Kommentar
För att ge de anställda möjligheter att själva planera sin arbetsdags start och slut har man på många företag infört flexibel arbetstid. Man bestämmer på företaget under vilken tid det alltid ska finnas bemanning. Tiden utanför detta kan användas för flextid.
Det finns inga kollektiva regler för hur flextid ska läggas upp. Det är vanligt att man på det enskilda företaget gör upp sina egna regler för flextid och de anställda anger i sin bordsalmanacka hur många timmar plus eller minus man har.
Det finns också tidredovisningssystem där de anställda registrerar sin ankomst och hemgång genom ett registreringskort eller en kod. Systemet håller då reda på flex och övertidssaldon.
Exempel
Ordinarie arbetstid på företaget är 08.00-17.00. De anställda kan flexa mellan kl. 07.00-09.00 på förmiddagen och mellan 16.00-18.00 på eftermiddagen.
Om en anställd börjar sitt arbete kl. 07.00 på morgonen får han en plustimme på morgonen. Han arbetar sedan till kl. 18.00 och får ytterligare en plustimme på eftermiddagen. Efter den här dagen har han två timmar plus på sitt flextidssaldo.
Nästa dag börjar han sitt arbete kl. 09.00 och arbetar till kl. 16.00. Efter den dagen är flextidssaldot utjämnat till 0.
När månaden är slut brukar man stämma av flextidssaldot. Finns det fler än tio plustimmar på saldot tar man bort de timmar som överstiger och finns det fler än tio minustimmar görs löneavdrag för de timmar som överstiger tio minustimmar.
Det här är ett exempel på hur flextidssystem kan konstrueras. Givetvis kan man ha andra flextidsramar och andra regler för plus- respektive minussaldon vid slutet av månaden. Viktigt är bara att man stämmer av flextidssaldot så det inte blir för högt åt något håll.
Det är inte ovanligt att en anställd har 100 timmar plus i sina ”flextidsanteckningar”. Det är dock inte meningen att flextiden ska kunna sparas för att tas ut i ledighet längre fram. Ett sådant flextidssystem är mer att jämföra med arbetad övertid som kompenseras med ledig tid. Sådan övertid ska föras in i en övertidsjournal och arbetsgivaren är ansvarig för arbetad övertid.
Man måste också bestämma när övertid ska börja beräknas. Ska övertid börja beräknas när den ordinarie arbetstiden är slut eller när den anställde har arbetat full tid den aktuella dagen eller ska övertid börja beräknas efter flexramens slut. Det finns inga kollektiva regler för detta heller.
Exempel
Tomas har ordinarie arbetstid 8-17 med en timme rast. Han har möjlighet att flexa mellan 7-9 på förmiddagen och 16-18 på eftermiddagen.
En dag kommer han kl. 08.00 och blir beordrad till övertidsarbete samma dag. Han arbetar fram till kl. 21.00. Tiden mellan kl. 17-18 ger en timme plus på flexsaldot. Mellan kl. 18-20 får han enkel övertidsersättning och mellan kl. 20-21 får han kvalificerad övertid.
Ett annat alternativ kan vara att han får övertidsersättning när han fullgjort den dagliga arbetstiden, d.v.s. kl. 17.00 i exemplet.