Definition
Sakutdelning är en vinstutdelning där utdelningen sker i form av överföring av annan egendom än pengar. Sakutdelning kallas även sakvärdesutdelning.
En sakutdelning kan ske med olika typer av egendom som bolaget äger. Egendomen kan vara vad som helst, till exempel fysiska tillgångar, immateriella rättigheter och fordringar. Utdelningen kan till och med ske genom att bolaget avstår från en fordran på aktieägaren eller åtar sig en betalningsskyldighet mot henne eller honom. Ett förekommande exempel är att ett bolag gör en utdelning genom att överföra aktierna i ett dotterbolag till aktieägarna i en Avknoppning.
I förhållande till ordinarie vinstutdelning tillför sakutdelning problem eftersom den utdelade egendomens värde måste bedömas i samband med utdelningen. Denna problematik ska ses mot bakgrund av den strikta regleringen av storleken av Utdelningsbara medel, som syftar till att skydda bolagets förmögenhet till förmån för fordringsägarna.
Rättspraxis
I ett vägledande avgörande (NJA 1995 s. 742) har Högsta domstolen slagit fast att det är det bokförda värdet som ska läggas till grund för utdelningen, den så kallade Nettometoden.
Förslag till och beslut om sakutdelning
Om ett bolag ska dela ut sakvärden behöver informationsgivningen inför beslutet kompletteras. För det första ska förslaget till stämman om utdelning ange att det rör sig om utdelning av annat än pengar, det vill säga att det är fråga om en sakutdelning. För det andra ska förslaget innehålla information om ”arten” av den egendom som ska delas ut. Förslaget och beslutet ska alltså identifiera och precisera vilken egendom som ska delas ut.
För övriga krav på informationsgivning och beslut, se Vinstutdelning och Efterutdelning.
Ett bolag kan inte på egen hand välja att dela ut sakvärden till några aktieägare och pengar till andra aktieägare, inte ens om värdena motsvarar varandra. Olika typer av betalningsmedel för utdelningar till aktieägarna strider mot Likhetsprincipen, men kan beslutas om samtliga aktieägare samtycker till olikheterna i utbetalningarnas valuta. Det krävs således i princip samtycke om det finns flera aktieägare när egendomen som delas ut inte är en mängdvara (fungibel egendom), till exempel att bolaget avser dela ut en bestämd materiell anläggningstillgång till en av aktieägarna.
Värdering av egendom i sakutdelning
Värderingen av egendom som delas ut har varit en omdebatterad fråga. En egendom som bolaget äger kan ha ett bokfört värde och ett annat marknadsvärde. Den faktiska utdelningen som aktieägarna får till godo är egendomens marknadsvärde, men det värde som bolaget rent formellt överför till aktieägarna är egendomens bokförda värde. Skillnaden kräver att aktieägare måste godkänna och eventuellt ska kompenseras (jämför Riktad utdelning).
Det får även till följd att den skattemässiga behandlingen av sakutdelning skiljer sig från den aktiebolagsrättsliga och redovisningsmässiga behandlingen.
Påföljder av olaglig sakutdelning
Konsekvenserna av sakutdelningar som strider mot de generella reglerna om värdeöverföringar är att en mottagare som är medveten om den felaktiga utbetalningen ska återbära beloppet och de som medverkat till överföringen ska täcka brister som uppkommer, Olaglig värdeöverföring.
En olaglig värdeöverföring kan i allvarliga fall även vara straffbar, bland annat kan brotten oredlighet mot borgenärer eller vårdslöshet mot borgenärer aktualiseras.
Lagar och regler
17 kap. 3§, 18 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551)