Vad är ett erbjudande om anställning
Med anbud och offert avses någon form av konkret avtalserbjudande; dvs. att parten är beredd att på vissa förutsättningar ingå ett avtal med någon bestämd part. Hur ska då en offert vara utformad för att vara giltig? Hur undviker man att ett anbud är bindande och när och hur kan man dra tillbaka ett anbud? När kan man förvänta sig att mottagaren tagit emot anbudet och hur lång betänketid har mottagaren? Dessa är frågor som parter ofta ställs inför när avtal ska förhandlas och eventuellt ingås.
I Sverige gäller den så kallade löftesprincipen. Den innebär att en offert som avsänts och som av mottagaren har tagits emot är bindande för avsändaren. I till exempel England gäller en annan princip, nämligen kontraktsprincipen som går ut på att ingendera part blir bunden förrän avtalet sluts. I Sverige blir alltså den som skickat offerten ensidigt bunden tidigare än så, nämligen redan när offerten har nått mottagaren. Den tid som avsändaren är bunden kallas för acceptfrist. En skriftlig offert som kommit mottagaren tillhanda kan under acceptfristen inte återkallas. En muntlig offert däremot ska om inget annat anges accepteras genast. Då förekommer ingen acceptfrist.
Acceptfristens längd varierar beroende på om man angett någon särskild tid att svara inom eller inte. Anges i offerten ett sista datum för svar ska detta gälla. Anges ingen tidsbegränsning avseende det skriftliga anbudet är avsändaren bunden under den legala acceptfristen. Enligt avtalslagen motsvarar den legala acceptfristen i huvudsak skälig betänketid. Notera att acceptfristen kan avbrytas genom att mottagaren tackar nej till offerten. Mer om acceptfrist återfinns längre ned i denna artikel.
Vad är en accept?
För att ett avtal ska ha kommit till stånd krävs utöver anbudet enligt ovan, att motparten accepterar anbudet; parterna är i så fall överens. Det ställs en del krav på accepten, eller godkännandet som den ofta benämns. Accepten ska ha skett i rätt tid, dvs. inom ramen för acceptfristen och den ska fullt ut, dvs. till 100 % motsvara anbudet. Detta innebär att accepten inte får skilja sig från anbudet ens i någon enda detalj. Om accepten kommer anbudsgivaren tillhanda inom acceptfristen och helt överensstämmer med anbudet, dvs. att det är en ren accept, anses avtal ha kommit till stånd.
Ren accept
En ren accept är till exempel när accepten anger att aktuellt anbud accepteras. Detta är vad som även brukar kallas för en blank accept. Andra exempel på ren accept är när acceptanten upprepar villkoren i anbudet eller undertecknar en offert eller ett kontrakt.
Sen eller oren accept
Om accepten kommer anbudsgivaren tillhanda efter acceptfristens utgång eller om accepten innehåller ändringar eller tillägg till anbudet och således är oren, uppkommer alltså ingen avtalsbundenhet. Den sena eller orena accepten ses dock som ett nytt anbud som mottagaren, dvs. den ursprungliga avsändaren av offerten, kan acceptera i syfte att få till stånd ett avtal. Många förhandlingar sker genom att parterna tillställer varandra modifierade offerter. Vad gäller den sena accepten kan den ursprungliga avsändaren av offerten acceptera den sena offerten och på så vis uppkommer ett avtal. Vad gäller en oren accept, som anses som ett avslag av den ursprungliga offerten, måste den ursprungliga avsändaren av offerten överväga de förändringar som anges. Nedan beskrivs sen och oren accept utförligare.
Avslag
Om svaret innebär att offerten avslås har inget avtal uppkommit. Om inte annat framgår av omständigheterna i det enskilda fallet, så upphör även acceptfristen i samband med avslaget, om inte en återkallelse av svaret kommit anbudsgivaren tillhanda samtidigt som avslaget. Om den som avsänt avslaget ångrar sig i efterhand och vill anta offerten kan inte offerten längre göras gällande även om det är inom tidsperioden för den ursprungliga acceptfristen, eftersom ett avslag tidigare meddelats.
