Gräsrotsfinansiering

Reglering av gräsrotsfinansiering

Från och med den 10 november 2021 är EU:s förordning om gräsrotsfinansiering tillämplig i EU (EU:s förordningar är direkt gällande i medlemsländerna utan särskild inkorporering i nationell rätt). Förordningen har från samma datum kompletterats med en svensk lag, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering (nedan kallad kompletteringslagen).

Förordningen syftar till att främja gränsöverskridande gräsrotsfinansiering för företag på den inre marknaden och att säkerställa en hög nivå av investerarskydd. Reglerna omfattar endast förmedling av lån och aktier (”placering utan fast åtagande”). Förordningen gäller alltså de former av gräsrotsfinansiering som ofta kallas lånebaserad och andelsbaserad gräsrotsfinansiering.

Förordningen innebär en ordning där leverantörer av tjänster för gräsrotsfinansiering (så kallade ECSP, European crowdfunding service providers) auktoriseras och övervakas av en behörig myndighet. I Sverige är Finansinspektionen utsedd till behörig myndighet för auktorisation och tillsyn enligt kompletteringslagen. Kompletteringslagen grundlägger myndighetens befogenheter för tillsyn, utredning, ingripanden och sanktioner. Lagen innehåller även bland annat regler om tystnadsplikt, uppgiftsskyldighet och meddelandeförbud för personer hos tjänsteleverantörerna (plattformarna).

Förordningen gäller finansieringserbjudanden som understiger MEUR 5,0 beräknat över en tolvmånadersperiod, men i enlighet med en övergångsregel är tröskelbeloppet i Sverige MEUR 2,5 fram till slutet av 2022.

Det ska dock noteras att i EU-förordningen är förordningen vad gäller andelsbaserad gräsrotsfinansiering endast tillämplig på överlåtbara värdepapper (definierad enligt MiFID, se Värdepapper) och nationellt reglerade ”tillåtna värdepapper för gräsrotsfinansieringsändamål”. För svenskt vidkommande gäller förordningen endast gräsrotsfinansiering med överlåtbara värdepapper eftersom vår lagstiftning inte identifierar några särskilda tillåtna värdepapper för gräsrotsfinansiering. Förordningen kommer dock få en stor påverkan på svenska plattformar eftersom många av reglerna i förordningen gäller övergripande frågor inom bland annat organisation och drift som auktoriserade plattformar ska följa.

Krav på gräsrotsplattformar

Reglerna i EU-förordningen fastställer enhetliga krav på ECSP:er, bland annat på driften och organisationen av plattformar.

Förordningen uppställer flera olika organisatoriska och operativa krav för juridiska eller fysiska personer som tillhandahåller gräsrotsfinansieringstjänster. I denna framställning återges inte reglerna till fullo, men ECSP:er får i förordningen tydliga krav på bland annat: uppföranderegler, incitamentsersättningar, ledningsarbete, rapportering, driftskontinuitet, utkontraktering, försiktighetskrav, riskbedömningar, intressekonflikter, bakgrundskontroll av företagare som söker finansiering, kunskapskontroll och informationsskyldighet mot icke-sofistikerade investerare, klagomålshantering och betänketid vid investeringar samt regler för annonsering av investerarnas köp- och säljintresse. Sammanfattningsvis kan sägas att gräsrotsplattformar har fått ett regelverk som liknar andra finansiella institutioner på den traditionella finansmarknaden.

Förordningen innebär att auktoriserade plattformar har möjlighet att erbjuda sina tjänster på EU:s inre marknad genom att lämna information till sin behöriga myndighet. Det innebär att plattformarna har en enda kontaktpunkt gällande tillstånd och tillsyn.

Information vid finansiering på gräsrotsplattform

Förordningen möjliggör att bolag kan finansiera sig med en enklare process än notering på börs eller handelsplattform. Företag (projektägare) som finansierar sig med hjälp av en gräsrotsplattform är enligt förordningen skyldiga att utarbeta ett så kallat investeringsfaktablad (Key investment information sheet, KIIS). Formellt sett är det plattformen som ska förse investerarna med faktabladet, men det ska utarbetas av bolaget som söker kapital (projektägaren). Investeringsfaktabladet kan jämföras med de Prospekt som ska offentliggöras när överlåtbara värdepapper erbjuds till allmänheten, men faktabladet är mindre omfattande.

