Definition
Med jourtid menas tid då arbetstagaren står till förfogande på arbetsplatsen för att vid behov utföra arbete.
Arbetstidslagen
Uttag av jourtid regleras i arbetstidslagen. Av den lagen följer att jourtid får tas ut om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att en arbetstagare står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället. Jourtid är vanligt inom exempelvis sjukvården, energibranschen och process- och tillverkningsindustrin.
Lagens jourtidsbegrepp är inte tillämpligt på arbete som i sig har karaktär av vakttjänst, tillsyn eller liknande. Dessa arbetsuppgifter innebär att arbetstagaren hela tiden är skyldig att utföra arbete även om arbetet i praktiken endast består i att finnas till hands (exempelvis skötare av automatiska arbetsprocesser).
Beräkning
Jourtid ingår inte i den ordinarie arbetstiden utan är reglerat särskilt. Jourtid får enligt arbetstidslagen tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Jourtiden ska inrymmas i den sammanlagda arbetstiden, som får vara högst 48 timmar under varje period om sju dagar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. I kollektivavtal kan perioden för genomsnittsbräkningen vara längre. Även lagens regler om uttag av jourtid kan ersättas eller kompletteras av bestämmelser i kollektivavtal.
Tid under ett jourpass då arbetstagaren utför arbete är inte jourtid utan ordinarie arbetstid, övertid eller eventuellt mertid. Kollektivavtalen innehåller särskilda regler för ersättning under jourtid.
Beredskap
Jourtid är inte detsamma som beredskap. En anställd som har beredskap är inte skyldig att befinna sig på arbetsplatsen utan kan vara på annan plats men beredd att åka till arbetsplatsen för att utföra arbete eller på annat sätt stå till arbetsgivarens förfogande. Bortsett från en bestämmelse om att beredskap inte ska inräknas i veckovilan innehåller arbetstidslagen inga regler om beredskap.
Rätt att ta del av anteckningar
Arbetsgivare ska föra anteckningar om jourtid. En arbetstagare har rätt att själv eller genom någon annan ta del av anteckningarna. Samma rätt tillkommer fackliga organisationer som företräder arbetstagare på arbetsstället. Arbetsmiljöverket har utfärdat särskilda föreskrifter om hur anteckningarna ska föras. Skyldigheten att föra anteckningar kan ha avtalats bort i kollektivavtal.
Tänk på
Många kollektivavtal har speciella regler om arbetstid. Arbetsgivare och arbetstagare bör därför alltid kontrollera i kollektivavtalet om det där finns arbetstidsregler som avviker från lagens. Finns sådana avvikande regler gäller dessa i stället för lagens bestämmelser.