Passivitet
Kan ett avtal ingås utan uttrycklig accept? Som huvudregel gäller att avtal ingås genom ett aktivt handlande. Således kan det normalt inte vara så att en part efter att ha mottagit ett anbud blir bunden genom underlåtenhet att agera, dvs. tystnad anses inte utgöra samtycke och det finns heller ingen skyldighet att avböja ett erhållet anbud. Detta kallas för negativ avtalsbindning och ger inte upphov till avtal. I vissa särskilda fall skulle dock passivitet kunna leda till avtalsbundenhet. Det är till exempel med stöd av tidigare affärsrelationer där avtal alltid ingåtts på ett särskilt sätt utan uttrycklig accept, t.ex. genom att levererade varor behålls (och sedermera betalas, gång efter gång).
Konkludent handlande
Således är huvudregeln att ren passivitet inte kan leda till att avtal uppkommer. Dock kan visst konkludent handlande leda till att avtal sluts. Det kan röra sig om en handling som syftar till att uppnå ett avtal. När det gäller ingående av anställningsavtal genom konkludent handlande från arbetsgivaren sida, se t.ex. AD 1981 nr 131 och AD 2003 nr 105. Arbetsgivaren har i dessa båda mål genom att lämna viss information till den arbetssökande gett denne fog för uppfattningen att denne hade anställts.
Acceptfrist
Avsändarens bundenhet till offerten löper under acceptfristen enligt vad som angivits ovan. Om en accept inte avges inom denna tid ska offerten anses ha förfallit, innebärande att avsändaren inte längre är bunden. I enlighet med ovan är det lämpligt att föreskriva viss tid för acceptfristens giltighet. Så kan till exempel ske genom att avsändaren begär att svar ska ha kommit denne tillhanda inom viss tid. Vad som avses med att ha kommit till handa kan variera men utgångspunkten är att accepten ska ha kommit fram till adressaten på sådant sätt att denne omedelbart kan ta del av förklaringens innehåll. Ett exempel på detta är att svaret återfinns i mottagarens brevlåda. Om så är fallet har svaret kommit mottagaren tillhanda även om mottagaren inte läst det. Anledningen till den tillämpningen är att mottagaren inte ska kunna undandra sig sina skyldigheter genom att till exempel inte läsa sin post.
Man kan också ange acceptfristen till en specifik period, till exempel inom ett visst antal dagar. Det kan då vara otydligt om det med en sådan lydelse avses till exempel tre dagar från det att meddelandet avsändes eller tre dagar från det att meddelandet kom motparten tillhanda. För att undvika sådana otydligheter rekommenderas att skriva ett exakt datum för när svar ska vara avsändaren till handa. Om inte klockslag anges så gäller acceptfristen till midnatt det dygn som angivits. (Undvik alltid att i ett anbud skriva att antagande svar ska ha inkommit under ordinarie kontorstid, eftersom kontorstiden kan variera kraftigt mellan olika verksamheter och branscher.)
Avseende den legala acceptfristen som alltså gäller om inte annat angetts, så gäller att svar ska inkomma inom skälig betänketid, jämte tid för befordran för både anbudet och svaret.
I enlighet med ovan angivet ska muntliga anbud accepteras omedelbart. En annan typ av anbud, så kallade stående anbud, innebär en ensidig utfästelse. Det torde dock var relativt ovanligt inom näringslivet.
Adressat
Observera att ett anbud måste ha en definierad och konkret adressat för att anses utgöra ett rättsligt bindande anbud. En annons, kanske en anställningsannons, utgör inget anbud eftersom annonsören inte på förhand vet vem som kommer att ta del av annonsen. Annonser och andra liknande företeelser anses i stället utgöra uppmaningar för andra att inkomma med anbud till annonsören.
