Vid utbetalning av löner och förmåner är det en strikt kontantprincip som gäller.
Det betyder att lönen ska tas upp till beskattning den månad och det år då inkomsten kan disponeras av den anställde. Vanligen är tidpunkten för detta när lönen sätts in på den anställdes bankkonto.
Retroaktiv lön
När retroaktiv lön betalas ut gäller också strikt kontantprincip. Det innebär att den retroaktiva lönen kanske avser tidigare kalenderår, men betalas ut senare. Den retroaktiva lönen ska beskattas den månad och det år den utbetalas.
Förmåner
Förmåner beskattas till marknadsvärde och ska tas upp till beskattning den månad då förmånen utnyttjas.
Det finns några lagstadgade undantag gällande kontantprincipen och tidpunkten för beskattning av vissa förmåner, exempelvis förmån för fritt drivmedel och trängselskatt. Dessa förmåner tas upp till beskattning en respektive två månader efter att de nyttjats eftersom det är först då som underlagen kommer arbetsgivaren tillhanda. Skatteverket har i ett ställningstagande (181218, dnr: 202 506246-18/111) konstaterat att det är rimligt att även vissa andra förmåner, som av praktiska skäl inte kan redovisas den månad de nyttjas, får redovisas med en eller maximalt två månaders fördröjning. Undantaget gäller inte regelbundet återkommande, schablonberäknade förmåner som exempelvis bil- och bostadsförmåner.
Arbetsgivardeklaration på individnivå
Eftersom strikt kontantprincip gäller ska bruttolön, förmåner (med de undantag som beskrivits i föregående stycke) och andra ersättningar redovisas den månad och det år som de utbetalas.
Kontantprincipen styr alltså när en anställd ska beskattas för en lön eller en förmån. Den påverkar också arbetsgivarens inbetalning av arbetsgivaravgifter. Månaden efter det att lönen betalats ut, ska arbetsgivaren betala in den arbetsgivaravgift som härrör från löneutbetalningen månaden innan.