Närståendetransaktioner

Lånetransaktioner

Transaktioner som innebär att närstående som lånar pengar från bolaget är i de flesta fall helt förbjudna och omfattas av det generella Låneförbudet i 21 kap. aktiebolagslagen. Denna reglering har en särskilt omfattande definition av närståendekretsen.

Vissa emissioner i publika bolag (Leo-transaktioner)

En specialreglering av emissioner, överlåtelser och vissa lån i publika bolag har funnits i svensk bolagsrätt sedan slutet av 1980-talet. Reglerna kallas Leo-reglerna och är en mycket strikt reglering av hur vissa typer av transaktioner med en begränsad krets av närstående får gå till.

Ny generell reglering av närståendetransaktioner i börsbolag

På basis av ett EU-direktiv trädde en ny reglering ikraft den 10 juni 2019. Reglerna finns i ett nytt kapitel i aktiebolagslagen, 16 a kap. Vissa närståendetransaktioner.

Reglerna är tillämpliga på börsbolag, det vill säga bolag vars aktier är upptagna på en reglerad marknad eller motsvarande utanför EES. De omfattar alltså inte bland andra privata aktiebolag eller aktiebolag vars aktier omsätts på en multilateral Handelsplattform.

När börsbolag ska besluta om en väsentlig transaktion med en närstående måste man följa en viss beslutsordning. Reglerna gäller även transaktioner mellan ett helägt svenskt dotterbolag till börsbolaget och en närstående till börsbolaget.

De två kriterierna för regleringen är alltså:

• Närstående

• Väsentlig transaktion

Reglerna omfattar alla typer av transaktioner. Det finns ingen bestämmelse som definierar typen av transaktion, vilket innebär att det inte bara är överlåtelser utan även alla andra möjliga avtal och överenskommelser som ett bolag gör med närstående som träffas. I förarbetena talas bland annat om hyres- och serviceavtal.

En väsentlig transaktion är en transaktion som ensam eller tillsammans med andra transaktioner under det senaste året har uppgått till minst en miljon kronor och motsvarar minst en procent av bolagets värde. Det är alltså två värden som ska fastställas, dels transaktionens värde, dels bolagets värde. Vid rena överlåtelser är det förhållandevis tydligt vad värdet är, men vid andra typer av transaktioner är det inte lika enkelt att fastställa. Förarbetena menar att det ska ske en objektiv bedömning av parternas prestationer. Bedömningen sker enligt vad som kallas allmänna principer, vare sig den bokföringsmässiga behandlingen eller beteckningen av affärshändelsen är avgörande. Bolagets värde är börsvärdet, det vill säga aktiekursen vid tiden för transaktionen (eller den senaste transaktionen om det rör sig om flera) multiplicerat med det totala antalet aktier.

Enprocentskriteriet medför generellt sett att endast närståendetransaktioner med mycket stora absoluta tal omfattas. Många svenska börsbolag kan med detta kriterium göra närståendetransaktioner med värden långt över en miljard kronor utan att träffas av reglerna. Regelverket kan därmed sägas vara relativt tandlöst.

Undantag

Reglerna gör undantag för vissa typer av aktiebolagsrättsliga transaktioner eftersom de redan har en lagreglerad beslutsordning. Undantagen omfattar bland andra beslut om ersättningar till ledande befattningshavare, emissioner, utdelning, minskning, Leo-transaktioner, förbjudna lån, fusion och delning.

Reglerna gör vidare undantag för transaktioner som är:

• en del av den löpande verksamheten och

• som genomförs på marknadsmässiga villkor.

För att kunna avgöra vilka av ett bolags transaktioner som träffas och vilka som är undantagna krävs därmed att bolagen upprättar ett kontrollsystem. Styrelsen ska ha ”rutiner för att fortlöpande bedöma” om en transaktion är en del av löpande verksamhet och genomförs på marknadsmässiga villkor. Börsbolag måste alltså införa ett system som sållar ut transaktioner vilka antingen inte är en del av den löpande verksamheten eller inte genomförs på marknadsmässiga villkor. När något av dessa kriterier är uppfyllda måste kopplingen till eventuella närstående företag eller personer prövas och dessutom de två väsentlighetskriterierna.

Undantaget från reglerna är också transaktioner mellan börsbolaget och dess helägda dotterbolag. Delägda dotterbolag är också undantagna om det inte finns närståendeintresse i dem.

Beslut om närståendetransaktioner

För de transaktioner som reglerna träffar ska bolagen tillämpa en särskild beslutsordning där beslutet om närståendetransaktionen ska föras upp till bolagsstämman. Det medför att dels ärendet tillkännages för aktieägare och andra intressenter, dels aktieägarnas inflytande och godkännande av beslut om en affär med bolaget närstående säkerställs.

Beslutsordningen består av följande steg:

1. Styrelsen ska upprätta en redogörelse för transaktionen. Redogörelsen ska upplysa om villkoren för transaktionen i den utsträckning stämman behöver för att kunna ta ställning till förslaget. Det krävs att redogörelsen innehåller åtminstone information om namnet på den närstående, närståendeförhållandet, datum för transaktionen och värdet på transaktionen.

2. Redogörelsen ska offentliggöras genom att göras tillgänglig på bolagets webbplats under minst tre veckor före stämman som ska besluta om transaktionen. Redogörelsen ska även läggas fram på stämman.

3. Bolagstämman har att besluta om den ska godkänna transaktionen. Det finns inte någon särskild majoritetsregel kopplad till närståendetransaktioner varför de kan beslutas med enkel majoritet enligt huvudregeln för stämmobeslut.

4. Stämmobeslutet fattas utan att den inblandade närstående personens eventuella aktier beaktas vid omröstningen. Inte heller aktier i andra företag i den närståendes koncern eller företagsgrupp beaktas.

Reglerna innehåller inte några särskilda sanktioner. Istället gäller de underliggande principerna för kompetensfördelning och sanktioner i aktiebolagslagen. De nya reglerna åstadkommer en legal gräns för styrelsens Befogenhet som innebär att om styrelsen fattar ett beslut som strider mot reglerna så är avtalet med den närstående ogiltigt om denna varit i ond tro. En styrelseledamot som skadar bolaget kan bli skadeståndsskyldig enligt reglerna i 29 kap. aktiebolagslagen, Skadestånd för ställföreträdare i aktiebolag. I det fall transaktionen leder till en värdeöverföring till den närstående kan det leda till återbäring och bristäckning, Olaglig värdeöverföring.

Börsrättsliga regler mot närståendetransaktioner

Det finns även bestämmelser om närståendetransaktioner inom den börsrättsliga självregleringen eftersom det på aktiemarknaden flera gånger uppmärksammats att aktiebolagslagen har ett otillräckligt skydd för minoritetsaktieägarna inom detta område.

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2012:05 är en generell reglering av närståendetransaktioner i börsbolag och aktiebolag som är listade på multilaterala handelsplattformar. Reglerna rör vissa typer av transaktioner (överlåtelser och förvärv) av vissa tillgångsslag (aktier eller andelar, rörelse och andra tillgångar). Dessa situationer kräver god sed på aktiemarknaden och att bolagen iakttar en särskild beslutsordning. Beslutsordningen överensstämmer i princip med 16 a kap. aktiebolagslagen men kräver dessutom att styrelsen ska inhämta ett värderingsutlåtande från oberoende expertis som underlag för beslut om transaktionen. Aktiemarknadsnämnden har också en annorlunda definition av närstående.