Redovisning av derivat och säkringsredovisning

innehåll

Denna rekommendation behandlar redovisning av derivatinstrument och säkringsredovisning. Rekommendationen innehåller generella villkor som ska vara uppfyllda vid tillämpning av säkringsredovisning vad gäller säkringsinstrument, säkrade poster samt säkringsförhållandet dem emellan. Rekommendationen behandlar primärt säkringsredovisning för säkringar av ränterisk och valutarisk, men viss vägledning ges även för säkringsredovisning av säkringar av energiprisrisker. Rekommendationen behandlar även redovisning av derivatinstrument som innehas som ett led i förvaltningen av en värdepappersportfölj.

Rekommendationens bindande verkan

Text markerad med fet stil utgör den normerande delen i denna rekommendation. Om avvikelse från rekommendationen görs ska enligt 1 kap. 3 § lagen (1997:614) om kommunal redovisning i årsredovisningen anges vilken avvikelse som gjorts och skälen för detta.

Lagregler

Lagen (1997:614) om kommunal redovisning innehåller inte några specifika regler vare sig om redovisning av derivat eller om säkringsredovisning. Generella regler för värdering av anläggnings- och omsättningstillgångar som även är tillämpliga för derivat i den mån de utgör tillgångar finns i 6 kap. I 6 kap. 5–6 §§ regleras specifikt ned- och uppskrivning av finansiella anläggningstillgångar. I 9 § i samma kapitel regleras omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta.

Definitioner

I denna rekommendation används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

Kommun – Med kommun menas kommun, landsting eller kommunalförbund.

Derivatinstrument – Ett finansiellt instrument som uppfyller följande kriterier:

1. Värdet på instrumentet ändras till följd av ändringar i en särskilt angiven räntesats, valutakurs, råvarupris, pris på ett finansiellt instrument eller annan variabel som inte är specifik för någon av avtalsparterna.

2. Det krävs ingen initial nettoinvestering eller en initial nettoinvestering som är mindre än vad som skulle krävas för andra typer av avtal som kan förväntas reagera på liknande sätt vid förändringar i marknadsfaktorer.

3. Instrumentet regleras vid en framtida tidpunkt.

Terminer, optioner och swappar är exempel på typer av finansiella instrument som utgör derivat enligt ovanstående definition.

Denna rekommendation ska dock inte tillämpas för avtal som uppfyller definitionen av derivat ovan, men som avser inköp eller försäljning av råvaror, energi eller liknande och som kommer att regleras genom fysisk leverans av varan.

Bindande åtagande – en bindande överenskommelse mellan kommunen och tredje part rörande byte av en angiven mängd resurser till ett angivet pris vid en viss framtida tidpunkt eller tidpunkter.

Prognostiserad transaktion – en förväntad framtida transaktion för vilken det inte finns en bindande överenskommelse mellan kommunen och tredje part.

Begreppen ”finansiellt instrument”, ”finansiell tillgång” samt ”finansiell skuld” definieras i RKRs rekommendation ”20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder” och har samma innebörd i denna rekommendation.

Redovisning av derivatinstrument som inte kvalificerar för säkringsredovisning

Derivatinstrument som utgör tillgångar för kommunen och som inte kvalificerar för säkringsredovisning ska värderas enligt lägsta värdets princip, oberoende av om derivatinstrumentet utgör en omsättningstillgång eller en anläggningstillgång. Ett derivatinstrument redovisas som en tillgång i balansräkningen i det fall kommunen har betalt en premie eller liknande i samband med att instrumentet anskaffades, exempelvis en premie som betalats för en köpt option. För derivatinstrument såsom exempelvis ränteswappar och valutaterminer betalas dock normalt ingen premie då derivatinstrumentet ingås under förutsättning att derivatinstrumentet är prissatt i enlighet med aktuella marknadskurser vid detta tillfälle. I sådana fall finns ingen tillgång att redovisa eftersom derivatinstrumentet saknar anskaffningsvärde alternativt kan instrumentet ses som att ha anskaffningsvärdet noll. I enlighet med lägsta värdets princip är det inte tillåtet att redovisa en derivattillgång till ett värde som överstiger anskaffningsvärdet, även om derivatet skulle ha ett verkligt värde som överstiger anskaffningsvärdet på balansdagen.

