Med en aktieöverlåtelse menas vanligtvis att samtliga rättigheter som en aktie representerar gentemot ett aktiebolag överlåts från en ägare till en annan. Andra former av aktieöverlåtelser sker när ett hela bolaget eller dess rörelse överlåts, ibland via ett offentligt uppköpserbjudande.
En överlåtelse av aktie från en person till en annan kan ske på flera sätt beroende på vilket sätt aktien är manifesterad. Det är alltså skillnad på 1) Kupongbolag med utgivna aktiebrev, 2) Kupongbolag utan aktiebrev och 3) Avstämningsbolag.
Det centrala dilemmat vid aktieöverlåtelser är i vilken mån köparen är skyddad gentemot olika personer som säljaren har haft tidigare eller parallella rättsliga relationer med rörande samma aktie. Frågan är om köparen har så kallat sakrättsligt skydd mot en tredje person som hävdar en rätt till aktien i strid med köparens eller säljarens. Det finns framförallt tre situationer där konflikter mot typiska tredjepersoner uppkommer (se illustration):
1. Överlåtelse med aktiebrev
Ett syfte med aktiebrevet, som ett bevis för en ägarandel i ett aktiebolag, är att underlätta aktieöverlåtelser genom att förenkla köparens sakrättsliga skydd. Ett aktiebrev kan fysiskt överlämnas och besittas vilket möjliggör samma principiella skydd vid godtrosförvärv och dubbelöverlåtelse som vid lös egendom.
Ett aktiebrev ska enligt aktiebolagslagen vid överlåtelse och pantsättning behandlas som ett så kallat orderskuldebrev, det vill säga ställt till ”viss man eller order”, enligt skuldebrevslagen - det vill säga ett skuldebrev som är ställt till en bestämd person men kan överlåtas till en annan namngiven person. För de sakrättsliga situationerna hänvisar aktiebolagslagen uttryckligen till bestämmelserna i skuldebrevslagen. Jämför dock In blanco-överlåtelse.
Situation A
En konflikt mellan köparen och en tidigare ägare ger köparen rätt till aktien under följande förutsättningar:
- Säljaren hade aktiebrevet i sin besittning.
- Säljaren har överlämnat aktiebrevet till köparen.
- Säljaren kunde visa en skriftlig överlåtelse från tidigare ägare.
- Köparen kände inte till att säljaren saknade rätt att överlåta aktien och har varit skäligt aktsam gällande överlåtelsen.
För att genomföra ett sådant godtrosförvärv måste alltså säljaren kunna uppvisa en skriftlig överlåtelsekedja från den för vilken aktien var utställd och köparen ska ha haft skälig anledning att uppfatta säljaren som den sista personen i kedjan. Köparen behöver inte kontrollera fullmakter i kedjan utom när överlåtelsen till henne eller honom sker genom en fullmaktsinnehavare (då behöver denna behörighet bestyrkas).
I det fall det skett familjerättsliga övergångar i överlåtelsekedjan (exempelvis bodelning och arvskifte) så ska sådana handlingar uppvisas.
En anteckning på aktiebrevet som att en ägare är införd i aktieboken får samma effekt som ett bevis på överlåtelse. En införing i aktieboken och anteckning om det på aktiebrevet startar alltså en nya överlåtelsekedja.
Situation B
En konflikt mellan två köpare när säljaren har gjort en dubbelöverlåtelse får en köpare företräde enligt samma förutsättningar som i situation A.
Situation C
I den situation säljaren av en aktie går i konkurs eller blir utmätt innan aktiebrevet överlämnats till köparen uppstår ytterligare en konflikt mellan köparen och tredjeperson.
Även i denna situation gäller besittningen av aktiebrevet som skydd mot tredje person. Aktiebolagslagen hänvisar till skuldebrevslagen där det förskrivs att en överlåtelse gäller mot säljarens borgenärer endast om köparen fått aktien i sin besittning. Köparen måste alltså se till att få aktiebrevet i sin hand för att erhålla sakrättsligt skydd. Även om överlåtelsen skulle vara antecknad på aktiebrevet förändras inte köparens rättsliga ställning.
