Den 1 januari 2019 ersattes karensdagen med ett karensavdrag. Regeringen ville avskaffa karensdagen och införa ett karensavdrag för att ge rättvisare förutsättningar för olika yrkesgrupper vid sjukfall. Ändringen anses gynna yrkesgrupper såsom undersköterskor, sjuksköterskor, brandmän och poliser som jobbar obekväma tider. Riksdagen röstade i maj 2018 ja till regeringens förslag om att ersätta karensdagen med ett så kallat karensavdrag.
Syftet med ändringen är att ersättningssystemet vid sjukfrånvaro ska bli mer rättvist.
För den med arbetstidsberäknad sjukpenning utgör karensavdraget 20 % av en genomsnittlig veckoersättning av sjukpenning. Det har betydelse för den som exempelvis jobbar långa arbetspass vissa dagar, men har kortare arbetstid andra dagar. Avdraget blir lika stort oavsett vilken dag personen är sjuk.
Ändringen gäller inte personer som enbart får inkomst som egenföretagare. För den som inte omfattas av sjuklönelagen blir karensavdraget i stället en hel dag med kalenderdagsberäknad sjukpenning.
Den tidigare lydelsen innebar att för dagar i en sjuklöneperiod som en arbetstagare gått miste om lön och andra anställningsförmåner till följd av nedsättningen i arbetsförmågan gällde att sjuklön inte utgavs för den första dagen för vilken sjuklön kunde utges enligt 8 § sjuklönelagen och att sjuklönen för de därpå följande dagarna utgjorde 80 % av anställningsförmånerna.
Tänk på
Sjuklön ska inte betalas för dagar som den anställde skulle ha varit ledig.