Lag
I socialförsäkringsbalk (2010:110) finns bestämmelser om rehabilitering och även arbetsmiljölagen fastställer krav kring arbetsgivarens anpassnings- och rehabiliteringsansvar. Rehabilitering är ett samlat begrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad natur som ska hjälpa den som har varit sjuk eller skadad att återfå bästa möjliga arbetsförmåga.
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Med arbetslivsinriktad rehabilitering menas det stöd och de åtgärder som behövs för att få tillbaka eller behålla arbetsförmågan. Det kan ske genom arbetsprövning, arbetsträning eller utbildning och det kan handla om att återgå till sitt gamla arbete eller få ett annat lämpligare arbete.
Arbetsgivaren ska hålla löpande kontakt med sin medarbetare under sjukfrånvaron och ska också så långt det är möjligt anpassa arbetet för att möjliggöra att medarbetaren kan arbeta. Anpassningarna kan gälla arbetsuppgifter, arbetstider eller arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska också undersöka om det finns något annat lämpligt arbete som medarbetaren kan utföra i verksamheten.
Senast efter 30 dagars sjukskrivning ska arbetsgivaren sammanställa en plan för återgång i arbete om den anställde kan antas vara sjukskriven mer än 60 dagar. Planen ska regelbundet följas upp och uppdateras om det finns behov för det.
Tillsammans med den anställde ska Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan. Rehabiliteringsplanen upprättas med hjälp av uppgifter från arbetsgivaren, den anställdes läkare och den anställdes egna synpunkter på rehabiliteringen.
Det är Försäkringskassan som samordnar och övervakar rehabiliteringen och om den anställde medger det ska Försäkringskassan samverka med arbetsgivaren i rehabiliteringsarbetet. Försäkringskassan ska också se till att rehabiliteringsinsatserna påbörjas så snart det av medicinska och andra skäl är möjligt. Försäkringskassan kallar också till avstämningsmöte med arbetsgivaren, läkaren och den anställde.
Sjukpenning
Rätten till sjukpenning utreds enligt det som kallas rehabiliteringskedjan i vilken arbetsförmågan bedöms vid vissa bestämda tidpunkter.
Under de första 90 dagarna har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete, eller ett annat tillfälligt arbete, hos din arbetsgivare.
Efter 90 dagar har du bara rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare.
Efter 180 dagar har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Det gäller även om du med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos din arbetsgivare före dag 366. Då bedöms din arbetsförmåga i förhållande till ett arbete hos din arbetsgivare även efter dag 180. Det gäller också om det kan anses oskäligt att bedöma din arbetsförmåga i förhållande till arbete på den vanliga arbetsmarknaden.
Rehabiliteringsersättning
En anställd som deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering kan ha rätt till rehabiliteringsersättning som motsvarar den ersättning sjukpenning ger. Förutsättningen är att rehabiliteringen ingår i en rehabiliteringsplan som gjorts i samarbete med Försäkringskassan. Rehabiliteringsersättning kan t.ex. utbetalas under en period vid arbetsträning eller vid utbildning under högst ett år. Den anställde ansöker om rehabiliteringsersättning hos Försäkringskassan.
Förebyggande sjukpenning
Den anställde kan få förebyggande sjukpenning om han eller hon genomgår en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering för att förebygga eller för att förkorta sjukdomstiden. Behandlingen eller rehabiliteringen ska vara godkänd av Försäkringskassan. Det finns ingen karens vid utbetalning av förebyggande sjukpenning utan Försäkringskassan betalar ut sjukpenning från den första behandlingsdagen.
Läs mer om rehabilitering i Rätt Arbetsrätt.