Definition
Näringsverksamhet är en yrkesmässigt bedriven verksamhet av ekonomisk art, som är varaktig, självständig och av viss omfattning. En fysisk eller juridisk person som utövar näringsverksamhet kallas näringsidkare.
Av bolagsformerna, bedrivs näringsverksamhet i aktiebolag, handelsbolag och kommanditbolag. Enkla bolag bedriver normalt sett inte näringsverksamhet, men kan göra det.
För att det ska vara fråga om näringsverksamhet ska följande kriterier vara uppfyllda:
Ekonomisk art. Aktiviteterna i verksamheten ska leda till någon form av ekonomisk effekt för näringsidkaren, det kan vara att ge vinst men också exempelvis att undvika förluster eller hantera risker. Det krävs inte att verksamheten faktiskt genererar vinst eller bedrivs med uttryckligt vinstsyfte.
Varaktighet. Verksamheten ska omfatta en serie av affärsaktiviteter och inte enstaka transaktioner eller händelser. Serien av aktiviteter kan var under en begränsad period som inte sträcker sig över ett räkenskapsår.
Självständighet. Näringsidkaren ska vara och agera självständigt i förhållande till sin kund eller uppdragsgivare. Han eller hon ska till exempel inte vara beroende av en specifik uppdragsgivare eller vara inordnad i dennas organisation.
Yrkesmässighet. Verksamheten utövas för att bidra till näringsidkarens försörjning och genomförs under arbetstid (inte på näringsidkarens fritid. Från begreppet undantas alltså situationer när en person företar handlingar i egenskap av privatperson och aktiviteter som är hobbybetonade.
Omfattning. Verksamheten ska inte vara tillfällig eller bestå av enstaka transaktioner av mindre värde.
Näringsverksamhet är ett rättsligt begrepp som används på flera olika rättsområden, bland andra bolagsrätt, konsumenträtt och skatterätt. Det finns dock inte en enhetlig definition eller tillämpning av begreppet, vilket medför att samma situation kan tolkas annorlunda i konkurrerande rättsliga perspektiv. Till exempel kan en verksamhet som skatterättsligt är att se som hobbyverksamhet ses som näringsverksamhet i bolagsrättsligt och konsumenträttsligt hänseende - vilket då medför att Skatteverket och Bolagsverket kan ställa olika och motsägelsefulla krav på en verksamhet.
Det finns flera typer av gemensamma aktiviteter inom bolagsrätten som inte är näringsverksamhet även om de ytterst kan påverka hur bolag förvaltas. En sådan typ av aktivitet är Aktieägaravtal och Röstavtal, där parterna har bundit sig till att hantera sina aktieägarrättigheter på ett förbestämt sätt. Dessa aktiviteter kan dock ge upphov till ett Enkelt bolag.
Näringsverksamhet är en av de egenskaper (kriterier) som skiljer ett Handelsbolag från ett Enkelt bolag. Det krävs att verksamheten är en näringsverksamhet och registreras för att det ska vara fråga om ett handelsbolag, i annat fall är det ett enkelt bolag om övriga bolagskriterier är uppfyllda.