Med distansarbete menas att en anställd utför arbete på annat ställe än arbetsgivarens vanliga lokaler. Vanligt är att arbetet utförs i hemmet. Den anställde kan antingen utföra allt arbete från hemmet eller arbeta hemifrån vissa dagar i veckan och vissa dagar från arbetsgivarens lokaler.
Det finns ingen lagstiftning om distansarbete. Arbetsgivarorganisationer och fackförbund har upprättat vissa rekommendationer för hur arbetsgivare och anställd kan komma överens när det gäller distansarbete.
Arbetsgivare och arbetstagare ska förhandla om distansarbete. Överenskommelsen grundar sig på frivillighet, vilket innebär att en anställd kan acceptera eller avböja erbjudande om distansarbete. Likaså kan arbetsgivaren acceptera eller avböja ett önskemål om distansarbete från arbetstagaren.
Ett avtal om distansarbete ska vara skriftligt och omfatta villkoren för distansarbetet. Avtalet kan gälla för viss tid eller tills vidare. Det ska också anges hur arbetsgivaren eller den anställde efter en viss uppsägningstid kan bryta avtalet och hur den anställde kan återgå till traditionellt arbete.
Under distansarbete gäller vanliga anställningsvillkor enligt kollektivavtal eller lagstiftning, t.ex. sjuklön, föräldraledighet, arbetsmarknadsförsäkringar m.m. Den som arbetar på distans omfattas normalt inte av arbetstidslagens regler. Man måste dock ta hänsyn till tidsramar som arbetsgivaren anger vad gäller inledande och avslutande av arbete, skyldighet att vara tillgänglig m.m.