För att lindra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av coronaviruset för både företag och privatpersoner lade regeringen under 2020 fram flera olika typer av stöd som antogs av Riksdagen. Många av åtgärderna förlängdes i flera omgångar under 2021 för att slutligen avslutas per 30 september. I december 2021 meddelade dock regeringen att smittspridningen tagit så pass mycket fart igen att vissa restriktioner och även vissa stöd och åtgärder återinfördes för att gälla under första kvartalet 2022. Den 1 april 2022 avslutades i princip alla stöd och åtgärder med undantag för den slopade parkeringsförmånen som gällde till och med den 30 juni. Nedan beskrivs de stöd och åtgärder som på olika sätt påverkat lönehanteringen under pandemiåren.
Stöd vid korttidsarbete
Se Stöd vid korttidsarbete i Rätt Lön.
Förmånsbeskattning
Provtagning som arbetsgivaren betalar för att konstatera om anställda har eller har haft en sjukdom som enligt smittskyddslagen klassas som samhällsfarlig behöver inte förmånsbeskattas. Per 1 april 2022 räknas Covid-19 inte längre som samhällsfarlig sjukdom.
Taxiresor till och från arbetet som betalas av arbetsgivaren är en skattepliktig förmån som normalt sett ska beskattas till marknadsvärdet. Under perioden mars 2020 till och med 29 september 2021 värderades förmånen tillfälligt till att motsvara kostnaden för kollektivtrafik. Denna åtgärd återinfördes från och med den 8 december 2021 och gällde till och med den 8 februari 2022 då Folkhälsomyndighetens restriktioner gällande kollektivtrafiken upphörde.
Julbord eller annan mat som skickas av arbetsgivaren till de som jobbar hemifrån utgör en skattepliktig förmån. Reglerna kräver att man träffas fysiskt för att måltiden ska räknas som intern representation och därmed vara skattefri.
Måltider som skänks till anställda av någon annan än den egna arbetsgivaren behöver inte förmånsbeskattas. Detsamma gäller om någon har skänkt måltider till arbetsgivaren som sedan delar ut måltiderna till sin personal. Denna regel trädde i kraft den 1 januari 2021 men gäller retroaktivt från och med den 1 mars 2020.
Förmånsbeskattning av parkering vid arbetsplatsen togs bort under perioden från 1 april till 31 december 2020 och förlängdes senare under hela 2021. Den slopade parkeringsförmånen förlängdes ytterligare under första halvåret 2022 och upphörde den 30 juni. Från och med den 1 juli 2022 gäller ordinarie regler.
Arbetsgivaren hade möjligt att ge sina anställda en skattefri gåva till ett värde av 1000 kr under perioden 1 juni till 31 december 2020 samt till ett värde av 2000 kr under 2021.
Sänkta arbetsgivaravgifter för upp till 30 anställda
Under månaderna mars, april, maj och juni 2020 sänktes arbetsgivaravgifterna så att arbetsgivaren endast betalade 10,21 procent, vilket motsvarar den så kallade ålderspensionsavgiften. Sänkningen gällde maximalt 30 anställda och för löner upp till 25 000 kronor per månad (på eventuella överstigande lönedelar gällde vanlig arbetsgivaravgift). Sänkningen motsvarade maximalt 5 300 kronor per månad och anställd.
Från och med 1 juli 2020 gäller ordinarie regler.
Utökat statligt ansvar för sjuklönekostnader
Under perioden april till juli 2020 tog staten tillfälligt hela kostnaden för de sjuklöner som arbetsgivaren enligt lag betalar till anställda som är frånvarande på grund av sjukdom. För perioden från augusti 2020 till den 30 september 2021 ersattes inte alla sjuklönekostnader men de ersattes till en högre nivå än de ordinarie reglerna. Ersättning för sjuklönekostnader återinfördes under perioden från den 1 december 2021 till och med den 31 mars 2022. Från och med den 1 april gäller ordinarie regler.
Slopat karensavdrag
Karensavdraget slopades tillfälligt från och med den 11 mars 2020 och gällde oavsett vilken sjukdom som orsakat att den anställde måste stanna hemma. Beslutet om slopat karensavdrag gällde till och med den 30 september 2021 men återinfördes under perioden från den 8 december 2021 till 31 mars 2022. Från och med den 1 april 2022 gäller ordinarie regler.
Rent praktiskt innebar beslutet att arbetsgivaren fortsatte att göra karensavdrag precis som tidigare på anställda som var hemma på grund av sjukdom. Den anställde ansökte sedan om ersättning för karensavdraget hos Försäkringskassan.
Ersättning motsvarade ett schablonbelopp som från och med den 1 januari 2021 motsvarade 810 kronor före skatt. För karensavdrag som gjordes mellan den 31 mars och den 31 maj 2020 var ersättningen 700 kr före skatt och mellan den 1 juni och den 31 december 2020 var ersättningen 804 kronor.
Slopat krav på läkarintyg
Kravet på att uppvisa läkarintyg från och med dag 8 under arbetsgivarens sjuklöneperiod, det vill säga under de första 14 dagarna i sjukdomsperioden, slopades tillfälligt från och med 13 mars 2020 till och med 30 september 2021.
Mellan den 27 mars och 31 oktober 2020 krävde inte Försäkringskassan något läkarintyg förrän dag 22 i sjukperioden, det vill säga Försäkringskassan betalade ut sjukpenning under en vecka utan att kräva läkarintyg. Från och med 1 november 2020 ändrade Försäkringskassan tillbaka till att kräva läkarintyg från och med dag 15 för att besluta om utbetalning av eventuell sjukpenning, men detta ändrades igen från och med den 15 december till dag 22. Detta beslut gällde till och med den 30 september 2021.
I slutet av december 2021 föreslog regeringen att slopat krav på läkarintyg under de första 14 dagarna av sjukperioden skulle införas på nytt. Förslaget antogs och gällde från den 19 januari till och med den 31 mars 2022. Från och med 1 april 2022 gäller ordinarie regler.