Under senare år har det blivit vanligt att man tillämpar sammanfallande intjänande- och semesterår. Detta innebär att den anställde kan ta ut betald semester samma år som den tjänas in.
Den 1 januari läggs så många dagar ut som motsvarar semesterrätten. Dagarna är betalda men har ännu inte tjänats in. Under året sker intjänande enligt samma formel som semesterlagen anger. Först den 31 december har all semester tjänats in.
Exempel
Johan anställs den 1 januari. Han får då 25 betalda semesterdagar att använda under året. I juli tar han ut 20 betalda semesterdagar.
Johan får alltså ett negativt saldo av semesterdagar när han haft sin huvudsemester i juli. Om hans anställning fortsätter året ut har han tjänat in alla semesterdagar och har inte längre någon skuld till arbetsgivaren. Det här är inte en förskottssemesterskuld i semesterlagens mening utan man brukar kalla den här typen av uttag à conto semester. Skulden kommer att uppstå varje år på samma sätt oavsett hur lång tid Johan är anställd.
Kommentar
Tillämpar man sammanfallande semester i företaget är det viktigt att det framgår av anställningsavtalet. Det är också mycket viktigt med information till den som administrerar företagets löner. Det kan gälla någon som slutar sin anställning och har tagit ut för mycket semester. Om det finns en skuld vid anställningens upphörande får denna dras mot intjänad lön.
När en anställd ska vara tjänstledig på grund av studier, föräldraskap eller annan längre ledighet är det också viktigt med information till lönekontoret. Finns det en skuld vid tjänstledighetens början, är det viktigt att reglera den innan ledigheten börjar. Är ledigheten semesterlönegrundande kan man avvakta med regleringen av skulden.
När någon börjar sin anställning senare under året, läggs så många betalda dagar ut, som den anställde hinner tjäna in till årets slut. Resten av semesterrätten utgörs av obetalda semesterdagar.