Om ett företag ska betala inkomstskatt eller inte avgörs om företaget har ett fast driftställe i Sverige eller inte. Om företaget har ett fast driftställe i Sverige ska företaget beskattas för inkomst av näringsverksamhet. Det här gäller enskilda företagare och juridiska personer.
Lag
Definitionen av fast driftställe finns i inkomstskattelag (1999:1229). Det finns en huvudregel och en regel för representanter. Enligt inkomstskattelagen har ett utländskt företag ett fast driftställe om man bedriver affärsverksamhet från en stadigvarande plats i Sverige. En verksamhet anses vara stadigvarande om affärsverksamheten bedrivs under sex månader.
En utländsk företagare med fast driftställe ska lämna en skatteanmälan till Skatteverket. Skatteverket kan då besluta om att registrera företaget för F-skatt. Man beslutar också om företaget ska registreras för mervärdesskatt och som arbetsgivare.
Fast driftställe
Enligt huvudregeln definieras ett fast driftställe som en stadigvarande plats där affärsverksamhet bedrivs helt eller delvis. För att vara ett fast driftställe ska tre förutsättningar vara uppfyllda:
Det ska finnas en särskild plats för affärsverksamheten.
Platsen ska användas stadigvarande.
Affärsverksamhet ska bedrivas helt eller delvis från platsen.
Utan fast driftställe
Arbetsgivare som inte har fast driftställe i Sverige ska betala svenska arbetsgivaravgifter för lokalanställd personal. De betalar en något lägre arbetsgivaravgift än övriga arbetsgivare. Arbetsgivaravgifterna uppgår till 21,27 procent för utländska arbetsgivare. För utländska arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige gäller nedsättningar i likhet med svenska företag. Ansökan om registrering ska göras på blanketten ”Skatteanmälan för utländsk företagare”.
Arbetsgivaren och den anställde kan komma överens om att den anställde betalar arbetsgivaravgifter på egen lön. Man skriver då ett socialavgiftsavtal.
Socialavgiftsavtal
Den som är anställd hos en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige, kan teckna ett socialavgiftsavtal med sin arbetsgivare om att själv betala sina socialavgifter. Den som har ett socialavgiftsavtal ska från 1 januari 2013 inte längre betala egenavgifter. I stället ska den anställde redovisa och betala arbetsgivaravgifter. Detta innebär att arbetsgivaravgifterna ska redovisas i en arbetsgivardeklaration och betalas in till Skatteverket varje månad. Det här gäller även om inte inkomsten beskattas i Sverige. Den anställde ska lämna arbetsgivardeklaration på individnivå men den behöver inte innehålla samtliga uppgifter som redovisas när det är arbetsgivaren som lämnar deklarationen. Det är bara arbetsgivaravgifterna samt ersättningarna som ligger till grund för dem som som ska redovisas.
Den som tecknat ett socialavgiftsavtal ska anmäla detta till Skatteverket. Anmälan ska göras på blanketten ”Anmälan - om skyldighet att redovisa och betala arbetsgivaravgifter på egen lön”, senast två veckor efter att avtalet skrivits.
Den som tidigare har betalat sina egenavgifter själv, måste nu lämna in en ny preliminär inkomstdeklaration. Inkomsten ska redovisas i rutan ”Inkomst där skatt och socialavgifter ska betalas i Sverige”.
Även om det är den anställde som har redovisat och betalat in arbetaravgifterna månatligen så ska den utländska arbetsgivaren ändå lämna svensk kontrolluppgift, i normalfallet KU10. Det är hela inkomsten, lön och arbetsgivaravgifter, som ska redovisas. Den anställde får sedan i sin inkomstdeklaration göra avdrag arbetsgivaravgiften beräknad på egen lön.