Ett investeringsfaktablad om en andelsbaserad gräsrotsfinansiering ska innehålla följande information (se Förordningen, Bilaga I):

• En ansvarsfriskrivning som säger att vare sig behörig nationell myndighet eller den europeiska kontrollmyndigheten ESMA har kontrollerat eller godkänt erbjudandet samt att investerarens kunskaper inte nödvändigtvis granskats utan att han eller hon står för den fullständiga risken för investeringen.

• En riskvarning som säger att investeringen medför risker, inklusive risken att förlora hela eller delar av det investerade kapitalet; att insättningsgarantisystemet är inte tillämpligt på investeringen; att avkastning på investeringen är inte säker; att gräsrotsinvesteringar är inte en sparprodukt; att vidareförsäljning av investeringen är inte säker.

• Information om projektägaren och gräsrotsprojektet, inklusive den juridiska formen och personer som är ansvariga för information i faktabladet.

• En ansvarsförsäkran där projektägaren förklarar att ingen information utelämnats, är väsentligt vilseledande eller felaktig.

• Projektägarens verksamhetsbeskrivning, redovisning och finansiella nyckeltal.

• Beskrivning av gräsrotsprojektet, inkluderande syfte och huvudkomponenter.

• Huvuddelarna i gräsrotsfinansieringsprocessen, inklusive bland annat miniminivå för kapitaltillskott, tidsfrist för att nå kapitalmålet, konsekvenser om målet inte uppnås och eventuell maximinivå.

• De huvudsakliga riskfaktorer som är förknippade med finansiering av gräsrotsprojektet, med sektorn, med projektet, projektägaren och det finansiella instrumentet.

• Information om det överlåtbara värdepappret som erbjuds, bland annat totalt belopp, teckningspris, villkor för teckning och betalning med mera.

• Information om det finns ett specialföretag (special purpose vehicle, SPV) placerat mellan projektägaren och investeraren.

• Information om investerarens rättigheter, bland annat centrala rättigheter, eventuella överlåtelsebegränsningar och möjligheter att avveckla investeringen samt information om kapital- och röstfördelning före och efter investeringen.

• Information om avgifter, kostnader, informationsförfrågningar, klagomål och möjligheter till rättslig prövning.

Ett investeringsfaktablad ska hållas uppdaterat under erbjudandets löptid. Det är projektägaren som ska underrätta gräsrotsplattformen om uppdateringen. Plattformen ska i sin tur omedelbart underrätta investerarna om det skett några väsentliga förändringar.

Investeringsfaktablad ska föranmälas till Finansinspektionen minst sju dagar innan det görs tillgängligt på plattformen. Det sker dock ingen granskning av investeringsfaktabladet från myndighetens sida som vid prospekt.

I kompletteringslagen finns en specifik skadeståndsbestämmelse som stadgar att en projektägare ska ersätta ren förmögenhetsskada som denne uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar en investerare genom att utelämna väsentlig information, lämna felaktiga eller vilseledande uppgifter i ett investeringsfaktablad. Till skillnad mot prospekt är det alltså inte projektägarens ledning (styrelse och vd) som är ansvarig för innehållet i investeringsfaktabladet utan själva företaget som är projektägare vid gräsrotsfinansieringen, även i det fall företaget är en juridisk person.

Inhemsk svensk reglering

År 2018 kom ett förslag till reglering av gräsrotsfinansiering på den svenska marknaden (SOU 2018:20 Gräsrotsfinansiering). Den av utredningen föreslagna svenska lagen har dock ännu inte införts. Ett införande av lagen skulle komplettera EU:s gräsrotsförordning, eftersom förordningen öppnar för att hantera ”tillåtna instrument” (det vill säga Värdepapper som godkänts för gräsrotsfinansiering i nationella speciallagar) under den EU-gemensamma regleringen. Det svenska förslaget hanterade dock inte det ovan omtalade spridningsförbudet i privata aktiebolag, vilket medför att lagförslaget krockar med aktiebolagslagen.