Definition
Likhetsprincipen (som även kallas likabehandlingsprincipen eller likställighetsprincipen) är en associationsrättslig grundprincip som innebär att varje medlem i en association ska behandlas lika. Varje medlem ska ha en likadan uppsättning rättigheter och skyldigheter gentemot bolaget. Principen innebär ett generellt förbud mot diskriminering i associationer. De fördelar som medlemskapet innebär ska fördelas jämt över medlemskollektivet. Principen kan sägas fungera som en slags motvikt mot de nödvändiga regler som gör att majoriteten i en association kan genomdriva sin vilja.
Likhetsprincipen kommer till uttryck i flera olika bolagsrättsliga regler, men den gäller inte helt utan undantag. Det kan förekomma undantag från principen både i bolags författning och i lag.
Likhetsprincipen återkommer i flera delar av aktiebolagslagen, men den tydligaste formuleringen är 4 kap. 1 § aktiebolagslagen som säger att alla aktier har lika rätt i bolaget. I aktiebolagsformen är likhetsprincipen inte sammankopplad med de personer som äger aktier utan med själva aktierna. Egenskaper och förhållanden hos den enskilda person som råkar äga aktierna är således irrelevant. Det bör understrykas att paragrafen inte är en uttömmande reglering av likhetsprincipen i aktiebolagslagen. Likhetsprincipen kommer också till uttryck bland annat genom Kvorumregler och Generalklausulerna.
Möjliga undantag från likhetsprincipen
Undantagen till alla aktiers lika rätt är framförallt de som beskrivs i 4 kap. 2-5 §§ aktiebolagslagen och måste bestämmas i bolagsordningen. I ett aktiebolag kan det alltså finnas en särbehandling av aktier, men det ska komma till uttryck i lag eller bolagsordning. En aktieägare kan därför alltid veta vilken rättighet som kommer med aktien. De undantag som är tillåtna kan vara av olika typ. Det kan exempelvis röra sig om olika antal röster, Röstvärdesdifferens, eller olika ekonomiska rättigheter, Preferensaktier.
Likhetsprincipen diskuteras flitigt i rättslitteraturen. Likhetsprincipen förbjuder formell särbehandling av aktier. Det kan dock förekomma att formellt korrekta beslut får reellt särbehandlande effekt som då inte kan angripas med likhetsprincipen. Det kan till exempel gälla avtal mellan bolaget och majoritetsägaren, vilket drabbar samtliga aktieägare lika. Enligt ett uttalande i äldre förarbeten kan avvikelser från likhetsprincipen göras för åtgärder som är i bolagets intresse och är företagsekonomiskt riktiga och försvarliga. Det är dock osäkert om sådana undantag från likhetsprincipen är legitima.
Likhetsprincipen ska tillvaratas av bolagets samtliga organ. Överträdelse av likhetsprincipen kan klandras, Klander. Ett beslut som strider mot likhetsprincipen är ogiltigt. Diskriminerande beslut kan ligga till grund för ett överskridande av bolagsorganets Befogenhet. En aktieägare som särbehandlats kan underlåta att föra talan på grundval av principen. Om likhetsprincipen förs fram i talan mot bolagsföreträdare ligger bevisbördan på den som gör gällande att principen åsidosatts.
Likhetsprincipen förknippas ofta med Generalklausulerna och har delvis en överlappande tillämpning.
Likhetsprincipen är även en viktig princip inom börsrätten, se till exempel Svensk kod för bolagsstyrning.