Samtyckesförbehåll

Innehåll i ett samtyckesförbehåll

Ett samtyckesförbehåll ska innehålla följande information:

• Vilket bolagsorgan (bolagsstämma eller styrelse) som prövar samtycket.

• Vilka former av överlåtelser som omfattas.

• Möjlighet till partiellt samtycke.

• Villkor för inlösen.

• Tidsfrist för samtyckesbeslut.

• Tidsfrist för väckande av talan.

• Tidsfrist för erläggande av betalning.

Informationskraven för samtyckesförbehåll är i stor utsträckning obligatoriska, men det finns visst utrymme för anpassning till specifika förhållanden (se nedan). Ett samtyckesförbehåll kan innehålla bestämmelser eller information utöver de obligatoriska uppgifterna, under förutsättning att den extra informationen inte strider mot de obligatoriska uppgifterna eller gör dem otydligare. Bolagsverket kan vägra registrering av samtyckesförbehållet om uppgifter saknas eller det är otydligt formulerat.

Regler i samtyckesförbehåll

Förbehållet måste ange vilka former av överlåtelser som ska omfattas. Samtyckesförbehållet omfattar normalt endast vanliga partstransaktioner som köp, byte och gåva. Till skillnad mot hembudsförbehållet omfattar inte samtyckesförbehållet så kallade universella fång, bland annat familjerättslig äganderättsövergång (bodelning, arv och testamente) eller bolagsrättsliga äganderättsövergång (bolagsskifte, fusion och delning). Vid sådana övergångar behöver aktieägaren alltså inte ansöka om samtycke från bolaget ens om aktierna skulle vara underkastade ett samtyckesförbehåll. Ett samtyckesförbehåll förhindrar inte heller att aktier som är utmätta eller som ingår i ett konkursbo överlåts.

En ansökan om samtycke ska förutom information om aktier och aktieägaren innehålla följande information:

1. Namn och adress på den tilltänkta övertagaren av aktierna.

2. Meddelande om att aktieägaren vill att bolaget ska utse en annan köpare om man vägrar samtycke för den tilltänkta övertagaren av aktierna.

3. Samtliga villkor för överlåtelsen om bolaget ska utse ny köpare.

En ofullständig ansökan kan medföra att styrelsen måste begära komplettering och att tidsfristen för samtycket inte börjar löpa. En felaktig ansökan kan även innebära att en aktieägare för talan mot besluten.

Ett samtyckesförbehåll kan föreskriva att samma villkor ska gälla för den av aktieägaren planerade överlåtelsen som för en av bolaget anvisade överlåtelse. I så fall får aktieägarens redogörelse för överlåtelsevillkoren viktiga rättsverkningar. Den planerade överlåtelsen får nämligen inte ske på förmånligare villkor än de som redovisats i ansökan. Samtyckesförbehållet kan även ange villkor, däribland priset för aktierna, som avviker från de villkor som aktieägaren överenskommit med sin tilltänkta köpare. Det finns flera alternativ för att definiera ett prisvillkor, bland andra att bolagsstämman varje år fastställer ett pris för bolagets aktier, att priset ska vara aktiens andel av det egna kapitalet eller att priset ska vara aktiens marknadsvärde. Om priset inte angetts i förbehållet ska priset bestämmas till marknadsvärdet. Pris och andra villkor kan komma att jämkas om de ger otillbörlig fördel eller nackdel.

Det finns inga regler om på vilka grunder ett bolag kan vägra ett samtycke. Bolagets organ anses därmed ha ett stort spelrum för sin bedömning. Normalt sett bör dock en vägran ha stöd i vad som är bäst för bolaget. Överlåtelsebegränsningar syftar i allmänhet till att bevara förtroendet mellan bolagets delägare, vilket medför att det är svårt att på förhand definiera vad som kan skada en sådan tillit. Ansökan om samtycke rör en namngiven potentiell köpare, så det är troligt att motiven till samtyckesvägran ska kunna kopplas till just denna person, till exempel att han eller hon bedriver konkurrerande verksamhet. Det måste dock finnas ett skydd mot en minoritetsaktieägare som vill överlåta sina aktier. Aktiebolagslagen föreskriver därför att bolaget ska ange explicita skäl för sin vägran, vilket kan läsas som ett krav att de ska vara objektivt fastställbara, begripliga och inte helt innehållslösa. Beslutet om samtycke omfattas även av de normala beslutsreglerna i aktiebolagsrätten, bland annat får det inte strida mot Generalklausulerna. Det kan även i själva samtyckesförbehållet finnas regler för vilka beslutsgrunder som ska vara godtagbara, men det är svårt att förutsäga vilka faktorer som kan komma att bryta förtroendet i ett aktuellt fall.

Istället är den överlåtande aktieägaren framförallt skyddad genom möjligheten att begära att bolaget anvisar en annan köpare samt att bolagets underlåtelse att lämna samtycke inom föreskriven tidsfrist fungerar som att samtycke lämnats. Dessutom kan aktieägaren ställa krav på villkoren för överlåtelsen i sin ansökningshandling.

Till skillnad mot hembud och förköp innehåller alltså inte samtyckesförbehållet någon fastställd grupp av lösningsberättigade personer, istället kan den säljande aktieägaren begära att en lösningsberättigad person anvisas av bolaget.

En transaktion som sker i strid med samtyckesförbehållet är ogiltig. Ogiltigheten träffar även transaktioner som sker efter sexmånadersfristen för ett positivt samtyckesbeslut eller på förmånligare villkor än i samtyckesansökan. En missnöjd aktieägare, både den överlåtande aktieägaren och de övriga aktieägare som inte är nöjda med ett samtyckesbeslut, kan väcka talan mot beslutet. Talan måste väckas inom den tid som angetts i förbehållet. Tvister prövas i normala fall av allmän domstol, men samtyckesförbehållet kan föreskriva att tvist ska avgöras av en skiljenämnd.

Förfarandet vid samtyckesförbehåll

Ett exempel på hur ett hembudsförfarande kan gå till: