Kollektivavtalet anger de allmänna anställningsvillkoren inom respektive bransch på den svenska arbetsmarknaden. Ett kollektivavtal betyder att arbetsgivare och arbetstagare på arbetsmarknaden har kommit överens om de allmänna anställningsvillkoren. Kollektivavtalsförhandlingar sker ofta mellan olika förbund, d.v.s. arbetsgivarförbund och arbetstagarförbund.
Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtalet om han är medlem i en arbetsgivarorganisation, t.ex. Svenskt Näringsliv eller om arbetsgivaren har tecknat avtal med ett fackförbund, s.k. hängavtal. Ett hängavtal innebär att arbetsgivaren har förbundit sig att tillämpa det kollektivavtal som gäller.
Kollektivavtalet gäller från det datum då arbetsgivaren skrivit under avtalet. Då har arbetsgivaren förbundit sig att följa regler i kollektivavtalet som kompletterar den lagstiftning som finns på arbetsmarknaden, bl.a.
arbetstid och övertidsersättning
restidsersättning
sjuklön
semester och annan ledighet
arbetsmiljö
utbildning
uppsägningstid
grupp- och livförsäkringar
pension.
Kollektivavtalet innebär en skyldighet för arbetsgivaren att teckna försäkringsavtal om AFA-försäkringarna och Avtalspension SAF-LO där bland annat liv-, arbetsskade- och pensionsförsäkring ingår.
Vem är arbetare?
Arbetare är den som omfattas av ett kollektivavtal mellan ett medlemsföretag i Svenskt Näringsliv och ett förbund inom LO.
Vem är tjänsteman?
Tjänsteman innebär att den anställde omfattas av kollektivavtal mellan medlemsföretag i Svenskt Näringsliv och ett förbund inom PTK.
Om det inte finns något kollektivavtal på arbetsplatsen är det arbetsuppgifterna som avgör.
När arbetsmarknadens parter har kommit överens om att teckna ett kollektivavtal ska avtalet vara skriftligt. Under avtalstiden råder fredsplikt. Man får alltså inte börja strejka eller sätta personal i blockad under avtalstiden.
Reglerna i kollektivavtalet gäller även sådan personal på arbetsplatsen, som inte är fackligt ansluten. Man följer då det kollektivavtal som den anställde skulle ha kunnat omfattas av.