Förvärvslåneförbudet

Förbudets innebörd

Förvärvslåneförbudet innebär att ett aktiebolag inte får lämna lån, ge förskott eller ställa säkerhet för lån i syfte att en person eller denna närstående fysiska eller juridiska personer ska förvärva aktier i bolaget eller överordnat bolag i samma koncern. Den personkrets som ses som närstående är densamma som i det allmänna låneförbudet.

Förbudet gäller lån i syfte att förvärva aktier. Det innebär för det första att ett lån som getts i annat syfte än förvärv inte omfattas, även om det senare skulle använts till aktieköp. För det andra innebär det att lånet inte faktiskt måste lett till ett aktieköp utan att förbudet slår till redan när lånet lämnas med detta syfte. Förbudet träffar alltså även transaktioner som inte medfört ett aktieförvärv. För det tredje innebär det att lån som lämnas efter att ett aktieköp fullbordats inte träffas av förbudet (se nedan).

Förbudet gäller alla personer som lånar från bolaget för att förvärva aktier. Det är alltså inte som i det allmänna låneförbudet frågan om endast vissa utpekade bolagsfunktionärer och deras närstående. Det innebär bland annat att personer som ännu inte är aktieägare berörs av förbudet. Förvärvslåneförbudet kan därför sägas innebära att låneförbudet utsträcks till blivande aktieägare.

Förvärvslåneförbudet vid bolagsköp

Det finns en dynamik mellan förvärvslåneförbudet och det allmänna låneförbudets koncernundantag, vilket föreskriver att koncernbolag får låna pengar till varandra. Den senare regeln innebär att så snart bolag bildar en koncern så är det tillåtet för dem att låna ut pengar till varandra.

Dynamiken har lett till problem, bland annat vid bolagsköp. Tidigare gällde regeln även lån i syfte att förvärva ett dotterbolag till långivaren, det vill säga ett moderbolag fick inte ge kredit till en person för köp av dess dotterbolag. Förbudet medförde dock stora olägenheter vid generationsskiften, aktieöverlåtelser till personal och olika tilläggsköpeskillingar vid bolagsköp. Det tvingade fram många avancerade konstruktioner, där ett kreditinstitut gick in som mellanhand under en mycket kort tid med så kallade minutenlån.

På grund av problemen har regeln begränsats så att förbudet bara gäller lån för köp av aktier direkt i det långivande bolaget och för bolag som är överordnade det långivande bolaget, så kallade uppströmslån. Lån för köp av aktier i underordnade bolag, så kallade nedströmslån, är tillåtna.

Skatteverket anser att ett systerbolag också är ett överordnat bolag, vilket innebär att ett bolag inte kan låna ut pengar i syfte att låntagaren ska köpa aktier i ett dotterbolag.

Låneförbudet hindrar inte att köparen i ett senare skede betalar räntor och amorteringar på grund av finansieringen av aktie- eller bolagsköp med medel från det nu ägda bolaget, som överförts till köparbolaget i enlighet med reglerna om Värdeöverföring.

Undantag och dispens

Regeln medger några undantag och det finns även möjlighet till dispens.

Undantaget från förvärvslåneförbudet syftar till att ge bolag möjlighet att låna ut pengar för att anställda ska kunna köpa aktier i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Undantaget har dock relativt strikta förutsättningar. Lån får lämnas om:

1. lånet inte överstiger två prisbasbelopp enligt socialförsäkringsbalken,

2. låneerbjudandet riktar sig till minst hälften av de anställda i bolaget,

3. lånet ska återbetalas inom fem år, och

4. lånet ryms inom bolagets Utdelningsbara medel.

Dispens från förvärvslåneförbudet prövas av Skatteverket, men får medges endast om det finns synnerliga skäl (det vill säga mycket restriktivt). Dispens från förbudet kan lämnas bland annat vid generationsskiften och omstruktureringar inom en koncern under förutsättning att kreditvillkoren är rimliga.

Följder av överträdelser

En låntagare som mottagit ett förskott eller lån i strid med låneförbudet ska återbetala beloppet till bolaget. Det innebär att lån i strid med låneförbudet som inte omfattas av undantagen eller dispens är ogiltiga. Om bolaget ställt säkerhet för ett lån i strid med bestämmelserna gäller säkerheten inte mot bolaget, om bolaget visar att mottagaren av säkerheten insåg eller borde ha insett att den var olaglig.

Förbjudna lån kan även beskattas som uttag av medel från bolaget. Om låntagaren är en fysisk person ska denna beskattas i inkomstslaget tjänst om det inte finns synnerliga skäl mot beskattningen. Om låntagaren är en juridisk person ska lånebeloppet tas upp som intäkt av näringsverksamhet.

Dessutom är överträdelser av låneförbudet straffbara. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot låneförbudet döms till böter eller fängelse i högst ett år.