Definition
Revision är det granskningsarbete som en revisor utför i ett aktiebolag och omfattar granskning av bolagets räkenskaper och granskning av bolagsledningens förvaltning.
Revision syftar till att skapa trovärdighet gentemot externa intressenter till bolaget som granskas, bland annat investerare, borgenärer, kunder, leverantörer, myndigheter och andra. Revision syftar också till att skapa en trygghet rörande räkenskaper och förvaltning inom bolaget.
Revisionens omfattning
Revisorns granskningsuppgift består av räkenskapsrevision och förvaltningsrevision.
Revisorn ska först och främst granska bolagets bokföring och Årsredovisning. Bolagets årsredovisning består i grunden av resultaträkning, balansräkning, noter till räkenskaperna och förvaltningsberättelse. I större bolag ska årsredovisningen även bestå av finansieringsanalys och koncernredovisning. I börsbolag ska förvaltningsberättelsen även innehålla en Bolagsstyrningsrapport, men den kan också lämnas som en separat handling. Allt detta material som ingår i årsredovisningen omfattas av revisorns granskningsuppgift.
Revisorn ska även granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Denna så kallade förvaltningsrevision är unik för Sverige och Finland. Förvaltningsrevisionen garanterar att det sker en kontroll över den del av bolagsledningens förvaltning som inte går att direkt översätta i årsredovisningens finansiella mått. Revisorn granskar att styrelsen och verkställande direktör utfört sina arbetsuppgifter på det sätt som förutsätts i aktiebolagslagen, andra regelverk och bolagsordningen. Revisorn ska då granska att styrelsen organiserar bolaget på lämpligt sätt, förvaltar bolagets angelägenheter tillfredställande samt att bolagets ekonomiska förhållanden kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktör ska sköta den löpande förvaltningen inklusive bokföring och förvaltning av finansiella medel. I förhållande till bolagsledningens arbetsuppgifter är det alltså revisorns uppgift att ta ställning till om bolagsorganen handlat i strid mot aktiebolagslagen och rapportera eventuella brister.
Översiktligt ingår alltså följande fem områden i revisorns granskningsuppgift:
Räkenskapsgranskning
Granskning av årsredovisning
Förvaltningsrevision
Granskning av skatter och avgifter
Granskning av bolagsstyrningsrapport
I börsbolag och andra bolag som tillämpar svensk kod för bolagsstyrning krävs att styrelsen ska se till att revisor ska granska bolagets halvårs- eller niomånadersrapport.
Granskningsarbetet delas i två delar: den löpande granskningen och bokslutsgranskningen. Den löpande granskningen är revisorns arbete under räkenskapsåret som inkluderar att kontrollera redovisningssystem, intern rapportering, budgetar, prognoser, periodbokslut med mera. Bokslutsgranskningen är inriktad mot företagets bokslut och årsredovisning.
Kvalitetskrav för revisionen
Revisorns granskning ska enligt aktiebolagslagen utföras med professionell skepticism och vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver.
Kravet på professionell skepticism är ett nytt krav som kommer från internationell utveckling och regelverk. Professionell skepticism innebär en ifrågasättande inställning, att vara uppmärksam på förhållanden som eventuellt kan tyda på felaktigheter till följd av bland annat bedrägeri och att göra en kritisk bedömning av revisionsbevis. Kravet innebär att revisorn i sitt granskningsarbete ska vara medveten om att det kan förekomma väsentliga felaktigheter även om bolagsledningen tidigare visat ärlighet och integritet. Revisorn ska särskilt upprätthålla professionell skepticism när bolagsledningen gör uppskattningar av verkliga värden, nedskrivningar av tillgångar, avsättningar och framtida kassaflöden relevanta för företagets kapacitet till fortsatt drift. Revisorsinspektionen har ett ansvar att precisera och utveckla innebörden av professionell skepticism genom normer och praxis.
God revisionssed har fungerat som kvalitetsnorm under en längre tid. I grunden innebär god revisionssed att revisorns granskningsuppgift ska utföras i enlighet med god sed bland erfarna revisorer med stor integritet och professionellt omdöme. God revisionssed styrs i praktiken av normgivande revisionsrekommendationer, varav den främsta är ISA (International Standards on Auditing). ISA finns i form av en översättning från revisorernas branschförening FAR. ISA är skriven för en internationell miljö och kräver tillpassning för svenska bolag, bland annat på grund av förvaltningsrevisionen. Denna anpassning sker genom rekommendationer och uttalanden från FAR:s policygrupp för revision.