Definition
Myndighetsutövning kan sägas vara samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna. Myndigheterna och deras tjänstemän måste iaktta särskilda, strängare regler, t.ex. i fråga om krav på handläggning, straffansvar och skadeståndsansvar för det allmänna. Myndighetsutövning måste alltid grundas på lag eller annan författning eller på annat sätt kunna härledas från de högsta statsorganen. Även privaträttsliga subjekt kan om de ges uppgifter inom förvaltningen och efter stöd i lag anförtros myndighetsutövning.
Vid vidtagandet av vissa stridsåtgärder på den offentliga sektorn är fastslagande om det rör sig om myndighetsutövning vara av stor betydelse. En viktig fråga under många decennier under förra seklet var i vilken omfattning viktiga samhällsfunktioner skulle få beröras av arbetskonflikter. Anställda inom exempelvis polis- och tullväsende, allmänna kommunikationer och postväsendet hade ursprungligen enligt lag inte rätt att strejka.
Offentlig anställning
Numera gäller dock att dessa och andra arbetstagargrupper inom den offentliga sektorn i princip har samma rätt att vidta stridsåtgärder som anställda på den privata sektorn. Vissa, förhållandevis begränsade undantag från denna frihet finns dock i lagen om offentlig anställning. Enligt den bestämmelsen gäller att i arbeten som består i myndighetsutövning eller som är oundgängligen nödvändiga för att genomföra myndighetsutövning får stridsåtgärder genomföras bara i form av lockout, strejk, övertidsvägran eller nyanställningsblockad. Andra stridsåtgärder, till exempel maskning eller vägran att företa tjänsteresor, är förbjudna.
Tänk på
En offentlig arbetsgivare som antar eller avslår en ansökan om anställning utövar myndighetsutövning när avslagsbeslutet fattas.
Lagrum
23 § lagen (1994:260) om offentlig anställning