För derivatinstrument som har ett för kommunen negativt verkligt värde ska en derivatskuld redovisas uppgående till derivatinstrumentets verkliga värde på balansdagen. Detta under förutsättning att derivatinstrumentet inte kvalificerar för säkringsredovisning.

Villkor för tillämpning av säkringsredovisning

Säkringsredovisning får endast tillämpas om följande villkor är uppfyllda:

1. Det ska finnas dokumentation av säkringsförhållandet som omfattar:

   • en beskrivning av syfte med säkringen

   • en beskrivning av karaktären på den risk eller de risker som säkras,

   • en identifiering av säkringsinstrumentet och den säkrade posten, samt

   • en beskrivning av hur kommunen kommer att bedöma säkringens effektivitet.

   Dokumentationen av säkringsförhållandet ska vara upprättad senast då säkringen ingås. Ett exempel på utformning av dokumentation för ett säkringsförhållande finns i bilaga 1.

2. Säkringsförhållandet ska förväntas vara effektivt under den period för vilken säkringen har identifierats.

Kommunen ska per varje balansdag bedöma om villkoren i första stycket är uppfyllda och om säkringsförhållandet fortfarande är att anse som effektivt. Om säkringsförhållandet inte längre är att anse som effektivt ska säkringsredovisningen upphöra.

Ett säkringsförhållande anses vara effektivt om säkringsinstrumentet i hög utsträckning motverkar förändringar i den säkrade postens värde eller kassaflöden som är hänförliga till den säkrade risken.

Denna rekommendation föreskriver inte någon särskild metod för att bedöma säkringsförhållandets effektivitet. Såväl kvantitativa som kvalitativa metoder kan användas. Ett exempel på en kvalitativ metod är att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumentet med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. Om villkoren i allt väsentligt överensstämmer är säkringsförhållandet normalt att anse som effektivt. Kritiska villkor kan vara exempelvis nominella belopp, löptider, etc.

Säkringsinstrument

Ett finansiellt instrument som är ett derivat får identifieras som säkringsinstrument. Ett derivat som innehåller utställd optionalitet får dock endast identifieras som säkringsinstrument under förutsättning att derivatet inte medför en risk för att i förväg okända och för kommunen negativa marknadsvärdeförändringar kan komma att realiseras om motparten utnyttjar sin option. I det fall optionaliteten innebär att kommunen kan komma att behöva betala en fast ränta enligt villkoren för derivatet, ska nivån för den fasta räntan vara känd i förväg. Detta innebär att det är tillåtet att tillämpa säkringsredovisning för utställda optioner om villkoren som beskrivs ovan är uppfyllda. Exempelvis kan säkringsredovisning tillämpas för en swapp som motparten har rätt att stänga i förtid, givet att optionen som motparten har att stänga inte medför en risk för realisering av i förväg okända och för kommunen negativa marknadsvärdesförändringar.

Ett finansiellt instrument som inte utgör ett derivat får endast identifieras som säkringsinstrument vid säkring av valutarisk. Detta innebär att det exempelvis är möjligt att säkra valutarisk i ett bindande åtagande eller mycket sannolika framtida kassaflöden i utländsk valuta med en identifierad skuld i utländsk valuta som säkringsinstrument.

En andel av ett derivat (eller ett instrument som inte är ett derivat vid säkring av valutarisk), exempelvis 50 procent av nominellt belopp, får identifieras som säkringsinstrument i ett säkringsförhållande.

Två eller flera finansiella instrument (eller andelar av dem) får tillsammans identifieras som ett säkringsinstrument. I det fall flera instrument tillsammans identifieras som säkringsinstrument får dock kombinationen av instrument inte medföra en risk för att i förväg okända och för kommunen negativa marknadsvärdeförändringar kan komma att realiseras. I det fall optionaliteten innebär att kommunen kan komma att behöva betala en fast ränta enligt villkoren för instrumenten, ska nivån för den fasta räntan vara känd i förväg.