Sen accept
En sen accept är en accept som kommer mottagaren tillhanda efter det att acceptfristen löpt ut. Enligt avtalslagen gäller som huvudregel att en sen accept ska anses gälla som nytt anbud. Från huvudregeln görs följande undantag: en sen accept leder till avtal om den som skickat accepten är i god tro om att svaret har kommit fram i tid, och mottagaren måste inse detta men trots sin insikt underlåter att meddela att accepten kommit fram för sent (det kallas att reklamera accepten). Om mottagaren således inte vill bli bunden av sin ursprungliga offert ska mottagaren i den situationen att det framgår t.ex. av dateringen av svaret att meddela - reklamera - avgivaren av svaret att accepten är sen och att bundenhet därför inte uppkommit. Så om någon fått ett konkret anställningserbjudande med lönevillkor m.m. angivet i, och avger ett svar, vars befordran till företaget dock försenas, och om företaget med tanke på omständigheterna även inser (eller i allt fall borde inse) att den arbetsökande tror sig ha avgivit en bindande accept och därmed fått jobbet, så måste företaget reklamera accepten utan dröjsmål om företaget inte längre vill bli bunden av anställningsavtalet.
Oren accept
Med oren accept avses ett svar som inte överensstämmer med offerten. Det kan röra sig om att något villkor har ändrats eller tagits bort eller lagts till, eller att det i övrigt finns någon avvikelse eller något förbehåll infört som gör att avtalet skulle ingås på till viss del ändrade villkor. (T.ex. kan en arbetssökande ha svarat att villkoren accepteras förutom att han eller hon vill ha sex veckors semester i stället för fem, eller ett par hundra kronor högre lön. Dessa ändringar måste accepteras av företaget innan anställningsavtal uppkommer.) Om avsändaren av en accept vill återkalla sin accept ska återkallelsen komma motparten tillhanda senast samtidigt som denne tar del av det ursprungliga svaret. Under de förutsättningarna gäller inte det ursprungliga svaret.
En oren accept gäller som avslag på anbudet i kombination med nytt anbud. Således ska villkoren i den orena accepten ses som en ny offert som kan accepteras av den part som ursprungligen upprättade offerten. Detta gäller som huvudregel och om inte annat framgår av omständigheterna. Det finns dock undantag från huvudregeln att en oren accept inte leder till avtal. Avtal kan i vissa särskilda fall uppkomma även genom orena accepter. Detta förutsätter att den part som avgivit accepten tror att accepten överensstämmer med offerten, och mottagaren av den orena accepten måste inse detta men trots sin insikt underlåter att reklamera.
Den kan ibland vara svårt att avgöra när en accept ska anses vara oren. Ett exempel på detta är den som lämnar en offert också lämnar kvantiteten öppen och mottagaren kan således inom ramen för erbjudandet själv bestämma kvantiteten. En sådan precisering från acceptantens sida ska i normalfallet inte anses som en oren accept. Ett annat exempel på när en accept inte nödvändigtvis behöver anses som oren, trots att den inte är helt enhetlig med offerten, är om den som accepterar till sin accept lägger standardvillkor som är branschpraxis. Det hela beror dock på omständigheterna i det enskilda fallet, till exempel om parterna tidigare ingått motsvarande avtal och med vilka villkor etc. I praktiken bör den som lämnat en offert och anser sig få en oren accept reklamera till motparten att accepten är oren. Detta är dock inte tillräckligt om accepten ur ett objektivt perspektiv uppfattas som ren och den som avsänt den vill fullfölja avtalet.
Vid en normal avtalsförhandling lämnas ett antal orena accepter innan anbud och accept överensstämmer med varandra. Så är det ofta även vid förhandlingar om anställningsavtals ingående.
Ogiltighet och hävning av avtal
I vissa fall kan hävning av anställningsavtal aktualiseras, dvs. att avtalet avslutas med stöd av avtalsrättsliga regler och inte med stöd av anställningsskyddslagen. Detta gäller även för ogiltighet av avtal enligt avtalslagens ogiltighetsregler.
Ogiltighet av avtal innebär att båda parter befrias från sina framtida förpliktelser och fråntas rätten till framtida prestation från den andra parten. Vid ogiltighet har båda parter en rätt att återfå de prestationer som han eller hon fullgjort enligt avtalet, under förutsättning att han eller hon återbär vad som mottagits av motparten. Om prestationen inte kan återbäras, ska ersättning utgå för prestationens marknadsvärde.