2. Överlåtelse utan aktiebrev
Ett kupongbolag är inte tvingat att ge ut aktiebrev utan kan fungera med aktieboken som den enda förteckningen av aktier och aktieägare. Detta försvårar dock bedömningen av aktieöverlåtelser och andra sakrättsliga situationer. Vare sig lag eller domar har tydligt avgjort vad som gäller vid aktieöverlåtelser utan aktiebrev. Det finns alltså skäl att vara särskilt försiktig under dessa omständigheter. Vid särskilt känsliga omständigheter kan det finnas skäl för parterna i överlåtelsen att överväga att låta bolaget utfärda aktiebrev för att köparen ska få en tydligare rättslig ställning.
Situation A-C.
I några äldre förarbeten och viss juridisk litteratur har förespråkats att en köpare kan bli sakrättsligt skyddad mot andra personer som gör anspråk på aktierna genom att meddela sitt ägande till bolaget styrelse efter att aktierna förvärvats.
Ett grundläggande argument för att sådan så kallad denuntiation (underrättelse med rättslig verkan) ska få betydelse i sammanhanget är att denna princip gäller för enkla skuldebrev enligt skuldebrevslagen - en överlåtelse av ett enkelt skuldebrev gäller endast mot överlåtarens borgenärer om en underrättelse skett till den som är betalningsskyldig enligt skuldebrevet. Mot denna rättsliga analogi står dock bland annat den starka ställning som Överlåtbarhetsprincipen har i aktiebolagsrätten. Om denuntiation blir det avgörande momentet för ett sakrättsligt skydd för situationerna A-C så kan aktiens omsättningsbarhet komma att begränsas.
En köpare kan troligtvis uppnå en starkare ställning, åtminstone i bevishänseende, genom att kontakta bolagets styrelse och begära införande i aktieboken på basis av parternas överenskommelse. Det föreligger dock inte nödvändigtvis något rättsligt samband mellan aktieägarens legitimation gentemot bolaget och att aktieägaren har ett sakrättslig skydd mot andra personer som gör anspråk på aktierna.
3. Överlåtelse i avstämningsbolag
I avstämningsbolag är aktiebreven ersatta med registrering i ett digitalt kontobaserat registersystem (Avstämningsregister). Registreringar görs av så kallade kontoförande institut.
Lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument (LVKF) innehåller presumtionen att den som är antecknad som ägare i registrets avstämningskonto ska anses ha rätt att förfoga över aktierna på kontot, med de begränsningar som framgår av kontot.
Situation A
Den som är registrerad i avstämningsregistret är normalt sett skyddad mot tidigare ägare enligt lagens ägandepresumtion.
Köparen kan vara skyddad mot en tidigare ägare med bättre rätt genom god tro. I det fall säljaren var registrerad som ägare i avstämningsregistret vid tidpunkten för överlåtelsen och köparen vid samma tidpunkt inte kände till eller borde ha känt till att säljaren inte ägde aktien. Om båda dessa förutsättningar infrias blir överlåtelsen giltig gentemot den egentliga aktieägaren trots att säljaren saknade rätt att förfoga över aktien.
Situation B
I det fall en säljare har sålt samma aktie till flera personer var för sig så har är den köpares överlåtelse skyddad mot övriga som har registrerats på avstämningskontot först.
Företrädet för den först registrerade anmälan om överlåtelse gäller dock inte om köparen vid registreringen kände till eller borde ha känt till att det fanns en tidigare överlåtelse, det vill säga att köparen anmält en registrering i ond tro. Detsamma gäller för aktieövergång genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärvssätt.
Situation C
En registrering i avstämningsregistret gäller gentemot säljarens borgenärer. Aktier som överlåtits till köparen och registrerats på denna kan alltså inte tas i anspråk på grund av säljaren skulder.
Lagar och regler
6 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551)
13, 14 och 22 §§ lagen om skuldebrev (1936:81)
6 kap. 1-4 §§ lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument