Om någon i den anställdes familj eller någon annan närstående, drabbas av sjukdom eller olycksfall, som innebär att den anställde måste vara närvarande, finns möjlighet att vara tjänstledig.
Lag
Regler för ledigheten finns i lag (1998:209) om rätt till ledighet av trängande familjeskäl. Ledigheten omfattar normalt ett mindre antal arbetsdagar. Behövs ytterligare ledighet kan annan ledighetslagstiftning bli aktuell, t.ex. närståendevård. Som närmaste familj räknas vanligen make/maka, sambo, barn, syskon, föräldrar. Även annan person som står den anställde nära kan räknas till familjen. Bedömning får göras i det enskilda fallet.
Den anställde behöver inte ha någon viss anställningstid för att ha rätt till ledighet. Det finns heller ingen särskild anmälningsskyldighet till arbetsgivaren, eftersom den här typen av ledighet inte kan planeras. Lagen innehåller heller inga regler om återgång till arbetet, eftersom det är fråga om ett begränsat antal dagar.
Ledigheten är i sig inte semestergrundande men eftersom det rör sig om några enstaka dagar kommer det i normalfallet inte att påverka den anställdes semester.
Den arbetstagare som utnyttjar sin rätt till ledighet är tillförsäkrad skydd mot uppsägning, avskedande och försämrade anställningsförmåner eller anställningsvillkor. Bakgrunden till lagen är ett EG-direktiv. Lagen trädde i kraft den 3 juni 1998.
Avtal
I kollektivavtal har sedan länge funnits regler som ger den anställde rätt till ledighet vid närståendes akuta sjukdom eller olycksfall. Den anställde har då också vanligen behållit sin lön under ledigheten, s.k. permission.
Löneavdrag vid ledighet på grund av trängande familjeskäl görs enligt det kollektivavtal som arbetsgivaren bunden av. På företag som har kollektivavtal för tjänstemän och även många företag som ej är kollektivavtalsbundna gör man vanligen avdrag enligt följande:
Om ledighetsperioden omfattar högst fem arbetsdagar görs avdrag per arbetsdag
tal inom parentes användes vid 6-dagarsvecka
alternativt
Om ledighetsperioden omfattar fler än fem arbetsdagar görs avdrag för varje kalenderdag i ledighetsperioden.
Kalenderdagsavdrag innebär att avdrag görs för varje dag i ledighetsperioden, alltså även helgdagar, lediga dagar osv. Ledigheten får dock inte påbörjas eller avslutas på en för den anställde arbetsfri söndag eller helgdag. I vissa kollektivavtal har den här regeln utökats till att gälla även arbetsfri lördag. Julafton, nyårsafton och midsommarafton jämställs i det här avseendet med lördag.
Vid ledighet del av dag görs frånvaroavdrag per timme. Storleken på avdraget är beroende av veckoarbetstiden vid 40-timmarsvecka görs avdrag med
vid deltidsanställning måste månadslönen räknas om till heltidslön. Omräkningen förutsätter då att vi känner till den anställdes sysselsättningsgrad, d.v.s. arbetstiden uttryckt i procent.
Exempel
En anställd arbetar deltid 30 timmar per vecka. Ordinarie arbetstid för heltidsanställda vid företaget är 40 timmar.
Omräkning till heltidsmånadslön
Exempel
För deltidsanställd som arbetar endast en del av veckans dagar, s.k. intermittent deltidsarbete, görs frånvaroavdrag per arbetsdag oavsett hur lång ledighetsperioden är. Avdraget räknas ut på följande sätt:
Tal inom parentes används vid 6-dagarsvecka.
Exempel
En anställd arbetar måndag-onsdag varje vecka och har 12 000 kronor i månadslön. Vid tjänstledighet ska avdrag göras enligt följande:
Om ledigheten omfattar en hel månad görs avdrag med hela månadslönen.
Inom andra kollektivavtalsområden, t.ex. Svensk Handel, görs frånvaroavdrag per arbetsdag oavsett hur lång ledighetsperioden är,
Vid frånvaro del av dag
Kommentar
I de fall där den anställde avlönas per timme görs naturligtvis inget frånvaroavdrag. Det är dock viktigt att frånvaron registreras med tanke på semesterlönegrundande tid.
Beskattning
Tjänstledighetsavdrag görs från den anställdes bruttolön och medför ett lägre skatteberäkningsunderlag för den anställde och ett lägre underlag för beräkning av arbetsgivaravgift.