Det finns många olika sätt att finansiera ett bolags verksamhet och utveckling. Det finns i praktiken vanligtvis en koppling mellan syftet för finansieringen (till exempel köp av en anläggningstillgång eller köp av handelsvaror) och källan till finansieringen. På ett mycket översiktligt plan kan ett bolags källor till finansiering delas in enligt följande illustration.
Det är viktigt att hålla i minnet att samtliga finansieringskällor har olika fördelar och nackdelar. I samtliga fall är de direkta eller indirekta finansiärerna kravställare som kommer att påverka företaget antingen genom förväntningar, avtalsvillkor eller inflytande. Det finns i de allra flesta fall en kostnad för varje finansieringskälla, en kapitalkostnad, även om den i några fall är dold.
Utöver dessa kapitalkällor finns flera indirekta sätt att finansiera ett bolag, det vill säga utan att det egentligen påverkar bolagets finansiella struktur. Ett vanligt sätt att finansiera nystartade verksamheter är att grundarna och ägarna arbetar gratis eller kostnadsfritt lånar egendomar (till exempel ett garage, som för amerikanska Apple Inc vilket startade i grundaren Steve Jobs föräldrars garage i Kalifornien).
Finansiering genom riskkapital
Riskkapital är en långsiktig finansieringskälla där finansiärerna får en ställning som aktieägare i förhållande till bolaget, det vill säga deras rättigheter regleras framförallt i aktiebolagslagen. Tillskjutande av riskkapital tar formen av emissioner av aktier, teckningsoptioner eller konvertibler. Riskkapitalet får formen av eget kapital i bolaget och har därmed ett efterställt krav på återbetalning (betalning sker efter andra skulder är betalda vid upplösning av bolaget).
Ett sätt att dela in riskkapital är att se till hur många aktieägare som tillkommer i samband med emissionen, antingen enstaka aktieägare eller en större krets av aktieägare.
När det sker enstaka aktieinvesteringar inför en börsnotering brukar försäljning av aktier till enstaka individer kallas privatplacering (private placement).
Förteckningar över svenska riskkapitalinvesterare och råd kring att söka riskkapital finns bland annat hos den svenska riskkapitalföreningen Swedish Private Equity & Venture Capital Association (www.svca.se).
Offentlig finansiering av företagande
Många offentliga myndigheter och organ erbjuder offentlig finansiering genom bidrag, lån och även riskkapital. Offentlig finansiering har till uppgift att stimulera samhällsekonomi och näringsverksamhet, de är ofta marknadskompletterande (vilket innebär att de inte ska konkurrera med privata alternativ) och sällan en primär eller tillräcklig finansieringskälla. I vissa fall krävs att annan finansiering, till exempel banklån, också erhålls som förutsättning för att få offentlig finansiering.
Följande myndigheter, institutioner och offentligt ägda företag är aktiva med olika former av affärsstödjande finansiering:
ALMI Företagspartner
Arbetsförmedlingen
Energimyndigheten
Europeiska regionala utvecklingsfonden
Exportkreditnämnden (EKN)
Fouriertransform
Industrifonden
Inlandsinnovation
Jordbruksverket
Länsstyrelsen
Nordiska Miljöfinansieringsbolaget (NEFCO)
Nordiska projektexportfonden
Norrlandsfonden
Sida
Svensk exportkredit (SEK)
Tillväxtverket
Vinnova
Formerna för finansiering hos de uppräknade institutionerna sträcker sig från rena bidrag och stödåtgärder till lån och investering av riskkapital. Finansiering kan sökas för att starta företag, innovation, produktutveckling, tillväxt, export och internationell etablering. En utförlig lista på offentliga finansieringsformer och institutioner finns på www.verksamt.se/starta/finansiera-starten/hitta-offentlig-finansiering.
Offentlig finansiering har en särskild ansökningsprocedur som många gånger kan vara lika, om inte mer, betungande än privata finansieringsprocesser. Det krävs bland annat omfattande skriftlig dokumentation i form av ansökningsblanketter, affärsplaner och finansiella rapporter. Ansökan och avsikterna som förmedlas där kan utgöra grund för myndigheternas uppföljning, avrapporteringskrav och eventuella finansiella återkrav.
Offentlig finansiering innebär även ofta att ansökan eller utbetalning av stödet blir offentlig. I vissa fall sker finansiering genom en konkurrensutsättning mellan olika projekt. Det kan vara en avhållande faktor om finansieringen rör känslig affärs- eller produktutveckling som riskerar att kopieras eller neutraliseras av konkurrenter.
Främmande kapital
Främmande kapital är en övergripande term för sådant kapital som bolag får tillgång till vilket inte har formen av eget kapital. Det rör sig alltså om olika former av kapital som bolaget lånat upp från utomstående finansiärer.
Det gemensamma för dessa former av kapital är att förhållandet mellan finansiären och bolaget är baserat på ett avtal om räntebetalning och återbetalning av lånet (amortering); ofta är avtalen kopplade till att bolaget och eventuellt aktieägarna ställt säkerheter för kraven.
Det finns ett otal olika långivare och former för långivning till bolag och även om det stora flertalet är legitima verksamheter förekommer det också mindre seriösa aktörer. Utan ambition att täcka alla varianter, visar följande sammanställning lånefinansieringens olika delar samt ger exempel på var och en av delarna:
Från bolagsrättslig utgångspunkt är det känsligt med olika mellanformer av lån och riskkapital. I ett par fall har mellanformerna varit nödvändiga att reglera i aktiebolagslagen. Det är bland annat så kallade Kapitalandelslån och Vinstandelslån. En annan mellanform av kapitaltillskott är Aktieägartillskott. Lån kan också omvandlas till aktiekapital på andra sätt, se till exempel Kvittningsemission.