Endast finansiella instrument som har en extern motpart får identifieras som säkringsinstrument vid tillämpning av säkringsredovisning. Att instrumentet ska ha en extern motpart innebär att motparten inte får ingå i den redovisande enheten. Exempelvis kan ett derivatinstrument som ingåtts mellan en internbank och ett kommunalt bolag identifieras som säkringsinstrument i redovisningen för respektive enhet. Ett sådant derivatinstrument kan dock inte identifieras som säkringsinstrument i den sammanställda redovisningen som omfattar både internbanken och det kommunala bolaget efter- som derivatinstrumentet då endast är en intern position mellan parter inom samma redovisande enhet.

Säkrad post

En säkrad post kan vara en redovisad tillgång eller skuld, ett ej redovisat bindande åtagande eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion. Den säkrade posten kan vara antingen:

1. en enskild tillgång, skuld, ej redovisat bindande åtagande eller mycket sannolik prognostiserad transaktion, eller

2. en grupp av tillgångar, skulder, ej redovisade bindande åtaganden eller mycket sannolika prognostiserad transaktioner under förutsättning att posterna i gruppen har likartade riskegenskaper.

Punkten b) ovan innebär att den säkrade posten inte behöver vara exempelvis en enskild skuld utan kan vara en grupp av skulder såsom en portfölj av lån. Punkten b) innebär också att den säkrade posten även kan utgöras av framtida räntebetalningar hänförliga till en grupp av befintliga skulder tillsammans med framtida räntebetalningar som förväntas uppkomma då de befintliga lånen i gruppen refinansieras. Vid säkring av framtida räntebetalningar måste dock dessa vara att anse som mycket sannolika.

Huruvida en prognostiserad transaktion är att anse som mycket sannolik eller ej är en fråga om bedömningar där hänsyn måste tas till fakta och omständigheter i den aktuella situationen.

Det är möjligt att endast identifiera en del av en enskild tillgång, skuld, ej redovisat bindande åtagande eller mycket sannolik prognostiserad transaktion som säkrad post. Detsamma gäller för grupper av tillgångar, skulder, ej redovisade bindande åtaganden eller mycket sannolika prognostiserade transaktioner. Exempelvis kan häften av nominellt belopp för en skuld eller en grupp av skulder identifieras som säkrad post vid en säkring av ränterisk. På motsvarande sätt kan exempelvis 80 % av en mycket sannolik prognostiserad transaktion i utländsk valuta identifieras som säkrad post vid säkring av valutarisk.

Redovisning av säkringar av ränterisk som kvalificerar för säkringsredovisning

Vid säkring av ränterisk ska de räntebetalningar som kommunen löpande erhåller alternativt betalar avseende säkringsinstrumentet redovisas som en del av räntekostnaderna i resultaträkningen i de fall den säkrade posten är en skuld och som en del av ränteintäkterna i de fall den säkrade posten är en tillgång. Antag exempelvis att kommunen innehar en ränteswapp där kommunen erhåller rörlig ränta och betalar fast ränta i syfte att säkra upplåning som löper med rörlig ränta. Såväl erhållen som betald ränta på swappen ska redovisas som en del av räntekostnaderna i resultaträkningen. På så sätt ges läsaren en bild av räntekostnaderna för lånet efter beaktande av räntesäkringen. Denna rekommendation föreskriver endast hur redovisning ska ske i resultaträkningen. En annan redovisning kan användas i grundbokföringen.

Under förutsättning att villkoren för säkringsredovisning är uppfyllda görs ingen värdering av säkringsinstrumentet på det sätt som beskrivs ovan under ”Redovisning av derivatinstrument som inte kvalificerar för säkringsredovisning”.

Redovisning av säkringar av valutarisk som kvalificerar för säkringsredovisning

En fordran eller skuld (eller en grupp av fordringar eller skulder) i utländsk valuta som kommunen har säkrat mot valutarisk ska inte omräknas till balansdagens kurs i den utsträckning den är säkrad. Används valutaterminer som säkringsinstrument ska avistakursen den dag då terminen ingicks användas vid värderingen av underliggande fordan eller skuld. Skillnaden mellan terminskursen och avistakursen då terminen ingås (terminspremie) ska periodiseras över terminens löptid som ränteintäkt alternativt räntekostnad. I de fall då terminspremien inte bedöms vara av väsentlig betydelse får dock istället terminskursen användas vid värderingen av underliggande fordran eller skuld.

