Delning

Typer av delning

Det finns två grundformer av delning:

1. Fullständig delning - samtliga tillgångar och skulder i det överlåtande bolaget övertas av två eller flera bolag varvid det överlåtande bolaget upplöses (utan likvidation). Fullständig delning benämns även fission.

2. Partiell delning - en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses. Det finns en underkategori av partiell delning som kallas ”delning genom separation”. Det som skiljer kategorierna åt är att i partiell delning får aktieägarna i det överlåtande bolaget delningsvederlaget och i delning genom separation får det överlåtande bolaget vederlaget.

Delning kan innebära att bolag upplöses och nybildas, men det behöver inte vara fallet. Det överlåtande bolaget kan upphöra att finnas, men det kan även finnas kvar (partiell delning). Mottagande bolag kan nybildas vid delningen, men överföringen av tillgångar och skulder kan även ske till existerande bolag.

Delning kan även ske om det överlåtande bolaget gått i likvidation, om det sker innan tillgångarna skiftats.

Delningsprocessen

Tidsåtgången för en delningsprocess är minst 3 månader från det att delningsplanen upprättades. Processen är en administrativt arbetsam process och involverar flera kontakter med Bolagsverket, revisorer och i förekommande fall bolagens borgenärer.

På ett övergripande plan sker delningsprocessen i följande steg:

Verkan av delning

Efter att överföringarna fullbordats av de deltagande bolagen och Bolagsverkets registrering är delningen genomförd. Det innebär följande:

• Överlåtande bolags tillgångar och skulder (dock ej skadeståndsanspråk enligt aktiebolagslagen) har övergått till övertagande bolag.

• Aktieägare i överlåtande bolag har blivit aktieägare i övertagande bolag. Vid delning genom separation blir det överlåtande bolaget aktieägare i övertagande bolag.

• Vid fullständig delning har överlåtande bolag upplösts.

• Övertagande bolag som skulle nybildas genom delningen har blivit bildade.

Efter delningen kvarstår dock en relation mellan bolagen kopplad till Betalningsansvar vid delning av aktiebolag.

Hinder för registrering av delning

I följande fall ska Bolagsverket avslå en ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen:

1. Om delningsplanen inte godkänts i behörig ordning eller innehållet strider mot lag, författning eller bolagsordning.

2. Om delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller EU:s regler om företagskoncentrationer (139/2004/EG) eller som sådan prövning pågår.

3. Vid delning som innebär nybildning av övertagande bolag, ifall revisorsyttrandena visar att överförda tillgångar och skulder inte har ett verkligt värde som uppgår till minst det nybildade bolagets aktiekapital.

4. Vid partiell delning och delning genom separation, ifall revisorsyttrandena visar att det överlåtande bolaget inte har full täckning för det bundna egna kapitalet.

Återgång av delning

En aktieägare eller borgenär kan väcka talan mot en delning för att upphäva bolagsstämmans beslut om godkännande av delningsplanen. Talan måste dock väckas inom sex månader från beslutet, i annat fall är möjligheten att föra talan mot beslutet borta. Klanderfristen är alltså längre än de tre månader som normalt gäller för Klander av bolagsstämmobeslut.

Om domstolen på grund av denna talan upphäver beslutet om godkännande av delningsplanen ska hela processen återgå. Det gäller även om det överlåtande bolaget upplösts. Det innebär att:

1. Tillgångar och skulder som övergått mellan överlåtande och övertagande bolag ska återgå. Tillgångar och skulder lämnas tillbaka från övertagande bolag till överlåtande bolag.

2. Delningsvederlagen återgår från överlåtande bolags aktieägare till övertagande bolag.

3. De deltagande bolagen svarar solidariskt för förpliktelser som uppkommit under mellantiden.

Gränsöverskridande delning

Gränsöverskridande delning är när ett svenskt bolags tillgångar och skulder övertas helt eller delvis av en eller flera motsvarande juridiska personer, varav minst en har sin hemvist utanför Sverige. ”Motsvarande juridisk person” innebär att de övertagande bolaget måste ha svenska aktiebolags grundegenskaper, till exempel begränsat personligt betalningsansvar. ”Hemvist” innebär att de övertagande bolaget har sitt säte, huvudkontor eller huvudverksamhet i EES och att bolaget har bildats enligt en främmande EES-stats lagstiftning.

