Arbetsmiljöverket har utkommit med föreskrifter gällande organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) som gäller från och med 31 mars 2016. Arbetsmiljöverkets föreskrifter gäller som lagstiftning. Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Föreskrifterna gäller i samtliga verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) finns det regler om arbetsmiljöpolicy, samt regler om arbetsgivarens ansvar att vidta åtgärder för att komma till rätta med risker i verksamheten. Följande regler kompletterar och utökar det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Kunskap
Arbetsgivaren är ansvarig för att chefer och arbetsledare har kunskaper i hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning samt kränkande särbehandling. Exempelvis kan arbetsgivaren tillhandahålla utbildning för chefer, arbetsledare och skyddsombud på området.
Mål
Arbetsgivaren ansvarar även för att sätta upp mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Med hjälp av målen ska organisationens förmåga att hantera ohälsa öka. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna medverkar med att ta fram målen och känner till dem. Om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten ska målen dokumenteras skriftligt.
Arbetsbelastning
Arbetsgivaren ansvarar för att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Arbetsuppgifter som tilldelats arbetstagarna ska inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Exempelvis kan arbetsgivaren minska arbetsmängden, variera arbetsuppgifterna eller omfördela priorieringen i arbetet.
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till vilka arbetsuppgifter de ska utföra, vilket resultat som förväntas, om det finns särskilda sätt arbetet ska utföras på, samt hur arbetet ska prioriteras. Arbetstagarna ska även veta vem de kan vända sig till om de behöver stöd. Om arbetstagarna utför ett starkt psykiskt påfrestande arbete ska arbetsgivaren tillhandahålla särskilt stöd, exempelvis i form av utbildning eller handledning.
Arbetstid
Arbetsgivaren ansvarar för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Exempel på arbetstider som kan medföra risk för ohälsa är skiftarbete, nattarbete och delade eller långa arbetspass. I arbetstidslagen (1982:673) anges hur många timmar arbetstagare får arbeta och vilka viloperioder de minst ska ha.
Kränkande särbehandling
Arbetsgivaren ansvarar för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska klargöra att särbehandling inte får förekomma i verksamheten, med fördel i en skriftlig policy. Det ska även finnas rutiner för hur kränkande särbehandling hanteras. I rutinerna ska det framgå vem arbetstagaren ska vända sig till med klagomål, hur klagomålet hanteras, samt hur den utsatta arbetstagaren ska få hjälp. Arbetsgivaren ska se till att alla arbetstagare känner till rutinerna.