Enligt 6 kap. 9 § i lagen om kommunal redovisning får fordringar i utländsk valuta omräknas enligt balansdagens kurs, medan skulder i utländsk valuta ska omräknas till balansdagens kurs om denna är högre än kursen vid skuldens uppkomst. Att inte omräkna en fordran eller skuld i utländsk valuta till balansdagens kurs då denna är säkrad är enligt RKRs uppfattning förenligt med 6 kap. 9 § i lagen om kommunal redovisning genom att fordringen alternativt skulden och säkringsinstrumentet ses som en enhet. Detta dock under förutsättning att säkringen kvalificerar för säkringsredovisning.

Vid säkring av valutarisk i ej redovisade bindande åtaganden eller mycket sannolika prognostiserade transaktioner ska ingen skuld redovisas i de fall säkringsinstrumentet per balansdagen har ett för kommunen negativt verkligt värde, under förutsättning att villkoren för säkringsredovisning är uppfyllda. Antag exempelvis att kommunen beslutat att genomföra en större investering i kommunal infrastruktur och att betalning för denna helt eller delvis kommer att erläggas i utländsk valuta. I syfte att skydda sig mot exponeringen för valutarisk väljer kommunen att säkra denna genom att köpa den utländska valutan på termin. Per balansdagen visar det sig att valutaterminerna har ett för kommunen negativt verkligt värde. Givet att villkoren för säkringsredovisning är uppfyllda ska dock trots detta ingen derivatskuld redovisas.

Vid valutasäkring av framtida inköp av materiella anläggningstillgångar som ska betalas i utländsk valuta ska resultatet av eventuella valutasäkringar inkluderas i anskaffningsvärdet för den materiella anläggningstillgången.

Om valutarränteswappar används som säkringsinstrument för att säkra en fordran eller skuld mot valutarisk (eller en grupp av fordringar eller skulder) ska fordringen eller skulden värderas i den valuta som gäller enligt valutaränteswappen. Antag exempelvis att kommunen har en skuld i EUR som löper med 3 månaders EURIBOR ränta som betalas i EUR. I syfte att valutasäkra denna skuld ingår kommunen en valutaränteswapp på samma nominella belopp som den underliggande skulden där kommunen erhåller 3 månaders EURIBOR och betalar 3 månaders STIBOR ränta i SEK. Eftersom valutaränteswappen ekonomiskt sett har omvandlat lånet i EUR till ett lån i SEK ska lånet också redovisas som en skuld i SEK under förutsättning att villkoren för säkringsredovisning är uppfyllda.

Används ett finansiellt instrument som inte är ett derivat som säkringsinstrument vid säkring av valutarisk ska detta inte omvärderas till balansdagens kurs så länge säkringsredovisning tillämpas.

Redovisning av säkringar av energiprisrisk som kvalificerar för säkringsredovisning

Vid säkringsredovisning av säkringar av energiprisrisker (elprisrisk, oljeprisrisk, gasprisrisk, etc. ) ska det eller de energiderivat som används som säkringsinstrument resultatavräknas samtidigt som det säkrade inköpet eller den säkrade försäljningen av energi redovisas i resultaträkningen. Säkringsinstrumentens resultateffekter ska redovisas på samma rad i resultaträkningen som den säkrade posten.

Premier som erläggs då säkringsinstrument anskaf fas

Eventuell premie som erläggs då säkringsinstrumentet anskaffas ska periodiseras över instrumentets löptid. Om kommunen exempelvis anskaffar ett räntetak eller någon annan typ av option erläggs normalt en premie till motparten för denna. En sådan premie ska periodiseras över instrumentets löptid. I fallet med ett räntetak bör premien lämpligtvis periodseras som en räntekostnad.

