Arbetstidslagens syfte är ytterst att skydda arbetstagares hälsa. Detta sker genom regler som begränsar den arbetstid som arbetsgivaren får utkräva av arbetstagaren. Sådana begränsningsregler finns exempelvis avseende den ordinarie arbetstiden och övertid.
Lagen innehåller dessutom regler som anger att arbetstagaren ska vara ledig från arbetet i viss omfattning. Även dessa regler bidrar till att minska risken för ohälsa.
Beräkning av vila
Enligt bestämmelserna om veckovila ska en arbetstagare ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje sjudagarsperiod. Veckovilan ska så långt möjligt förläggas till veckoslut, dvs. lördag och söndag. Ledigheten behöver inte börja och sluta vid kalenderdygnsskifte och sjudagarsperioden behöver inte sammanfalla med kalenderveckan.
Det finns inget krav att ledigheten ska infalla regelbundet. Två ledighetsperioder kan således läggas ut efter varandra så att en 36-timmarsledighet läggs ut i slutet av en sjudagarsperiod och nästa ledighetsperiod läggs ut i början av den påföljande sjudagarsperioden.
Det är dock inte tillåtet att genomsnittsberäkna veckovilan för en 14-dagarsperiod eftersom lagen kräver en 36-timmarsledighet per sjudagarsperiod. Veckovilan för en sjudagarsperiod kan därför heller inte förläggas till nästföljande sjudagarsperiod, även om arbetstagaren får två ledighetsperioder den sjudagarsperioden.
Veckovila ska läggas ut även om arbetstagaren inte vill ha ledigheten. Det är således fråga om en tvingande regel för arbetstagarens bästa.
Om arbetstagaren har beredskap inräknas denna tid inte i veckovilan. Med beredskap menas tid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbetsstället men ska stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer.
Tillfälliga avvikelser
Tillfälliga avvikelser från reglerna om veckovila kan göras om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, exempelvis olycksfall, maskinhaveri eller liknande. En förutsättning är dock att arbetstagaren får motsvarande kompensationsledighet.
Kollektivavtal
Det är möjligt att i kollektivavtal göra avvikelser från lagens regler om veckovila. Ett sådant kollektivavtal måste ha slutits eller godkänts av central arbetstagarorganisation för att vara gällande.
Det går dock inte att i ett lokalt kollektivavtal komma överens om ens kortvariga avvikelser från lagens regler om veckovila. Om det finns särskilda skäl kan Arbetsmiljöverket medge undantag (dispens) från reglerna.
Kollektivavtalsparterna och Arbetsmiljöverket måste iaktta den s.k. EG-spärren, som innebär att sämre skydd i för arbetstagare arbetstidshänseende inte får förekomma än vad som följer av EG:s arbetstidsdirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden).
Tänk på
Många kollektivavtal har speciella regler om arbetstid. Arbetsgivare och arbetstagare bör därför alltid kontrollera i kollektivavtalet om det där finns arbetstidsregler som avviker från lagens. Finns sådana avvikande regler gäller dessa i stället för lagens bestämmelser.
Lagrum
14 § arbetstidslagen (1982:673)