Definition
Oberoende styrelseledamot är en styrelseledamot som inte står i beroendeställning i förhållande till bolaget eller i förhållande till större aktieägare. En andel av styrelsens ledamöter måste vara oberoende i bolag som tillämpar svensk kod för bolagsstyrning.
Bakgrunden till behovet av oberoende styrelseledamöter är ett tvåfaldigt problem inom bolagsstyrningen i större företag med spritt aktieägande.
Företagsledningen har ett informationsövertag gentemot styrelsen och bolagsstämman, vilket kan leda till att företagsledningen styr besluten i bolaget. För att upprätthålla bolagsorganens roller begränsas företagsledningens direkta inflytande på styrelsen genom att företagsoberoende ledamöter ska vara i majoritet i styrelsen. Detta problem är större i utländsk bolagsrätt där styrelsen i vissa länder kan välja sina egna ledamöter.
Svenska börsbolag präglas av ett koncentrerat aktieägande med inflytelserika kontrollaktieägare. Det kan medföra att aktieägarnas rättigheter inte blir korrekt tillgodosedda och det finns därför ett behov av bolagsfunktionärer som är oberoende till kontrollaktieägarna. För att säkerställa att styrelsen agerar i bolagets och samtliga aktieägares intresse finns krav på att styrelsen ska ha ledamöter som är oberoende av bolagets majoritetsaktieägare.
Tänk på
Krav på oberoende styrelseledamöter rör endast börsbolag och andra bolag som tillämpar svensk kod för bolagsstyrning. I de bolagsrättsliga lagarna som reglerar icke-börsnoterade bolag finns inga sådana krav, tvärtom är det normala att de större aktieägarna också utgör majoriteten av styrelseledamöterna.
Reglerna om oberoende styrelseledamöter finns i svensk kod för bolagsstyrning. Aktiebolagslagen gör ingen distinktion mellan beroende och oberoende styrelseledamöter, även om ledamöter i ett Revisionsutskott inte får vara anställda av bolaget.
Företagsoberoende styrelseledamöter
De företagsoberoende styrelseledamöterna behövs för att styrelsen ska agera med integritet gentemot företaget. Regler om och definition av företagsoberoende ledamöter finns i svensk kod för bolagsstyrning.
Regelverket kräver att majoriteten av de bolagsstämmovalda styrelseledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och företagsledningen. Det är alltså endast ledamöter som valts av stämman som räknas in för att kontrollera om ett bolag uppfyller regelns tröskelvärde, inte ledamöter valda av annan part, som till exempel arbetstagarledamöter.
Det krävs en samlad bedömning av samtliga omständigheter för att avgöra om en ledamot är oberoende. Följande omständigheter talar för att en ledamot är beroende i förhållande till bolaget:
är verkställande direktör (eller har varit det under de fem senaste åren),
är anställd (eller har varit det under de tre senaste åren),
erhåller ersättning (utöver styrelsearvode) från bolaget, närstående företag eller person i företagsledningen,
har, eller har under senaste året haft, direkta eller indirekta affärsförbindelser eller andra ekonomiska transaktioner med bolaget eller närstående företag som är omfattande,
har som delägare eller anställd deltagit i revisionen av bolaget,
tillhör företagsledningen i annat bolag om en styrelseledamot i detta bolag tillhör företagsledningen i bolaget, eller
står i ett nära släkt- eller familjeförhållande till person i företagsledningen eller någon person som nämns i ovanstående punkter.
Punkterna är mer omfattande beskrivna i regelverket. Utöver de beskrivna relationerna till bolaget i vilket styrelseledamoten har sitt uppdrag inkluderas även så kallade närstående företag. Som närstående företag ses företag där bolaget direkt eller indirekt innehar minst 10 % av aktierna eller andelarna eller rösterna eller en ekonomisk andel som ger rätt till minst 10 % av avkastningen. Om bolaget äger mer än 50 % i ett sådant företag anses bolaget även indirekt inneha det senare företagets ägande i andra företag.
Aktieägaroberoende styrelseledamöter
Kravet på aktieägaroberoende ledamöter är utformat som ett extra krav på oberoende för de redan företagsoberoende ledamöterna. Krav är att minst två av de företagsoberoende ledamöterna i styrelsen även ska vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.
Regelverket definierar större aktieägare som de ägare som direkt eller indirekt kontrollerar 10 % eller mer av aktierna eller rösterna i bolaget. En aktieägare som kontrollerar 10 % eller mer av rösterna har ofta en effektiv kontroll i börsbolag och därmed ett väsentligt inflytande på stämmobeslut och val av bolagsfunktionärer. Om bolaget äger mer än 50 % i ett sådant företag anses bolaget även indirekt inneha det senare företagets ägande i andra företag.
Det är ledamotens ställning hos kontrollaktieägaren som avgör om han eller hon kan sägas vara oberoende. Både en ledamots direkta och indirekta relationer till aktieägaren ska vägas in i bedömningen. En styrelseledamot som är anställd eller styrelseledamot i ett bolag som är en större aktieägare anses inte oberoende.
Oberoende styrelseledamöters roll och arbetsuppgifter
De oberoende styrelseledamöternas arbetsuppgifter, plikter och ansvar skiljer inte från de som åligger en ordinarie styrelseledamot. Istället är de oberoende ledamöternas roll att delta eller vara i majoritet i styrelsen och i andra organ i bolaget. Inom bolagsstyrningen uppställs regler om oberoende ledamöter i flera av bolagets organ som införs genom svensk kod för bolagsstyrning.
Följande sammanställning visar kraven på oberoende ledamöter i olika organ:
Organ | Företagsoberoende ledamot | Regel | Aktieägaroberoende ledamot | Regel |
Styrelse | > 50 % | SBK 4.4 | ≥ 2 | SBK 4.5 |
Valberedning | > 50 % | SBK 2.3, 2.4 | ≥ 1 | SBK 2.3 |
Revisionsutskott | > 50 % | ABL 8:49 a, SBK 7.2 | ≥ 1 | SBK 7.2 |
Ersättningsutskott | Alla utom ordföranden | SBK 7.4 | - | - |
Lagar och regler
8 kap. 49 a § aktiebolagslagen (2005:551)
2.3-2.4, 4.4, 4.5, 7.2, 7.4 Svensk kod för bolagsstyrning