I många fall är det av vikt att få en kvittens på att en viss handling är mottagen. Delgivning innebär att en person får del av eller mottager något, till exempel en handling. Det finns en särskild lag som reglerar hur delgivning ska äga rum i olika situationer, nämligen delgivningslagen (2010:1932).
Delgivning på arbetsplatsen
Ur ett arbetsrättsligt perspektiv är det av intresse att delgivning av en enskild person i vissa ärenden som inte rör anställningen kan ske på den enskilde personens arbetsplats. Det kan vara till exempel en myndighet eller någon från arbetsplatsen utomstående part som önskar delge en person någon handling, exempelvis ett krav eller en stämning. Om den enskilde personen inte träffas där får handlingen i vissa fall lämnas till den söktes arbetsgivare.
Med arbetsgivare avses enligt delgivningslagen en person i företagsledande eller därmed jämförlig ställning, eller chefen för den personaladministrativa verksamheten på den söktes arbetsplats. Arbetsgivaren ska i förekommande fall se till att handlingen kommer den sökte till handa så snart som möjligt.
Även en arbetsgivare kan i vissa situationer delges genom att en av arbetsgivaren anställd person på arbetsgivarens fasta driftställe får handlingen överlämnad till sig. Även den anställde ska se till att handlingen kommer hans arbetsgivare tillhanda så snart som möjligt.
De ovan beskrivna förfarandena utgör dock undantag från huvudregeln i delgivningslagen som säger att den som ska delges själv ska få del av handlingen ifråga. Sådan här slags delgivning med andra personer än den sökte kallas för surrogatdelgivning och det krävs som sagt att vissa speciella förutsättningar för sådan delgivning ska vara uppfyllda för att den ska få utföras (och det krävs även fler moment som ska utföras i själva delgivningsproceduren än de vi har beskrivit hör ovan). Det är således inte så vanligt förekommande på arbetsplatserna att en delgivningsman på det här sättet delger handlingar med den söktes arbetsgivare eller anställda.
Delgivning av arbetsgivarens uppsägning och avskedande enligt anställningsskyddslagen
I anställningsskyddslagen finns särskilda regler om hur arbetsgivaren ska delge arbetstagaren ett besked om uppsägning eller avskedande. Enligt huvudregeln i lagen ska de båda olika beskeden lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress.
Själva uppsägningen eller avskedandet anses äga rum när arbetstagaren får del av uppsägningen eller avskedandet. Om arbetstagaren inte kan skäligen anträffas och ett uppsägningsbesked eller ett besked om avskedande har sänts per rekommenderat brev enligt ovan, anses uppsägningen eller avskedandet ha skett tio dagar efter det att brevet lämnades till posten för befordran. Har arbetstagaren semester, anses uppsägning ha skett tidigast dagen efter den då semestern upphörde.
Notabelt är att även om en uppsägning från arbetsgivarens sida inte är skriftlig gäller den ändå enligt anställningsskyddslagen. Observera dock att andra regler gäller enligt lagen om offentlig anställning.
Arbetstagarens uppsägning
Några regler om hur det ska gå till när det är arbetstagaren som säger upp sig finns inte i anställningsskyddslagen. Däremot är det att rekommendera att båda parter har skriftliga underlag att tillgå även avseende arbetstagarens uppsägning.
Det ska också noteras att det i vissa kollektivavtal samt i lagen om offentlig anställning finns regler om att arbetstagare är skyldiga att iaktta skriftlig form för uppsägning.
Rättspraxis
AD 1997 nr 9 behandlade frågan om datum för när uppsägning hade skett då arbetsgivaren hade skickat uppsägningen per brev till arbetstagaren under dennes semester. Förhandlingar om uppsägningen hade påbörjats innan arbetstagaren gick på semester. Strax efter att semestern inletts avslutades förhandlingarna och en vecka efter semesterns första dag fattades beslut om uppsägning. Under arbetstagarens semester skickades uppsägningshandlingarna per rekommenderat brev hem till den anställde men arbetstagaren hämtade inte ut brevet.
Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren hade skäl att skicka uppsägningen per rekommenderat brev. Uppsägningen ansågs ha skett dagen efter den dag då semestern upphörde, i detta fall en lördag.
AD 2023 nr 18. Målet handlade om frågan huruvida en anställd hade sagt upp sig själv eller blivit avskedad från sin anställning. Arbetsgivaren påstod att arbetstagaren sagt upp sig själv genom en egenhändigt undertecknad skriftlig uppsägningshandling. Arbetstagarorganisationen förnekade att arbetstagaren skulle ha sagt upp sig själv och hävdade att uppsägningshandlingen var förfalskad.
Om en arbetsgivare påstår att en arbetstagare har sagt upp sig själv och kan visa en egenhändigt undertecknad skriftlig uppsägningshandling i original som arbetstagarsidan påstår är förfalskad, har arbetsgivaren bevisbördan för att handlingen är äkta. Arbetsgivaren ska då kunna göra det övervägande sannolikt att handlingen är äkta. Detta utgör en bevislättnad eftersom uppvisandet av originalhandlingen har en egen bevisverkan. Arbetsgivaren ska därutöver styrka att arbetstagaren överlämnat handlingen till arbetsgivaren.
I målet åberopade bolaget förhör med anställda vid bolaget. Enligt Arbetsdomstolen lämnade dessa tydliga och samstämmiga berättelser. De lämnade sina berättelser under ed, hade inga ägarintressen i bolaget och hade heller ingen anledning att lämna felaktiga uppgifter. Arbetsdomstolen ansåg att det faktum att deras berättelser inte exakt överensstämde varandras, snarare ökar deras trovärdighet än minskar den. Det talar för att de inte samordnat sina berättelser utan berättelserna återspeglar vad de kom ihåg av händelsen. Berättelserna fick även stöd av den övriga bevisningen. Eftersom arbetstagarorganisationen inte kunnat visa någon analys av att handlingen var förfalskad kom Arbetsdomstolen fram till att bolaget lyckats bevisa att handlingen var äkta och att arbetstagaren överlämnat denna handling till bolaget. Bolaget har därmed inte avskedat arbetstagaren utan arbetstagaren ansågs ha sagt upp sig själv.
Tänk på
Arbetsgivarens uppsägning respektive avskedande anses inte ske under arbetstagarens semester även om arbetstagaren tar del av beskedet då.
Lagrum
10 och 20 §§ anställningsskyddslagen (1982:80)
12 och 14 §§ delgivningslagen (2010:1932)
14 § semesterlagen (1977:480)