Grunderna i regelverket för gränsöverskridande delningar är i stor utsträckning desamma som för inhemska delningar och gränsöverskridande fusioner. Skillnaderna bottnar mestadels i att det EU-direktiv som ligger till grund för gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar (2019/2121/EU) har utökat skydd för aktieägare, borgenärer och arbetstagare. De svenska detaljbestämmelserna finns i 24 kap. 30 - 62 §§ aktiebolagslagen.

Gränsöverskridande delning är endast möjligt där övertagande bolag nybildas genom delningen, det vill säga det går inte att göra en gränsöverskridande delning till existerande bolag.

Om ett aktiebolag är i konkurs, företagsrekonstruktion eller tvångslikvidation får det inte medverka i en gränsöverskridande delning.

I anslutning till aktiebolagslagens regler finns sidoordnade bestämmelser för arbetstagarnas inflytande på processen i en särlagstiftning: Lag (2008:9) om arbetstagarnas medverkan vid gränsöverskridande fusioner, delningar och ombildningar. Lagen innehåller bestämmelser om strukturen i ett förhandlingsförfarande mellan en förhandlingsdelegation från arbetstagarna och de deltagande företagen samt regler om vad som gäller ifall man inte kan träffa ett avtal.

En aktieägare har rätt att avstå från att delta i en gränsöverskridande delning genom att lösa in sina aktier. Rätten innebär att en aktieägare i ett deltagande bolag har rätt att få sina aktier inlösta mot ett inlösenbelopp som bolaget ska erbjuda i delningsplanen, om han eller hon enligt planen ska bli aktieägare i ett bolag i en annan stat än Sverige och aktieägaren röstat mot att godkänna planen. Inlösensrätten måste utnyttjas inom en månad från stämmans godkännande av delningsplanen. Om inlösenbeloppet inte är korrekt fastställt och aktieägare blir otillräckligt kompenserad har han eller hon rätt till ytterligare ersättning enligt kompletterande regler i aktiebolagslagen.

Det finns även ett förenklat förfarande för gränsöverskridande delning genom separation. En sådan delning innebär ju att överlåtande bolags aktieägare kvarstår som indirekta ägare i övertagande bolag. Därför behövs bland annat inte regler om inlösen och informationsreglerna i delningsplanen är mer begränsade.

Klandertalan mot delning kan föras i domstol mot ett stämmobeslut att godkänna en delningsplan. Talan måste väckas inom sex månader från beslutet annars går talan förlorad. Vinns talan upphävs beslutet och delningsplanen blir ogiltig.

Bolagsverket ska avslå en ansökan om registrering av verkställande av delningsplan i det fall det fall det finns hinder (konkurs, rekonstruktion, likvidation) eller om delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga ändamål samt om förfarande enligt särlagstiftningen om arbetstagares medverkan krävs men inte inletts. För att granska gränsöverskridande delningar har Bolagsverket fått möjlighet att anlita en extern oberoende sakkunnig på de deltagande bolagens bekostnad om det krävs särskild fackkunskap för att bedöma delning.

I det fall att den gränsöverskridande delningen innebär att ett svenskt aktiebolag nybildas har registreringsförfarandet skett i en annan EES-stat och Bolagsverkets uppgift blir då att noga granska att samtliga krav som svensk rätt uppställer på aktiebolag upprätthålls, bland annat bolagsordning och aktiekapital.

När Bolagsverket godkänt delningsplanen ska de utfärda ett så kallat delningsintyg för överlåtande svenskt bolag om att den del av förfarandet som följer svensk lag genomförts på föreskrivet sätt. Delningsintyget ska normalt utfärdas inom tre månader för ansökan om verkställelse om delningsplanen. Om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i en annan stat än Sverige ska överlåtande bolag ge in en kopia av delningsplanen i den staten inom sex månader från att delningsintyget utfärdades.

Praktiska alternativ till aktiebolagsrättslig delning

Delning förekommer sällan i praktiken bland annat på grund av att det är en formell och långdragen process med stor inblandning från myndigheter. Istället är det vanligt att bolags verksamheter delas upp genom att den verksamhet som ska separeras överförs till ett nybildat dotterbolag, så kallad Avknoppning, och att dotterbolagsaktierna därefter delas ut av moderbolaget till aktieägarna genom en så kallad Sakutdelning.