Definition

Omröstning, som också kallas votering, är en metod för beslutsfattande på exempelvis en bolagsstämma. Omröstning innebär att de enskilda rösterna räknas för att fastställa hur stor andel av församlingen som stöder olika förslag.

Motsatsen till omröstning är att beslutet fattas med Acklamation, vilket innebär att ordföranden mer intuitivt uppskattar röstställningen. Acklamation är huvudmetoden vid bolagsstämmor och omröstning är en kompletterande metod.

Rätt till omröstning

Omröstning ska alltid ske om någon av aktieägarna begär det. Aktieägare har alltså en rätt att få till stånd en omröstning vid bolagsstämmans beslut. Begäran framställs normalt muntligen på stämman genom att ropa ”Omröstning!” eller ”Votering!”. Det räcker med att en av aktieägarna begär omröstning och det krävs inte någon särskild andel av de närvarande. Ordföranden lämnar ofta utrymme för en sådan begäran efter att en acklamation genomförts och det att ordföranden uttalat sin uppfattning om vad stämman beslutat, men före det att beslutet klubbats. Begäran kan också även framställas skriftligen innan stämman, men det är troligen ovanligt. Omröstning är en långdragen procedur och bör användas sparsamt, egentligen endast i de fall där det exakta röstetalet har betydelse.

En omröstning kan vara antingen en Öppen omröstning eller Sluten omröstning. Huvudregeln vid bolagsstämmor i aktiebolag - som sagt efter det att acklamation prövats - är att omröstning ska ske öppet, även vid val av bolagsfunktionär. Bolagsstämman beslutar om sluten omröstning med enkel majoritet, det är inte något en enskild aktieägare har rätt till (utom vid val av bolagsfunktionär i kupongbolag).

Vid omröstning i börsbolag finns en regel som föreskriver att om en aktieägare så begär ska bolaget i stämmoprotokollet eller bilaga redovisa utfallet av omröstningen i detalj.

Lagar och regler

7 kap. 37-39 och 68 §§ aktiebolagslagen (2005:551)