Upphörande av säkringsredovisning

Säkringsredovisning får upphöra endast om:

1. säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in, eller

2. säkringen inte längre uppfyller de villkor för tillämpning säkringsredovisning som ställs i denna rekommendation.

Att ett säkringsinstrument ersätts eller överflyttas till ett annat säkringsinstrument är inte förfall eller avveckling om en sådan ersättning eller överflyttning är en del av säkringsstrategin och att det detta finns beskrivet i dokumentationen av säkringsförhållandet. Detta innebär exempelvis att om en ränteswap ersätts med en annan ränteswap så är detta inte att anse som att säkringsredovisningen upphör, givet att detta förfarande är en del av kommunens säkringsstrategi och finns beskrivet i säkringsdokumentationen samt att villkoren för tillämpning av säkringsredovisning i övrigt är uppfyllda.

Upphör säkringsredovisningen ska både säkringsinstrumentet och den säkrade posten från och med den tidpunkt då säkringsredovisningen upphör värderas och redovisas enligt de redovisningsprinciper som är tillämpliga för säkringsinstrumentet respektive den säkrade posten om säkringsredovisning inte tillämpas. Alla eventuella differenser som uppkommer då säkringsredovisning upphör vad gäller värderingen av den säkrade posten och säkringsinstrumentet ska redovisas direkt i resultaträkningen utan periodisering.

Eventuell kompensation som erhålles eller erläggs i samband med att ett säkringsinstrument avslutas i förtid ska redovisas direkt i resultaträkningen. Detta innebär att om kommunen exempelvis väljer att avsluta en ränteswapp före den ursprungligen avtalade slutdagen och då får betala kompensation till motparten, ska denna kompensation kostnadsföras direkt utan periodisering.

Derivat som innehas som ett led i förvaltningen av en värdepappersportfölj

RKRs rekommendation ”20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder” medger att finansiella tillgångar som ingår i en värdepappersportfölj och som handlas på en aktiv marknad värderas kollektivt, vilket innebär att en nedgång i värdet av en enskild finansiell tillgång i värdepappersportföljen inte behöver ge anledning till någon nedjustering av det redovisade värdet för portföljen, så länge som värdepappersportföljen totalt sett är bokförd till ett värde som inte överstiger verkligt värde. En sådan värderingsmetod kan användas även för derivat som ingår som ett led i portföljförvaltningen, innebärande att en kollektiv värdering tillsammans med övriga finansiella tillgångar i portföljen är tillåten.

Upplysningar

Utöver de upplysningar som ska lämnas enligt RKRs rekommendation ”20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder” ska kommunen även lämna följande upplysningar:

1. En beskrivning av de säkringsrelationer som fanns utestående på balansdagen

2. En beskrivning av de finansiella instrument som identifierats som säkringsinstrument och instrumentens verkliga värden på balansdagen.

3. En beskrivning av vilken påverkan säkringsinstrumenten har haft på kommunens resultaträkning under den gångna perioden. En kommun som använder ränteswappar för att säkra sin exponering för ränterisk ska exempelvis upplysa om hur kommunens räntekostnader har påverkats av förekomsten av ränteswapparna.

4. RKRs rekommendation ”20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder” kräver upplysning om genomsnittlig upplåningsränta och genomsnittlig räntebindningstid. Om kommunen använt derivat för att säkra ränterisk ska upplysning lämnas om genomsnittlig upplåningsränta respektive räntebindningstid före och efter beaktande av räntesäkringar.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna rekommendation gäller från räkenskapsåret 2014. Tidigare tillämpning uppmuntras.

Från och med den tidpunkt då denna rekommendation tilllämpas för första gången får säkringsredovisning endast tillämpas för säkringar som föreligger vid denna tidpunkt om de uppfyller villkoren för säkringsredovisning i denna rekommendation.

Bakgrund och överväganden

Redovisning av derivat och säkringsredovisning har tidigare inte behandlats i någon rekommendation från RKR. I många kommuner används dock derivat i betydande omfattning, i synnerhet inom ramen för skuldförvaltningen. RKR har därför sett det som angeläget att utkomma med normgivning på området.

