Sjuklön på rörlig lön

När en anställd blir sjuk ska arbetsgivaren betala sjuklön under den första delen av sjukperioden. Det här regleras i lag (1991:1047).

I princip har alla anställda rätt till sjuklön från första anställningsdagen. Undantag görs när en anställning avser att vara kortare tid än en månad, då ska den anställde ha arbetat i fjorton dagar innan han omfattas av sjuklönelagen.

Arbetsgivaren ska enligt sjuklönelagen betala sjuklön till den anställde under de första 14 dagarna av en sjukperiod. Sjuklönen är för närvarande 80% av den förlorade inkomsten under sjukperioden.

För varje sjukperiod med sjuklön ska ett karensavdrag göras som motsvarar 20 % av en genomsnittlig veckoersättning med sjuklön. Från dag 15 i sjukperioden betalar Försäkringskassan sjukpenning till den anställde så länge sjukperioden varar.

I kollektivavtal anges hur sjukavdrag och sjuklön ska beräknas. För tjänstemän beräknas sjukavdrag och sjuklön enligt formeln:

Rörlig lön

När en anställd har rörlig lön, exempelvis provision eller ackordslön, finns inga regler i sjuklönelagen om hur sjuklön ska beräknas. Lagen anger dock att en anställd under sjuklöneperioden ska få sjuklön för den inkomst han förlorat på grund av sjukdomen.

En säljare med endast provisionslön tjänar inte in provision när han är sjuk, och därför ska sjuklönen beräknas på den förlorade provisionen. Provisionen är alltså helt beroende av den anställdes egen arbetsinsats. Regler för hur sjuklönen ska beräknas i sådana fall finns inte i kollektivavtal. Det bör därför framgå i det enskilda anställningsavtalet hur beräkningsunderlaget för sjuklönen ska räknas ut.

Om provisionen varierar mycket från månad till månad är det lämpligt att beräkna underlaget genom att räkna ett genomsnitt på den utbetalda provisionen. Beräkningsperioden kan t.ex. vara senaste tremånadersperioden, närmast föregående kvartal, halvårsperioden eller föregående kalenderår. Det bör man komma överens om i anställningsavtalet.

Exempel

Karl är säljare och har enbart provisionslön och provisionens storlek är helt beroende av Karls egen arbetsinsats. Han blir sjuk i tre dagar i april. I Karls anställningsavtal står att sjuklön på provision ska beräknas på ett genomsnittligt underlag under närmast föregående kvartal, d.v.s. januari, februari och mars.

Hans provision har under dessa månader varit:

Under april månad, på de dagar han inte varit sjuk, tjänar Karl 24 750 kr i provision. Karls löneberäkning i maj blir därmed:

Observera att det inte görs något sjukavdrag på den provision som Karl har tjänat in i april, sjukavdraget motsvaras av att Karl förlorat tre dagar då han inte kunnat tjäna in någon provision. För dessa tre dagar får han istället en sjuklön som baseras på den genomsnittliga provisionen för föregående kvartal. Därutöver görs ett karensavdrag motsvarande 20 % av den sjuklön som betalas ut för en genomsnittlig arbetsvecka.

Månadslön och rörlig lön

Ibland har säljare en lägre fast månadslön och resterande ersättning utgörs av provision. Provisionen är direkt beroende av säljarens egen arbetsinsats. Månadslönen är lika stor varje månad och betalas ut oavsett hur stor säljinsats den aktuelle säljaren har gjort. I de fallen ska vid sjukfrånvaro, sjukavdrag göras på den fasta månadslönen. Däremot görs inget avdrag för den intjänade provisionen.

Sjukavdrag och sjuklön beräknas då enligt ovanstående formel för den fasta månadslönen. Sjuklön på provisionslönen kan beräknas på ett genomsnitt av provisionen under de tre föregående månaderna, närmast föregående kvartal, halvår eller föregående kalenderår. Hur sjuklönen ska beräknas skrivs in i anställningsavtalet.

Exempel

Lisa har 11 000 kronor i fast månadslön samt rörlig lön i form av provision som är direkt beroende av hennes egen arbetsinsats. Hennes arbetstid är 37,5 timmar per vecka. Hon blir sjuk en vecka augusti.

Sjukavdrag per timme för den fasta månadslönen = 67,69 kr ((11 000 × 12) / (52 × 37,5))

Sjuklönen för den rörliga delen (provisionen) ska enligt hennes anställningsavtal beräknas på ett genomsnitt av det närmast föregående kvartalet, d.v.s. april, maj och juni. Under den perioden har hon fått provision enligt följande:

Lisas lön i september blir:

Observera att inte heller här görs något sjukavdrag från provisionslönen eftersom den är direkt beroende av Lisas egen arbetsinsats. Den provision hon får utbetald har hon faktiskt arbetat in, sjukavdraget motsvaras av den vecka som hon inte tjänade in någon provision.

Månadslön, fast provision och rörlig provision

I vissa fall kan en anställd ha såväl månadslön som fast och rörlig provision. Den fasta delen kanske kan vara en garantiprovision, som betalas ut varje månad och som då är att jämföra med en fast månadslön.

Det kan också vara en provisionslön som baserar sig på vad andra än den enskilde säljaren har arbetat in. T.ex. en säljchef som får provision på order som andra i gruppen arbetat in. Sådan provision betalas ut även om säljchefen är frånvarande av någon orsak.

I de här fallen ska sjukavdrag göras på både månadslön och den fasta provisionen men inte på den rörliga provisionslönen.

