Definition
Med huvudavtal menas avtal som innehåller grundläggande regler avsedda att gälla inom en större del av arbetsmarknaden. Huvudavtal ingås mellan de högsta organisationerna inom respektive sektor av arbetsmarknaden.
Huvudavtalen reglerar inte löner och andra anställningsvillkor. Sådana villkor regleras i de sedvanliga kollektivavtalen vilka förnyas med något eller några års mellanrum efter avtalsförhandlingar. På den privata sektorn träffas kollektivavtal om löner och andra anställningsvillkor på förbundsnivå.
I huvudavtalen återfinns regler om exempelvis medinflytande, förhandlingsordningar och stridsåtgärder. Avtalen innehåller normalt också regler om skiljenämnder för att lösa tvister om avtalet. Syftet är att reglerna i huvudavtalen ska gälla under lång tid och således medverka till enhetlighet och kontinuitet i de frågor som avtalen reglerar.
Saltsjöbadsavtalet
Det finns ett flertal huvudavtal som tillsammans täcker så gott som hela arbetsmarknaden. Det äldsta huvudavtalet är det s.k. Saltsjöbadsavtalet som träffades 1938 mellan SAF och LO. Detta avtal har tjänat som förebild för andra huvudavtal på arbetsmarknaden och för regler i medbestämmandelagen om tvistelösning. Överenskommelsen gav upphov till uttrycket ”den svenska modellen”, som symboliserar parternas vilja att själva lösa frågor sinsemellan utan inblandning från lagstiftarens sida.
Under 1950- och 60-talen träffades huvudavtal också för tjänstemännen inom den privata sektorn. Även inom den offentliga sektorn finns huvudavtal, vilka ursprungligen tillkom under 1960- och 70-talen. Sådana avtal finns således för det statliga området liksom för kommuner och regioner.