En viktig utgångspunkt vid framtagandet av rekommendationen har varit att så långt som möjligt undvika skillnader mellan RKRs normgivning och Bokföringsnämndens nya standardregelverk K3, som ska tilllämpas av större icke-noterade privata bolag. Många kommunala bolag kommer sannolikt att tillämpa K3 i framtiden och det har därför ansetts angeläget att inte försvåra upprättandet av sammanställd redovisning på grund av skillnader vad gäller redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder i kommunen respektive i de kommunala bolagen.

I vissa avseenden skiljer sig dock denna rekommendation sig åt från K3. K3 innehåller två skilda ansatser för redovisning av finansiella instrument (inklusive finansiella instrument som är derivat). Den ena ansatsen utgår från en anskaffningsvärdesbaserad redovisning och finns reglerad i kapitel 11 i K3, medan den andra utgår från de möjligheter som Årsredovisningslagen (1995:1554) ger att värdera vissa finansiella instrument, inklusive derivat, till verkligt värde. Den senare ansatsen regleras i kapitel 12 i K3. Den möjlighet att värdera derivat och vissa andra finansiella instrument till verkligt värde som finns i Årsredovisningslagen existerar dock inte i lagen om kommunal redovisning. Denna rekommendation är därför baserad på den anskaffningsvärdesbaserade ansatsen, som i K3 finns beskriven i kapitel 11.

Grundansatsen i denna rekommendation är – liksom i kapitel 11 i K3 att säkringsredovisning endast får tillämpas för derivat som kvalificerar för säkringsredovisning. Ett viktigt motiv till denna princip i K3 är att förluster på derivat som innehas i spekulativt syfte av privata företag inte ska kunna döljas genom tillämpning av säkringsredovisning för sådana derivatpositioner. Enligt kommunallagen får dock en kommun inte använda derivat fristående från det som utgör den kompetensenliga grundtransaktionen, dvs. upplåning eller medelsplacering. Ett sådant självständigt finansiellt agerande vore inte allmännyttigt och därmed inte heller förenligt med kommunallagen. Trots att en kommun inte får inneha derivat i spekulativa syften har RKR ansett det befogat att införa motsvarande krav som i kapitel 11 i K3 vad gäller möjligheten att tillämpa säkringsredovisning. Derivat som har ett negativt marknadsvärde utgör per balansdagen en skuld till kommunens motpart. RKR anser att det följer av försiktighetsprincipen att även derivatskulder ska redovisas på balansräkningen om kommunen inte kan visa på att derivatet kvalificerar för säkringsredovisning.

Det finns dock vissa specifika skillnader mellan denna rekommendation och kapitel 11 i K3. Framför allt gäller detta möjligheten att tillämpa säkringsredovisning för utställda optioner. K3 innehåller ett förbud mot att tillämpa säkringsredovisning för utställda optioner (se punkt 11.42 i K3). RKR har dock ansett det befogat att tillåta säkringsredovisning av utställda optioner eller instrument som innehåller utställda optioner under förutsättning att derivatet inte medför en risk för att i förväg okända och för kommunen negativa marknadsvärdeförändringar kan komma att realiseras om motparten utnyttjar sin option. Vidare krävs i de fall då optionaliteten innebär att kommunen kan komma att behöva betala en fast ränta enligt villkoren för derivatet att nivån för den fasta räntan ska vara känd i förväg.

RKR har även valt att utforma upplysningskraven i rekommendationen något annorlunda än kapitel 11 i K3, bland annat i syfte att samordna dessa med de upplysningskrav som finns i RKRs rekommendation RR 20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder.

Bilaga 1 Exempel säkringsdokumentation för säkring av framtida betalningar av rörlig ränta med hjälp av ränteswapp

Nedan ges ett exempel på hur säkringsdokumentation för en säkring av ränterisk med en ränteswapp som säkringsinstrument skulle kunna utformas. Det finns inget krav på att dokumentationen måste utformas på just detta sätt. Dokumentationen bör utformas på ett sätt som är lämpligt utifrån den säkringsverksamhet som kommunen bedriver. De krav som ställs i denna rekommendation avseende vad dokumentationen ska innehålla måste dock vara uppfyllda.