Om en arbetsgivare vill sätta upp kameror på arbetsplatsen finns det flera regler att ta hänsyn till. Det är också skillnad om det rör sig om en offentlig eller privat arbetsgivare.

Myndigheter och till exempel aktörer inom privat hälso- och sjukvård och privat skolverksamhet ska ansöka om tillstånd för att kamerabevaka en plats dit allmänheten har tillträde. Om allmänheten inte har tillträde till platsen kan bevakning ske utan tillstånd men arbetsgivaren måste följa reglerna i dataskyddsförordningen. Arbetsgivaren ska kontrollera om denne har rätt att kamerabevaka. Bedömningen måste alltid dokumenteras.

Privata bolag som vill kamerabevaka måste följa reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att verksamheten följer kraven i lagstiftningen.

Rättslig grund

För att kunna bevaka behöver arbetsgivaren visa att det föreligger en rättslig grund för kamerabevakning enligt dataskyddsförordningen. Den rättsliga grunden kan vara att arbetsgivaren har gjort en intresseavvägning.

Det ska också finnas ett så kallat berättigat intresse för att kamerabevaka. Det kan handla om att förebygga brott och skadegörelse.

För privata företag behövs inget tillstånd för kamerabevakning så länge arbetsgivaren inte utför en uppgift av allmänt intresse. En uppgift av allmänt intresse enligt kamerabevakningslagen är till exempel då en skola eller en vårdcentral drivs i privat regi.

Det finns enligt ovan en särskild lag som reglerar kamerabevakning, nämligen kamerabevakningslagen (2018:1200). Lagen innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016, dataskyddsförordningen, och EU:s dataskyddsdirektiv. I lagen finns också bestämmelser om sådan kamerabevakning som inte omfattas av EU:s dataskyddsförordning eller EU:s dataskyddsdirektiv. Syftet med kamerabevakningslagen är att tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda fysiska personer mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten vid sådan bevakning.

Kamerabevakning

Kamerabevakning kan ske på flera sätt:

  1. att en tv-kamera, ett annat optisk-elektroniskt instrument eller en därmed jämförbar utrustning utan att manövreras på platsen används på ett sätt som innebär varaktig eller regelbundet upprepad personbevakning,

  2. att en separat teknisk anordning för avlyssning eller upptagning av ljud används i samband med sådan användning av utrustning som avses i ovan, eller

  3. att en separat teknisk anordning används för att behandla bild- och ljudmaterial som tagits upp med sådan utrustning som avses i 1 eller 2.

Lagens tillämpningsområde

Lagen har ett begränsat tillämpningsområde och gäller inte för fysiska personer som ett led i en verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll. Inte heller gäller den för hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. rättegångsbalken eller lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Därtill finns det undantag från lagen kopplade till tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen samt undantag avseende kamerabevakning som sker för journalistiska ändamål eller för akademiskt, konstnärligt eller litterärt skapande.

Krav på tillstånd

Det krävs tillstånd till kamerabevakning av en plats dit allmänheten har tillträde, om bevakningen ska bedrivas av:

  1. en myndighet, eller

  2. någon annan än en myndighet vid utförande av en uppgift av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning, kollektivavtal eller beslut som meddelats med stöd av lag eller annan författning.

Tillstånd till kamerabevakning ska ges om intresset av sådan bevakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad.

Det ska göras en bedömning i varje enskilt fall. Vid bedömningen av intresset av kamerabevakning ska det särskilt beaktas om bevakningen behövs för att:

  1. förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra brott på en brottsutsatt plats eller på en annan plats där det av särskild anledning finns risk för angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet eller på egendom,

  2. förebygga, förhindra eller upptäcka störningar av allmän ordning och säkerhet eller begränsa verkningarna av sådana störningar,

  3. utöva kontrollverksamhet,

  4. förebygga, förhindra eller upptäcka olyckor eller begränsa verkningarna av inträffade olyckor, eller

  5. tillgodose andra därmed jämförliga ändamål.

Vid bedömningen av den enskildes intresse av att inte bli bevakad ska det särskilt beaktas:

  1. hur bevakningen ska utföras,

  2. om teknik som främjar skyddet av den enskildes personliga integritet ska användas, och

  3. vilket område som ska bevakas.

Undantag från tillståndskravet

Det finns vissa undantag från tillståndskravet. Tillstånd till kamerabevakning krävs till exempel inte vid bevakning som Kustbevakningen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Tullverket bedriver.

Tillfälliga undantag från tillståndskravet

Kamerabevakning får i vissa fall ske utan tillstånd under begränsad tid. Till exempel kan det ske utan att en ansökan om tillstånd har gjorts:

  1. under högst en månad, vid bevakning som bedrivs av den som är räddningsledare enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, om bevakningen är av vikt för att avvärja en överhängande fara för olycka, begränsa verkningarna av en inträffad olycka eller minska risken för nya olyckor, eller

  2. under högst en månad, vid bevakning som bedrivs av den som är räddningsledare enligt lagen om skydd mot olyckor, om bevakningen är av vikt för att efterforska en försvunnen person.

Ansökan om tillstånd

En ansökan om tillstånd till kamerabevakning ska göras skriftligen hos tillsynsmyndigheten och innehålla särskild information. I vissa fall krävs yttrande från kommunen.

Beslut om tillstånd

I ett beslut om tillstånd till kamerabevakning ska det anges vem som ska bedriva bevakningen och i förekommande fall vem som ska ha hand om bevakningen för tillståndshavarens räkning. Beslutet förenas med villkor och tillståndet får meddelas för en begränsad tid.

Krav på upplysning

Upplysning om kamerabevakning ska som huvudregel lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt. Om ljud kan avlyssnas eller tas upp vid bevakningen, ska en särskild upplysning lämnas om detta. Bestämmelser om rätten till information om den personuppgiftsbehandling som kamerabevakningen innebär finns i EU:s dataskyddsförordning och andra föreskrifter som anges i 6 §.

Förhandlingsskyldighet för arbetsgivare

I fråga om arbetsgivares beslut om kamerabevakning av en arbetsplats, finns bestämmelser om förhandlingsskyldighet i 11-14 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Det innebär att arbetsgivaren som har kollektivavtal ska förhandla med facket före det att beslut om kameraövervakning fattas.

Exempel

En privat arbetsgivare vill kamerabevaka sin butik. Är det tillåtet?

Är syftet att förhindra brott såsom rån och stöld kan bevakningen vara tillåten. Men det är inte tillåtet att även kamerabevaka för andra syften som inte är förenliga med det ursprungliga skälet. Till exempel får bevakningen som sker för att förhindra brott ej också ske för att se till att personalen sköter sig.

Tänk på

Det är viktigt att lämna information om bevakningen. Det är som huvudregel inte tillåtet att sätta upp dolda kameror utan att informera den som blir bevakad.

Lagrum

kamerabevakningslag (2018:1200)dataskyddsförordningen, GDPR