ska ha kommit till Skatteverket senast den 26e i månaden efter att den felaktiga momsen togs upp i en fakturan eller liknande handling.

Felaktigt debiterad moms kan i princip uppkomma i tre olika fall:

  • Om säljaren är momsregistrerad ska felaktig moms redovisas på samma sätt och i samma period som moms som tillhör korrekt debiterad moms och i enlighet med vald redovisningsmetod (faktureringsmetoden eller kontant- /bokslutsmetoden).

  • Om säljaren inte är momsregistrerad ska momsen redovisas i en särskild skattedeklaration för den kalendermånad under vilken den felaktiga fakturan eller handlingen har utfärdats.

  • Om en säljare upprättar skenfakturor och ingen underliggande transaktion har ägt rum, ska redovisning av den felaktigt debiterade momsen göras för den period när den felaktiga fakturan eller handlingen utfärdades.

Felaktigt debiterad moms är inte avdragsgill som ingående moms

Om en säljare felaktigt debiterar moms i en faktura så får köparen inte göra avdrag för denna moms. Felaktigt debiterad moms utgör inte moms enligt momslagens definition och därför kan avdrag inte medges.

Skatteverket anger i ställningstagande (121218, dnr: 131 854335-12/111) att en köpare delvis ska befrias från skattetillägg som tas ut på grund av att denne dragit av felaktigt debiterad moms, om säljaren redovisat och betalat in beloppet till staten. Befrielse ska som huvudregel ske ned till en fjärdedel.

Felaktigt debiterad moms, korrigering genom kreditnota

Felaktigt debiterad moms kan korrigeras genom att en kreditnota/kreditfaktura (ändringsfaktura) utfärdas. Ändringen av momsen görs i den redovisningsperiod när kreditnotan har utfärdats.

I detta sammanhang har fråga ställts om vad som gäller kring kravet på kreditnota om köpare begär en historisk ändring av momsen. Denna fråga har varit föremål både för rättslig prövning och en lagändring: Högsta förvaltningsdomstolen (051227, målnr 4010-03), Skatteverket ställningstagande (060404, dnr: 131 195842-06/111) som ledde till lagändring 2008. Från och med 2008 är säljaren skyldig att redovisa och inbetala felaktigt debiterad moms. Det krävs en kreditnota för att korrigera momsen. I vissa särskilda fall kan Skatteverket efterge kravet på kreditnota, detta kan exempelvis ske när köparen är okänd (se vidare kreditfakttura).

Ett företag hade felaktigt tagit ut moms vid försäljning av varor till privatpersoner i länder utanför EU. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg (131216, målnr 6409-12) att det inte fanns särskilda skäl att tillåta återbetalning av momsen när inte kreditnota hade utfärdats. Enligt domstolen bör det mot bakgrund av EU-rätten finnas fall där kreditnota inte behöver utfärdas. Det gäller om det visserligen inte är omöjligt men ändå bedöms vara orimligt svårt att utfärda kreditnota. En förutsättning är dock att det inte finns någon risk för skattebortfall. Domstolen fann att det i detta fall inte förelåg särskilda skäl för att efterge kravet på kreditnota. Företaget fick därför inte tillbaka den utgående moms som felaktigt debiterats i fakturor för exportförsäljningar.

Kommentar

Skatteverket har i ett ställningstagande (181205, dnr: 202 503957-18/111) uttalat hur man ser på brister i en faktura. Skatteverket ska med ledning av uppgifterna i fakturan kunna säkerställa att säljaren redovisar och betalar en korrekt moms och bedöma om och i vilken utsträckning köparen har avdragsrätt. Skatteverket redogör i detta ställningstagande hur brister i en faktura kan läkas genom att den ursprungliga handlingen kompletteras eller rättas.

Om ett företag blir uppmärksam på felaktig momsredovisning för tidigare år kan ändring av momsredovisningen ske sex år tillbaka i tiden vilket innebär att under år 2024 kan även momsredovisningen för åren 2019-2024 ändras.