Definition
Övertid är ett arbetstidsbegrepp som finns i arbetstidslagen. Med övertid menas sådan arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid och jourtid enligt lagen.
Den ordinarie arbetstiden får enligt lagen vara högst 40 timmar per vecka. Arbete utöver dessa 40 timmar är således övertid. På motsvarande sätt uppkommer övertid om det maximala uttaget av jourtid överskrids. Jourtid får enligt arbetstidslagen tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad.
Övertid får tas ut när det finns ett särskilt behov av ökad arbetstid. Verksamheten får således inte organiseras så att övertid blir en normal och regelbundet återkommande del av arbetstiden.
Skyldigheten för en arbetstagare att utföra övertidsarbete förutsätter att avtal om detta träffats mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Såväl ett tillämpligt kollektivavtalet som det enskilda anställningsavtalet kan innehålla regler om skyldighet att utföra övertidsarbete.
Arbetstidslagen innehåller inga regler om ersättning för utfört övertidsarbete. Sådana regler finns normalt i kollektivavtalen. Saknas kollektivavtal är det anställningsavtalet som i förekommande fall reglerar övertidsersättningens storlek.
Begränsning av övertidsuttaget
Arbetstidslagen begränsar uttaget av övertid. Övertid får tas ut med högst 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad, dock högst med 200 timmar under ett kalenderår. Denna övertid kallas allmän övertid.
Vid beräkningen av övertid ska alla typer av ledighet anses som arbetad tid. Om en arbetstagare är sjuk måndag och tisdag och sedan arbetar som vanligt onsdag, torsdag och fredag är arbete som utförs exempelvis under lördagen övertid i lagens mening.
Kollektivavtalens övertidsbegrepp
Så gott som alla kollektivavtal innehåller regler om arbetstid. Det är tillåtet att i centrala kollektivavtal komma överens om regler som kompletterar eller ersätter lagens arbetstidsregler. Sådana avvikelser i kollektivavtal är således vanliga.
Kollektivavtalen innehåller normalt särskilda regler om övertid. Lagens övertidsbegrepp skiljer sig ofta från det övertidsbegrepp som finns i kollektivavtalen. Denna skillnad beror på att reglerna har olika syften. Lagen syftar till att skydda arbetstagaren från att tvingas arbeta för mycket övertid under det att kollektivavtalens övertidsregler reglerar ersättningen för övertidsarbetet. Övertid i kollektivavtalens mening är arbete som utförs efter ett visst klockslag under dygnet eller som överstiger ett visst antal timmar ordinarie arbete per dygn.
Ersättningen för övertidsarbete är antingen ersättning i pengar (övertidsersättning) eller ledig tid (kompensationsledighet). Ersättningen kan variera beroende på när under dygnet eller veckan övertidsarbetet utförs. Ersättningen för övertidsarbete under exempelvis veckohelger är således normalt högre än om övertidsarbete utförs under dagtid mitt i veckan.
Många centrala kollektivavtal innehåller också andra gränser för maximalt uttag av övertid än lagens.
Ovan nämndes att lagens övertidsregler kan frångås i centrala kollektivavtal. Lagen tillåter emellertid att de maximigränser som finns i lagen för övertidsuttag kan frångås också genom lokalt kollektivavtal. Sådan övertid kallas extra övertid. Emellertid är sådana lokal avtal tidsbegränsade. De gäller högst en månad, räknat från dagen för avtalets ingående. En arbetsgivare som är bunden av ett sådant lokalt kollektivavtal får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, under förutsättning att de sysselsätts i arbete som avses med avtalet.
Kan centralt eller lokalt kollektivavtal inte träffas kan arbetsgivaren ansöka om dispens hos Arbetsmiljöverket. Om det finns särskilda skäl för dispens kan sådan beviljas som innebär avvikelse från lagens begränsningar av övertidsuttaget under en tid av fyra veckor eller under en kalendermånad eller att ytterligare övertid (extra övertid) utöver allmän övertid beviljas med högst 150 timmar under ett kalenderår.
Anteckningar om övertid
Arbetsgivare ska föra anteckningar om övertid. Arbetstagarna har rätt att själva eller genom någon annan ta del av dessa anteckningar. Samma rätt tillkommer fackliga organisationer som företräder arbetstagare på arbetsstället.
Arbetarskyddsstyrelsen (numera Arbetsmiljöverket) har utfärdat en kungörelse (AFS 1982:17) om hur sådana anteckningar ska föras.
Arbetstidslagens regler om anteckningar om övertid kan avtalas bort i kollektivavtal.
Nödfallsövertid
Det finns ett annat övertidsbegrepp i arbetstidslagen, nämligen nödfallsövertid. Med nödfallsövertid menas sådan övertid som tas ut för erforderligt arbete om en natur- eller olyckshändelse eller annan liknande omständighet, som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom.
Om det finns en lokal arbetstagarorganisation på arbetsstället och nödfallsarbetet faller inom organisationens avtalsområde, får nödfallsövertid tas ut endast under förutsättning att arbetsgivaren snarast underrättar organisationen om övertidsarbetet. Nödfallsövertid får inte tas ut under längre tid än två dygn från arbetets början utan att tillstånd till arbetet har sökts hos Arbetsmiljöverket.
Påföljder
Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att arbetstidslagens regler följs. Verket får meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att lagen och de föreskrifter som meddelas med stöd av lagen ska följas. Arbetsmiljöverket får sätta ut vite i beslut om föreläggande eller förbud. Har vite inte satts ut och arbetsgivaren bryter mot ett föreläggande eller förbud kan han dömas till fängelse eller böter. Om en arbetsgivare uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot lagens övertidsregler kan han dömas till böter.
Lagen innehåller också regler om skyldighet för arbetsgivare som överträtt lagens regel om övertid och nödfallsövertid att betala en särskild avgift, övertidsavgift. Övertidsavgiften är 1 % av prisbasbeloppet enligt Socialförsäkringsbalken för varje timme otillåten övertid och för varje arbetstagare som har anlitats i strid mot reglerna för övertid och nödfallsövertid. Finns det särskilda omständigheter kan avgiften sättas ned eller falla bort.
Frågan om en arbetsgivare ska betala övertidsavgift prövas av allmän domstol på talan av åklagare senast inom två år efter det att överträdelsen skedde. Övertidsavgiften tillfaller staten men ska betalas till länsstyrelsen.
Är arbetsgivaren bunden av kollektivavtal som innehåller övertidsregler utgör ett brott mot dessa regler ett kollektivavtalsbrott. Detta betyder att medbestämmandelagens regler om skadestånd för kollektivavtalsbrott blir tillämpliga i stället för lagens regler om övertidsavgift.
Särskilda regler för vissa arbetstagare
Det finns särskilda regler om arbetstid för vissa grupper arbetstagare. En sådan grupp är husligt anställda. För dessa gäller lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete, som innehåller vissa regler om övertid och rätt till övertidsersättning.
Det finns också speciella arbetstidsregler för minderåriga, dvs. personer som inte fyllt 18 år. Dessa återfinns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2012:3.
Tänk på
Reglerna i arbetstidslagen har i stor utsträckning ersatts av kollektivavtalsregler. På arbetsplatser med kollektivavtal är det därför viktigt att se efter i kollektivavtalet om det där finns några kompletterande eller avvikande bestämmelser om arbetstid. Det är mycket vanligt att kollektivavtalen innehåller särskilda arbetstidsregler.