Lag
Om en anställd får disponera en semesterbostad som arbetsgivaren äger är detta en skattepliktig förmån oavsett om semesterbostaden är belägen i Sverige eller utlandet. Bestämmelser om beräkning av förmånsvärdet finns i inkomstskattelag (1999:1229).
Semesterbostad i Sverige
Värdet på förmånen ska beräknas efter det marknadsvärde som gäller på den ort semesterbostaden är belägen. Saknas hyresmarknad eller att det i övrigt är svårt att göra en beräkning av förmånsvärdet, med utgångspunkt från marknadsvärde, bör förmån av fri semesterbostad i Sverige beräknas enligt de belopp som Skatteverket har angivit.
Fjällstuga (lägenhet) | |
Jul, nyår och vårvinter (februari - april) | 3 500 kronor per vecka |
Övrig tid | 1 500 kronor per vecka |
Sommarstuga (lägenhet) | |
Sommar (mitten av juni - mitten av augusti) | 3 500 kronor per vecka |
Övrig tid | 1 500 kronor per vecka |
Semesterbostad i utlandet
Värdet på förmånen ska beräknas efter det marknadsvärde som gäller på den ort semesterbostaden är belägen. Saknas hyresmarknad eller att det i övrigt är svårt att göra en beräkning av förmånsvärdet, bör förmån av fri eller subventionerad semesterbostad i utlandet värderas till 3 500 kronor per vecka oavsett vid vilken tidpunkt nyttjandet sker.
Beskattning
För den anställde
Värdet på förmånen ökar den anställdes underlag för beräkning av preliminär skatt. Den preliminära skatten dras från den kontanta bruttolönen. Förmånsvärdet påförs lönen vid den tidpunkt förmånen nyttjats.
Exempel
Cecilia tillbringar en vecka av sin sommarsemester i juli i arbetsgivarens stuga i fjällen. Eftersom arbetsgivarens stuga ligger mycket ensligt finns det ingen hyresmarknad på orten utan förmånen värderas enligt Skatteverkets angivna belopp, d.v.s. 1 500 kronor per vecka. Cecilia har 23 000 kronor i månadslön.
För arbetsgivaren
Värdet av förmånen är underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter. Arbetsgivaravgifter påförs vid den tidpunkt förmånen nyttjats.
Kommentar
Om den anställde betalar en del av hyran för semesterbostaden med sin nettolön, reducerar det beloppet förmånsvärdet. Om den anställde däremot betalar med sin bruttolön s.k. bruttolöneavdrag minskar detta inte förmånsvärdet.
Exempel
Cecilia i exemplet ovan betalar 500 kronor till arbetsgivaren från sin nettolön för semesterveckan i fjällen. Hennes förmånsvärde kommer då att bli 1 500 kronor - 500 kronor d.v.s 1 000 kronor som ökar skatteberäkningsunderlaget.