Meddelande om att ogiltighet görs gällande ska ges inom skälig tid efter det att den part som gör ogiltigheten gällande fått kännedom om de omständigheter som ligger till grund för ogiltigheten, eller inom skälig tid från det att han eller hon kunnat agera fritt från hot. Om sådant meddelande ges för sent, ska motpartens ersättningsskyldighet enligt denna bestämmelse minskas med den skada som kunde ha undvikits om meddelande lämnats i rätt tid.
Avtalsrättsliga regler blir tillämpliga avseende personkategorier som inte omfattas av anställningsskyddslagen, såsom företagsledare och arbetsgivarens familj. Avtalslagen kan också tillämpas när anställningsskyddslagen är tillämplig. Det kan till exempel röra sig om situationer då arbetsgivaren har förmåtts att ingå anställningsavtal med anledning av att den arbetssökande avsiktligen lämnat oriktiga uppgifter - dvs. ljugit - rörande omständigheter som han eller hon insett haft avgörande betydelse för företagets vilja att ingå anställningsavtalet, eller med samma insikt avsiktligen förtigit sådana omständigheter. Arbetsgivaren kan då ha rätt att begära ogiltighet av anställningsavtalet med stöd av 30 § avtalslagen, den s.k. svekparagrafen. Detta förutsätter dock att anställningen antingen inte påbörjats eller åtminstone inte därefter pågått så länge att det som en gång hade kunnat grunda svek sedermera blivit överspelat av att anställningen löpt på klanderfritt.
Arbetstagares upplysningsplikt
Arbetsdomstolen har i flera domar poängterat det inte finns någon särskilt långtgående skyldighet att självmant lämna sådana upplysningar om sig själv och sitt förflutna som skulle kunna inverka negativt på möjligheterna att få anställning (t.ex. AD 1997 nr 36). Inte heller kan det ses som ett svikligt beteende att en arbetssökande inte självmant lämnar upplysningar om sitt förflutna, såsom tidigare kriminalitet och tidigare drogmissbruk, som inte har någon direkt inverkan på möjligheterna att utföra de aktuella arbetsuppgifterna. Tvärtom är det upp till arbetsgivaren att ställa de frågor om den arbetssökandes allmänna vandel som arbetsgivaren anser har betydelse för den aktuella anställningen. Enligt praxis kan dock ett undantag göras för upplysningar om vandel som innefattar omständigheter som har sådan betydelse för anställningsavtalet att dessa skulle ha utgjort åtminstone saklig grund för uppsägning (jfr. AD 1979 nr 143) och utgör i dag sakliga skäl för uppsägning. Ett medvetet förtigande av sådana omständigheter kring den egna vandeln som, när de uppdagas, skulle ge arbetsgivaren sakliga skäl för åtminstone uppsägning, är således som huvudregel att anse som svikligt beteende. Detsamma gäller om det träffade avtalet är tidsbegränsat på ett sådant sätt att det inte kan sägas upp i förtid.
Ett anställningsavtal för en VD eller familjemedlem kan ju inte sägas upp enligt anställningsskyddslagen. Inte heller kan avskedande tillgripas. Om en VD eller anställd familjemedlem grovt åsidosätter sina förpliktelser i anställningsavtalet, kan arbetsgivaren häva avtalet enligt avtalsrättens regler. En hävning av ett avtal innebär att avtalet avslutas med omedelbar verkan. Beroende på hur ersättningsklausulerna är utformade i avtalet kan en hävning innebära att inte bara rätten till uppsägningstid går förlorad utan även rätten till avgångsvederlag och andra förmåner.
Bestämmelsen som återfinns i 36 § avtalslagen om jämkning av oskäliga avtalsvillkor kan tillämpas inom arbetsrätten, t.ex. på olika anställningsvillkor som kraftigt avviker till det sämre för den anställde jämfört med vad som är gängse inom företaget eller inom en viss bransch, och även jämfört med närmast tillämpbara kollektivavtal för arbetet ifråga. Tillämpningen av konkurrensklausuler efter anställningens upphörande kan i första hand angripas såsom oskäliga enligt 38 § avtalslagen.
Lagrum
36 och 38 §§ avtalslagen (1915:218)
lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning