En anställd kan vara tjänstledig från sitt ordinarie arbete för att själv eller genom juridisk person starta och bedriva näringsverksamhet.
Lag
Ledigheten regleras i lag (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet. För rätt till ledighet ska den anställde ha varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt tolv månader de senaste två åren.
Ledigheten ska vara en sammanhängande period om högst sex månader hos en och samma arbetsgivare. Den verksamhet den anställde avser att starta får inte konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. Arbetsgivaren kan också skjuta på ledighetens start eller vägra ledighet om den medför väsentlig olägenhet för arbetsgivarens verksamhet.
En anställd som vill vara ledig ska anmäla detta till arbetsgivaren minst tre månader före ledighetens början. Arbetstagaren ska i ledighetsansökan ange hur lång tid ledigheten är planerad att pågå. Han bör också visa att näringsverksamheten verkligen är påbörjad och planerad t ex genom att ansökan om företagsregistrering har gjorts eller att bankkonto för företaget har öppnats.
En anställd som begär och är ledig för att starta näringsverksamhet får inte sägas upp enbart på grund av ledigheten och kan heller inte få försämrade anställningsförmåner eller anställningsvillkor till följd av ledigheten.
Ledighet för att starta egen näringsverksamhet är inte semestergrundande.
Avtal
Löneavdrag vid ledighet för att starta egen näringsverksamhet görs enligt det kollektivavtal som arbetsgivaren är bunden av. På företag som har kollektivavtal för tjänstemän och även många företag som ej är kollektivavtalsbundna gör man vanligen avdrag enligt följande:
Om ledighetsperioden omfattar högst fem arbetsdagar görs avdrag per arbetsdag
tal inom parentes användes vid 6-dagarsvecka
alternativt
Om ledighetsperioden omfattar fler än fem arbetsdagar görs avdrag för varje kalenderdag i ledighetsperioden.
Kalenderdagsavdrag innebär att avdrag görs för varje dag i ledighetsperioden, alltså även helgdagar, lediga dagar osv. Ledigheten får dock inte påbörjas eller avslutas på en för den anställde arbetsfri söndag eller helgdag. I vissa kollektivavtal har den här regeln utökats till att gälla även arbetsfri lördag. Julafton, nyårsafton och midsommarafton jämställs i det här avseendet med lördag.
Vid ledighet del av dag görs frånvaroavdrag per timme. Storleken på avdraget är beroende av veckoarbetstiden vid 40-timmarsvecka görs avdrag med
vid deltidsanställning måste månadslönen räknas om till heltidslön. Omräkningen förutsätter då att vi känner till den anställdes sysselsättningsgrad, d.v.s. arbetstiden uttryckt i procent.
Exempel
En anställd arbetar deltid 30 timmar per vecka. Ordinarie arbetstid för heltidsanställda vid företaget är 40 timmar.
Omräkning till heltidsmånadslön
Exempel
För deltidsanställd som arbetar endast en del av veckans dagar, s.k. intermittent deltidsarbete, görs frånvaroavdrag per arbetsdag oavsett hur lång ledighetsperioden är. Avdraget räknas ut på följande sätt:
Tal inom parentes används vid 6-dagarsvecka.
Exempel
En anställd arbetar måndag-onsdag varje vecka och har 12 000 kronor i månadslön. Vid tjänstledighet ska avdrag göras enligt följande:
Om ledigheten omfattar en hel månad görs avdrag med hela månadslönen.
Inom andra kollektivavtalsområden, t.ex. Svensk Handel, görs frånvaroavdrag per arbetsdag oavsett hur lång ledighetsperioden är,
Vid frånvaro del av dag
Beskattning
Tjänstledighetsavdrag görs från den anställdes bruttolön och medför ett lägre skatteberäkningsunderlag för den anställde och ett lägre underlag för beräkning av arbetsgivaravgift.