Exempel

Tore är säljchef, arbetar 40 timmar per vecka och har 19 000 kronor i månadslön. Han får dessutom provision för det han själv säljer samt provision beräknad på det som de andra säljarna i gruppen har arbetat in. Tore blir sjuk tre dagar i juli. På augustilönen beräknas sjukavdrag, sjuklön och karensavdrag på de tre olika lönedelarna för sig enligt nedan.

Sjukavdrag månadslön = 109,62 kr ((19 000 × 12) / (52 × 40))

Sjuklön månadslön = 87,70 kr (109,61 × 80 %)

Karensavdrag (20%), månadslön = 701,60 kr (87,70 × 40 × 20%)

Sjuklön på Tores egen intjänade provisionslön ska beräknas på ett genomsnitt av närmast föregående kvartal, i detta fall april, maj och juni.

Genomsnittlig provision per månad = 13 638 kr (40 915 / 3)

Genomsnittlig provision per timme = 78,68 kr ((13 638 × 12) / (52 x 40))

Sjuklön provision = 62,94 (78,68 × 80 %)

Karensavdrag (20%), provision = 503,52 kr (62,94 × 40 × 20%))

Sjukavdrag och sjuklön på provision som inte är beroende av Tores egen arbetsinsats baserar sig på ett underlag för det närmast föregående kvartal, i detta fall april, maj och juni.

Genomsnittlig provision (gruppens) = 8 082 (24 245 / 3)

Sjukavdrag per timme, gruppens provision = 46,63 ((8 082 × 12) / (52 x 40))

Sjuklön per timme, gruppens provision = 37,30 kr (46,62 × 80 %)

Karensavdrag (20%), gruppens provision = 298,40 kr (37,30 x 40 x 20%)

I det här exemplet gör man ett sjukavdrag från den provision som baserar sig på vad andra tjänat in eftersom den inte påverkas av Tores frånvaro. Däremot görs inget sjukavdrag från den provision som baseras på Tores egen arbetsinsats, sjukavdraget i det fallet motsvaras av att Tore inte har kunnat tjäna in någon egen provision när han varit sjuk. Karensavdrag motsvarande 20 % av den sjuklön som betalas ut under en genomsnittlig arbetsvecka görs på alla tre lönedelar.

Ackord

I vissa kollektivavtal för arbetare har man fortfarande bestämmelser om ackordslöner. Den anställde har då vanligen en fast timlön och en ackordslön, som baserar sig på utfört arbete för tidigare månader. Vanligt är att ackordslönen betalas ut två månader efter intjänandet, d.v.s. intjänad ackordslön i mars betalas ut vid lönetillfället i maj.

Om någon med ackordslön blir sjuk betalas sjuklönen ut månaden efter det att sjukperioden varit, d.v.s. en anställd som är sjuk i april får sin sjuklön i maj. Då kan man inte ta hänsyn till intjänat ackord eftersom ackordet betalas ut ytterligare månaden efter, d.v.s. i juni. När sjuklönen beräknas brukar man i de fallen beräkna den på den fasta timlönen.

Exempel

Johan är timavlönad arbetare och blir sjuk tre dagar i februari. Han har 118 kronor i fast timlön och han arbetar 8 timmar per dag. Sjukperioden kommer att redovisas i mars. Hans timlön i mars baserar sig på det han har arbetat i februari och ackordslönen avser januari.

Sjuklönen baseras på den fasta timlönen. Något sjukavdrag görs inte eftersom den motsvaras av att ingen timlön tjänats in för den tid som Johan varit sjuk. Avdrag görs inte heller på ackordslönen eftersom den avser januari. Dock måste sjuklönen justeras när ackorden blir färdigräknade eftersom Johans faktiska lön i februari blir högre än den fasta när ackordet för februari räknats fram.

Johan får 5 798 kronor i ackord för februari månad. Han har, enligt ovan, arbetat 148 timmar i februari.

Johans faktiska lön per timme = 157,18 kr ((17 464,00 + 5 798,00) / 148)

Hans faktiska lön per timme är 39,18 kr högre (157,18 - 118) än den han fått sjuklön beräknad på och sjuklönen ska därför fyllas ut.

Sjuklön på den högre timlönen = 31,34 kr (39,18 x 80%)

Även karensavdraget måste räknas om med hänsyn till ackordslönen eftersom avdraget beräknas på sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka.

Karensavdrag (20%) på den högre timlönen = 250,72 kr (31,34 x 40 x 20%)

På löneutbetalningen i april läggs följande justering till den övriga lönen:

Hur ofta korrigering av sjuklönen ska göras kan framgå av kollektivavtalet eller att man på företaget kommer överens med företagets fackklubb om hur ofta man ska göra korrigeringen.

I arbetaravtal kan också andra typer av rörlig lön förekomma. T.ex. bonus för en hel grupp av anställda. I dessa avtal framgår också för vilken tidsperiod som sjuklönen ska beräknas på. T.ex. lönen för närmast föregående kvartal eller en viss månad av året.

Kommentar

När man ska räkna sjuklön på rörlig lön är det lättare för löneadministratören om man kan använda en framräknad timlön över fler månader, t.ex.ett kvartal. Då kan man använda den framräknade snittlönen under det kommande kvartalet. Att räkna fram det rörliga underlaget för varje månad kan vara en ganska tungrodd administration.

I tjänstemannaavtal finns oftast inga regler för framräkningen av underlaget för sjuklönen. Därför är det viktigt att man skriver in i anställningsavtalet hur sjuklönen ska beräknas.