Lag (2013:948) om stöd vid korttidsarbete är en lag som syftar till att hjälpa arbetsgivare i samband med lågkonjunktur eller andra tillfälliga ekonomiska svårigheter med målet att arbetsgivaren inte ska behöva säga upp anställda. Lagen ger möjlighet att avtala om att anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön enligt fasta nivåer som innebär att arbetstiden kan kortas med 20, 40 eller 60 procent. Staten, arbetsgivaren och den anställde delar på kostnaden för arbetstidsminskningen där staten står för en tredjedel och arbetsgivare och anställda fördelar resten av kostnaden mellan sig enligt de tre fasta nivåerna:
Minskning i % | Staten | Arbetsgivare | Anställd |
20 % | 7 % | 1 % | 12 % |
40 % | 13 % | 11 % | 16 % |
60 % | 20 % | 20 % | 20 % |
Regeringen kan aktivera stödet för en tolvmånadersperiod. Stödet kan sedan förlängas med ytterligare tolv månader, efter en karenstid på 24 månader.
För att en arbetsgivare ska ha rätt till stöd krävs ett centralt kollektivavtal om korttidsarbete mellan fack och arbetsgivare samt ett lokalt kollektivavtal som reglerar detaljer kring tillämpningen av korttidsarbetet. Om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal krävs skriftligt avtal med arbetstagaren och minst 70% av de anställda ska delta i korttidsarbetet.
Den 2 april 2020 röstade Riksdagen ja till förstärkning av stödet för korttidsarbete med anledning av coronakrisen. Förstärkningen innebär att staten fr o m 16 mars 2020 och året ut står för 75 procent av arbetstidsminskningen. Den 14 mars 2020 presenterades ytterligare ett förslag om ytterligare en nivå av arbetstidsminskning till 80 procent. Arbetstidsminskningen till 80 procent var endast tillfällig och kunde tillämpas under perioden från maj till juli 2020. Kostnadsfördelningen av arbetstidsminskningen blir enligt följande:
Minskning i % | Staten | Arbetsgivare | Anställd |
20 % | 15 % | 1 % | 4 % |
40 % | 30 % | 4 % | 6 % |
60 % | 45 % | 7,5 % | 7,5 % |
80 % | 60 % | 8 % | 12 % |
Kommentar
I slutet av november 2020 lämnade regeringen ett förslag om att förlänga förstärkningen av korttidsstödet och under senvåren 2021 kom ytterligare ett förslag om ännu en förlängning. Båda förslagen röstades igenom i Riksdagen och det förstärkta korttidsstödet gällde till och med den 30 september 2021.
Korttidsstödet för 2021 innehöll en del förändringar jämfört med vad som gällde under 2020, bland annat en ny regel gällande vilken jämförelsemånad som ska användas. För att säkerställa att ansökan och hantering görs på rätt sätt för den period man ansöker om stöd för är det viktigt att kontrollera villkor, mallar för ansökning och så vidare på Tillväxtverkets hemsida www.tillvaxtverket.se.
Korttidsarbetet i lönehanteringen
När det gäller hur korttidsarbetet ska hanteras praktiskt i lönehanteringen är det fortfarande mycket som är oklart och det saknas praxis på området. Tolkningar och tillämpningar av lagen ändras och det är därför viktigt att hålla sig informerad och uppdaterad gällande ny information från till exempel Tillväxtverket och Försäkringskassan.
Det finns inga löneberäkningsregler med i lagen vilket det däremot gör i kollektivavtal. Om man som arbetsgivare är ansluten till ett kollektivavtal är det därför ett bra utgångsläge att diskutera hur korttidsarbetet påverkar lönehanteringen med den arbetsgivarorganisation som arbetsgivaren är ansluten till.
Som ett komplement till arbetsgivarorganisations råd och tolkningar har branschorganisationen Srf Konsulterna publicerat skriften ”Korttidsarbete - branschkod för praktisk lönehantering” som ger en utförlig genomgång av Srf Konsulternas tolkning av hur lönehanteringen påverkas av korttidsarbete.
Det är även klokt att diskutera frågorna med sin systemleverantör för att se hur lönesystemet och eventuella tidrapporteringssystem kan sättas upp för att på bästa sätt hantera korttidsarbetet.
Under tiden som korttidsarbete tillämpas på arbetsplatsen fortsätter arbetsgivaren att betala ut lön till sina anställda och ansöker sedan om stöd från staten. Den anställde ”betalar” sin del av arbetstidsminskningen med ett bruttolöneavdrag som motsvarar en viss procent av den anställdes ordinarie lön. Procenten beror på vilken nivå av arbetstidssänkning som den anställde omfattas av (se tabell ovan).
Ordinarie lön är den regelbundna lön som den anställde skulle haft om hen inte deltagit i korttidsarbete och innefattar månadslön, fasta tillägg, ob-tillägg, skiftformstillägg, osv. Även provision och bonus räknas som ordinarie lön förutsatt att den betalas ut regelbundet.
Frånvaroavdrag beräknas på den reducerade lönen, dvs lönen efter att bruttolöneavdraget för arbetstidsminskningen gjorts. Eventuell sjuklön beräknas också på den reducerade lönen om inte annat framgår av den lokala överenskommelsen med den fackliga motparten.
Semesterlön och semestertillägg ska utbetalas som vanligt och baseras på ordinarie lön, medan semesteravdrag baseras på den reducerade lönen på samma sätt som övriga frånvaroavdrag. Semesterledighet förläggs enligt ordinarie schema som om den anställde inte omfattas av korttidsarbete vilket betyder att vid en hel veckas semesterledighet går det åt 5 semesterdagar.
Semester tjänas in som vanligt som om den anställde inte omfattas av korttidsarbete, dvs korttidsarbetet påverkar varken antalet intjänande semesterdagar eller semesterlönen.
Läs mer om korttidsarbete i Rätt Arbetsrätt.
Bokföring
Reduceringen av lönen bokförs som ett bruttolöneavdrag. Det statliga stödet ska bokföras som en intäkt och inte minska lönekostnaderna.
Läs mer om bokföring vid korttidsarbete i Redovisa Rätt.
