Definition
Varje svensk medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad en rätt enligt yttrandefrihetsgrundlagen att i tv, radio, filmer, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.
Yttrandefriheten enligt denna grundlag har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. I den får inga andra begränsningar göras än de som följer av samma lag.
Lojalitetsplikt och kritikrätt
Å ena sidan är varje svensk medborgare tillförsäkrad yttrandefrihet gentemot det allmänna. Å andra sidan ska en arbetstagares lojalitetsplikt och kritikrätt iakttas. När det gäller kritikrätten inom den privata sektorn av arbetsmarknaden ställs normalt kravet att arbetstagaren först måste ta upp kritiken internt med arbetsledningen så att missförhållanden kan klaras ut och rättas till innan kritiken blir känd för utomstående såsom massmedia, myndigheter och kunder. Först om den anställde på goda grunder misstänker att arbetsgivaren gör sig skyldig till allvarligare brott så kan anmälan till myndighet göras utan att den anställde först behöver söka rättelse internt på företaget.
Det krävs också att de påståenden som förs fram är sanningsenliga och att kritiken är befogad. Även syftet med att framföra kritiken är viktigt. Är syftet att skada arbetsgivaren ser man allvarligare på det än om skadan blir en oundviklig följd av att kritiken framförs för att illustrera en åsikt i en samhällelig demokratisk debatt, som exempelvis miljöfrågor.
Inom den offentliga sektorn av arbetsmarknaden råder dock yttrandefrihet för de anställda.
Från och med den 1 januari 2017 gäller en ny lag som avser att ge ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.
Om en arbetstagare utsätts för en repressalie av sin arbetsgivare i strid med lagen äger arbetstagaren rätt att få skadestånd.
Rättspraxis
AD 1994 nr 79. Ett industriföretag sade upp en arbetstagare, en processoperatör. Grunden för uppsägningen var enligt arbetsgivarens mening att arbetstagaren varit illojal mot arbetsgivaren genom att i olika sammanhang brutit mot sin tystnadsplikt och överskridit sin rätt att kritisera arbetsgivaren. Den av arbetsgivaren påstådda illojaliteten bestod i bland annat publicering av arbetsplatstidning, uttalanden i en kommunfullmäktigedebatt och i ett radioprogram och dessutom ingivande av skrivelser till myndigheter. Fråga bland annat om det förelegat saklig grund för uppsägning.
Arbetsdomstolen tar i sin bedömning om arbetstagarens handlande utgör saklig grund för uppsägning hänsyn till att arbetstagaren följt arbetsgivarens uppmaning att företagsinterna uppgifter inte sprids. Därtill hade den anställde offentliggjort uppgifterna i första hand i syfte att deltaga i en samhällelig miljödebatt och inte föra att skada arbetsgivaren. Arbetsdomstolen gör en samlad bedömning av omständigheterna i fallet och finner att uppsägningen inte är sakligt grundad och därmed att den ska förklaras ogiltig. Arbetsgivaren döms dessutom att erlägga skadestånd till arbetstagaren.
AD 2007 nr 20. En polis har skickat två e-postmeddelanden till en företrädare för Malmö stad. De båda e-postmeddelandena kan sägas vara av rasistisk karaktär och mycket nedsättande för de människor de riktade sig emot. Frågan uppkom om det förelegat grund för avskedande alternativt saklig grund för uppsägning på grund av innehållet i e-postmeddelandena. Staten gjorde gällande att agerandet syftade till att skada allmänhetens förtroende för polisen. Arbetsdomstolen konstaterade dock att polismannen hade nyttjat sin grundlagsskyddade yttrandefrihet och att det inte förelåg saklig grund för uppsägning eller laglig grund för avskedande.
AD 2007 nr 20. En polisman blev avskedad efter att han i e-postmeddelande till två företrädare för Malmö stad, en planeringssekreterare för vård och omsorg och ett kommunalråd, uttryckt missaktning för personer med annan etnisk bakgrund än svensk och på ett kränkande och hotfullt sätt angripit företrädarna för Malmö stad.
I egenskap av arbetsgivare anförde staten att polismannen allvarligt skadat förtroendet för honom som polis och allmänhetens förtroende för Polismyndigheten. Nedan följer citat från vad polismannen skrivit.
”Jag vill kräkas på dig ditt djävla sosseas!!!!!!!! Du o R. är några jävla svin som inte borde fötts till världen.”
”Dra in på ditt gigantiska understöd till alla jävla blattar i Malmö (läs Rosengård) och låt svenskarna som jobbat och slitit i ett helt liv för att bygga upp Sverige att få ta del av vårt välstånd.”
”Hoppas att du själv blir gammal o svag ganska snart och blir beroende av hjälp. Fy fan vad jag hatar dig och ditt jävla sosseparti. Jag kräver att du tar en del av pengarna som du och dina jävla sossekolleger lägger på kriminelle Mohammed i Rosengård och satsar dom på våra svenska pensionärer i stället.”
Arbetsdomstolen ansåg att polismannen begagnat sig av sin grundlagsskyddade yttrandefrihet - inte ens saklig grund för uppsägning ansågs föreligga.
AD 2011 nr 74. ”Den bloggande polisen - ”Farbror blå”: Polisen hade varit anställd i Malmö sedan 1992 och hade sedan februari 2009 haft en blogg öppet utlagd på internet. Han skrev dagligen inlägg under beteckningen ”Farbror blå” och skrev främst om sitt polisarbete. Bloggen uppmärksammades av kvällspressen och polismannen stängde därför ner bloggen i mars 2010. Polismannen avskedades från sin anställning den 14 juni 2010.
Arbetsdomstolen gjorde följande bedömning. Genom att blogga på fritiden har polismannen använt sin grundlagsskyddade yttrandefrihet. En myndighet kan i regel inte ingripa mot en anställd vid en myndighet för att den anställde genom att utnyttja sin grundlagsskyddade yttrandefrihet förorsakat störningar i verksamheten eller skadat myndighetens anseende och allmänhetens förtroende för myndigheten. Polismannen har låtit en fiktiv karaktär komma till tals och han har således inte uttryckt egna åsikter i sitt eget namn - det kan alltså inte ligga till grund för ett avskedande. Avskedandet av polismannen var således ogiltigt.
Tänk på
Yttrandefrihetsgrundlagen gäller endast mot det allmänna och inte mellan enskilda. Enskilda rättssubjekt kan avtala om begränsningar i yttrandefriheten dem emellan.
Kontrollera alltid vad som följer av lag och eventuell policy på arbetsplatsen!
Lagrum
1 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen (1995:1469)